Betalning

Betalningssystemen spelar en central roll i en fungerande ekonomi. Betaltjänster och tillhörande betalningssystem och -instrument är föremål för en stor omställning. Framförallt den elektroniska betalningstekniken utvecklas fortlöpande och betalningstransaktioner kombineras med andra tjänsteprocesser i företagen, t.ex. e-fakturor och biljettlösningar. Ökad e-handel samt effektivare och större användning av kortbetalningar har lett till att användningen av traditionella kontanter hela tiden minskar. EU-områdets centrala betaltjänster – gireringar, direktdebiteringar och kortbetalningar – har övergått från nationella system till s.k. SEPA-lösningar (Single Euro Payment Area), varvid samma standardiserade betalningssätt kan användas inom hela området. Detta har bl.a. lett till slopande av nationella betalningssystem i Finland och att betalningar mellan bankerna nu med några få undantag förmedlas genom internationella betalningssystem. Regleringen av betaltjänster på EU-nivå har ökat betydligt i syfte att stödja den gemensamma marknaden och harmonisera betalningssystemen.

Direktiv om betaltjänster (PSD2)

Det så kallade andra betaltjänstdirektivet godkändes i november 2015. Som namnet säger reglerar det utbudet av betaltjänster och leverantörer av sådana tjänster, inkl. transparens i fråga om villkoren för betaltjänster och lämnande av information samt rättigheterna och skyldigheterna för betaltjänstleverantörer och användare av betaltjänster. Enligt direktivet kräver tillhandahållande av betaltjänster i regel koncession, även om vissa tjänster kan tillhandahållas efter registrering hos Finansinspektionen.  

Justitieministeriet och finansministeriet har delat genomförandet av direktivet. Finansministeriet ansvarar för den institutionella regleringen av leverantörer av betalningstjänster. Det andra betaltjänstdirektivet har i Finland genomförts speciellt genom betaltjänstlagen (290/2010) och lagen om betalningsinstitut (297/2010).

Förordning om förmedlingsavgifter för kortbetalningar (MIFR)

I juli 2013 lämnade kommissionen ett förslag om förmedlingsavgifter som tas ut på kortbaserade betalningstransaktioner (sk. förordningen om förmedlingsavgifter för kortbaserade betalningar), som parlamentet och rådet godkände efter förhandlingar den 29.4.2015 (EU 2015/751). Förordningens huvudmål är att begränsa förmedlingsavgifterna som används vid kortbetalningar. De nya begränsningarna träder i kraft den 9 december 2015. Därtill strävar man till att avlägsna annan praxis som begränsar konkurrensen. Förordningen öppnar de nationella kortmarknaderna, vilket kan bidra till en koncentration av marknaden till större internationella servicehelheter. Nationella bestämmelser som kompletterar förordningen har utfärdats särskilt i betaltjänstlagen (290/2010) och lagen om betalningsinstitut (297/2010).

Direktiv om betalkonto med grundläggande funktioner (PAD)

Kommissionens förslag från maj 2013 till direktiv om jämförbarhet för avgifter som avser betalkonto, byte av betalkonto och tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner antogs i juli 2014. Direktivet harmoniserar betaltjänstterminologin, främjar betaltjänstprisernas jämförbarhet, underlättar byte av betaltjänstleverantörer och förbättrar konsumenternas möjligheter att öppna konton med grundläggande funktioner. Detta leder till att finländska konsumenter bland annat får bättre tillgång till betalkontotjänster i andra medlemsstater.

Direktivet har genomförts i Finland särskilt i lagen om kreditinstitut (610/2014).

Förslag till förordning om direktbetalning (Instant payments)

Europeiska kommissionen gav i oktober 2022 ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning för att komplettera förordningarna (EU) nr 260/2012 och (EU) 2021/1230 vad gäller direktbetalningar i euro. Syftet med kommissionens förslag är att främja införandet av direktbetalningar i Europeiska unionen. Förslaget innehåller nya bestämmelser om sändande och mottagande av direktbetalningar i euro, prissättningen av dem, tjänster som kontrollerar att betalningsmottagarens namn och betalkontonummer stämmer samt om ett enhetligt sätt att granska EU:s sanktionsförteckningar. Genom förslaget vill man säkerställa trygga direktbetalningar i euro till ett rimligt pris och på så sätt främja en mer omfattande användning av direktbetalningar och de effektivitetsvinster som detta möjliggör.

Bestämmelser om betalning:

Andra betaltjänstdirektivet 

Förordningen om förmedlingsavgifter för kortbaserade betalningstransaktioner 

Direktivet om betalkonton med grundläggande funktioner 

Betaltjänstlagen 

Lagen om betalningsinstitut

Kreditinstitutslagen 

Förslag till förordning om direktbetalning 

Kontakperson för webbsidan:

Risto Koponen, finansråd

[email protected]