Preliminära statsandelskalkylerna för 2026 och de viktigaste delarna av vårens kommunekonomiprogram har publicerats

Den preliminära statsandelskalkylen för kommunal basservice innehåller åtgärder enligt planen för de offentliga finanserna från våren 2025 och uppdateringar av bestämningsfaktorerna. Statistikcentralens statistik om befolkningsstruktur och arbetslöshet 2024 har beaktats i kalkylen. Utjämningen av statsandelen på basis av skatteinkomsterna baserar sig på finansministeriets skatteprognoser från april 2025.
Statsandelen för kommunal basservice är ca 3,5 miljarder euro 2026
Statsandelen för kommunal basservice är cirka 3,5 miljarder euro 2026. Prisindexet för den kommunala basservicen uppskattas vara 3,8 procent år 2026, vilket ökar statsandelen med cirka 118 miljoner euro. Regeringsprogrammets indexbroms som motsvarar 1 procent minskar dock kommunernas statsandel med cirka 31 miljoner euro. De preliminära kalkylerna innehåller också en uppskattning av justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna, vilket ökar statsandelen med ca 69 miljoner euro för 2026. Uppskattningen preciseras i och med att kommunernas bokslutsuppgifter enligt serviceklass blir klara sommaren 2025. Den preliminära kalkylen innehåller också en uppskattning av den besparing på 75 miljoner euro i statsandelen för kommunal basservice som statsminister Orpos regering fastställde vid sin halvtidsöversyn och som genomförs procentmässigt som en del av finansieringen av tillväxtåtgärderna.
Statsandelskalkylen för 2026 är preliminär. Kalkylerna preciseras i samband med beredningen av statsbudgeten och de slutliga kalkylerna blir klara i slutet av året när alla bestämningsfaktorer blivit klara.
Osäkerheten kastar en skugga över den kommunala ekonomin
Ett sammandrag som beskriver det centrala innehållet i kommunekonomiprogrammet har publicerats tillsammans med planen för de offentliga finanserna. Kommunekonomiprogrammet publiceras i sin helhet den 14 maj. Förseningen beror på en senare tidsplan än vanligt på grund av ramberedningen i våras.
Kommunekonomiprogrammet fördjupar bedömningen av den kommunala ekonomin i planen för de offentliga finanserna och fokuserar på att granska utvecklingsutsikterna för den kommunala ekonomin och de regeringens åtgärder som påverkar den kommunala ekonomin.
Läget inom den kommunala ekonomin har på basis av uppgifterna i bokslutsprognoserna för 2024 stärkts jämfört med vad som uppskattades i höstens kommunekonomiprogram, men det finns fortfarande ett betydande anpassningsbehov i kommunernas ekonomi. Kommunernas ekonomiska situationer varierar kraftigt och kommunfältet uppvisar både ekonomisk och funktionell differentiering.
Regeringens åtgärder både stärker och försämrar den kommunala ekonomin. Den kommunala ekonomin stärks till exempel genom att kostnaderna för egendomsarrangemangen i samband med social- och hälsovårdsreformen kompenseras med 150 miljoner euro 2027–2029 och genom satsningar på den grundläggande utbildningen. Å andra sidan minskas statsandelen för kommunal basservice med cirka 75 miljoner euro från och med 2026 i samband med anpassningsåtgärderna.
Den betydande obalansen mellan den kommunala ekonomins inkomster och utgifter förutsätter att balanseringsåtgärderna fortsätts. De fortsatta utsikterna för den kommunala ekonomin är osäkra bland annat på grund av det handels- och geopolitiska läget och av att den lagstadgade hyrestiden för social- och hälsovårdsfastigheter upphör.
Kalkyler över statsandelarna (på finska)
Mer information:
Pasi Leppänen, finansråd, enhetschef, tfn 0295 530 564 (kommunekonomiprogrammet)
Lotta Mattsson, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 457 (kommunekonomiprogrammet)
Ville Salonen, finansråd, tfn 0295 530 564 (kommunekonomiprogrammet)
Teija Kauhanen, specialsakkunnig, tfn 0295 530 619 (kommunekonomiprogrammet och statsandelskalkylerna)
Lauri Piirainen specialsakkunnig, tfn 0295 530 521 (kommunernas tryckkalkyler, statsandelskalkyler)