Vanliga frågor om tillgänglighet och tillgänglighetskrav

På denna sida hittar du svar på vanliga frågor gällande tillgänglihetkraven.

Vanliga frågor om tillgänglighetskrav

Tillgänglighet som avses i tillgänglighetsdirektivet innebär att webbplatser, mobilapplikationer och deras innehåll är sådana att vem som helst kan använda dem och förstå vad som sägs i dem. Tillgängliga tjänster utnyttjar sådana tekniker och metoder som gör att tjänsterna kan användas med olika typer av terminalutrustning och olika typer av hjälpmedel. Tillgängligheten kan beskrivas som lättillgängliga digitala tjänster som också är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.

Tillgänglighet är en väsentlig del av principen design för alla. Enligt principen ska olika typer av användare och deras behov beaktas redan i planeringsskedet. Målet är att på det här sättet garantera lika möjligheter för alla användare att utnyttja de digitala tjänsterna oavsett hörsel- eller synförmåga, motoriska svårigheter eller andra funktionsbegränsningar.  


Tillgänglighetsdirektivet är ett direktiv som kräver att organisationerna i den offentliga sektorn gör sina digitala tjänster tillgängliga. Direktivet inkluderar krav på en miniminivå för tillgängligheten hos webbplatser inklusive e-tjänster som kräver inloggning och mobila applikationer samt medel för att övervaka att tillgänglighetskraven uppfylls.

Europaparlamentets och rådets direktiv (2016/2102) om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer trädde i kraft den 22 december 2016. Tillgänglighetsdirektivet ska liksom alla EU-direktiv införlivas i den nationella lagstiftningen i varje medlemsland.

I Finland är det finansministeriet som ansvarar för beredningen av den nationella lagstiftning som tillgänglighetsdirektivet kräver. Tillgänglighetskraven har tagits in i lagen om tillhandahållande av digitala tjänster. Utkastet till lagen i fråga (dvs. utkastet till regeringens proposition) har lämnats till riksdagen den 3 maj 2018. Utöver tillgänglighetskraven föreslås i utkastet en skyldighet för den offentliga förvaltningen att ge sina kunder möjlighet att sköta ärenden och kommunicera med myndigheten elektroniskt. Avsikten är att den nationella tillgänglighetslagstiftningen ska sättas i kraft den 1 september 2018, men den börjar stegvis tillämpas på webbtjänsterna efter de övergångstider som föreskrivs i lagen (se fråga 7).

Målen med tillgänglighetsdirektivet är att:

  •       främja vars och ens möjligheter att på lika villkor agera i det digitala samhället
  •       skapa enhetliga minimikrav i hela Europa för tillgängligheten hos offentliga förvaltningens webbplatser och mobilapplikationet 
  •        förbättra kvaliteten på de digitala tjänsterna
  •        förbättra Europeiska unionens inre marknad för tillgänglighetslösningar. 

I regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om tillhandahållande av digitala tjänster (RP 60/2018) har centrala termer fastställts. I 2 § i lagförslaget är definitionerna följande:

1) webbplats textinnehåll, filer, bilder, blanketter och annat reproducerbart datainnehåll i digital form vilka individualiseras med hjälp av ett domännamn och som är tillgängliga i ett datanät genom olika terminalutrustningar och deras programutbud,

2) mobilapplikation en programvara som har planerats och utvecklats för användning av allmänheten i mobila enheter som smarttelefoner och pekplattor,

3) digitala tjänster webbplatser och mobilapplikationer samt funktioner i anslutning till dem,  

4) tillgänglighet principer och tekniska hänsyn som ska respekteras när digitala tjänster planeras, utvecklas, underhålls och uppdateras, i syfte att göra tjänsterna mer tillgängliga för användarna, särskilt personer med funktionsnedsättning,

5) myndighet statliga myndigheter, statliga affärsverk, kommunala myndigheter, riksdagens ämbetsverk, republikens presidents kansli och självständiga offentligrättsliga inrättningar; i denna lag avses med myndighet också ortodoxa kyrkan och dess församlingar, universitet som avses i 1 § i universitetslagen (558/2009) och yrkeshögskolor som avses i yrkeshögskolelagen (932/2014) samt andra aktörer till den del de sköter offentliga förvaltningsuppgifter,

6) offentligrättslig inrättning en juridisk person som särskilt har inrättats för att tillgodose behov i det allmännas intresse utan industriell eller kommersiell karaktär och

        a) som till största delen finansieras av en myndighet, eller 

        b) vars ledning står under kontroll av en myndighet, eller

        c) i vars förvaltnings-, styrelse- eller kontrollorgan mer än hälften av ledamöterna utses av en myndighet,

7) tjänsteleverantör myndigheter och offentligrättsliga inrättningar samt företag, stiftelser, föreningar och andra sammanslutningar vars digitala tjänster omfattas av denna lag,

8) harmoniserad standard en europeisk standard som antagits på grundval av Europeiska kommissionens begäran för tillämpningen av unionens harmoniseringslagstiftning,

9) tidsberoende media ljud, videobilder eller en kombination av dem, som kan inbegripa interaktion.


Tillgänglighetskraven gäller i stor utsträckning all verksamhet inom den offentliga förvaltningen, till exempel statens ämbetsverk, kommunerna och organisationer som sköter offentliga förvaltningsuppgifter. Tillgänglighetskraven tillämpas på deras webbplatser medräknat till exempel e-tjänster som kräver inloggning samt mobilapplikationer.

 Tillgänglighetskraven gäller följande aktörer:

statliga myndigheter och affärsverk (till exempel ministerier och ämbetsverk)

  • kommunala myndigheter, inklusive affärsverk och skolor
  • en del av riksdagens ämbetsverk och Republikens presidents kansli
  • offentligrättsliga föreningar när det gäller offentliga förvaltningsuppgifter
  • självständiga offentligrättsliga inrättningar (till exempel FPA)
  • universitet, som avses i 1 § i universitetslagen (558/2009)
  • yrkeshögskolor som yrkeshögskolelagen (932/2014) föreskiver om
  • ortodoxa kyrkan och de ortodoxa församligarna
  • aktörer som med stöd av lag sköter offentliga förvaltningsuppgifter (till exempel besiktningskontor, pensions- och olycksfallsförsäkringsbolag)

Dessutom föreslås det i lagförslaget att tillgänglighetskraven också ska gälla följande: 

  • offentligrättsliga organ
  • digitala identifieringstjänster som tillhandahålls av leverantrörer av starka elektroniska autentiseringstjänster - kraven gäller inte det egentliga identifieringsverktygets tillgänglighet
  • organisationer i tredje sektorn som får offentligt understöd för att producera webbplatser - kraven gäller inte så kallat allmänt verksamhets understöd till organisationerna
  • vissa digitala tjänster som tillhandahålls av offentliga bolag inom sektorerna vatten, energi, transporter och posttjänster till den del som de är avsedda för allmänheten.

Även följande aktörers digitala tjänster ska den 1.1.2021 vara tillgängliga till den del syftet med tjänsterna är att tillhandahålla tjänster för kunder eller allmänheten:

  •  kreditinstitut som avses i 1 kap. 7 § i kreditinstitutslagen (610/2014)
  •  betalningsinstitut som avses i 5 § 2 punkten i lagen om betalningsinstitut (297/2010)
  •  värdepappersföretag som avses i 1 kap 13 § 1 mom. 1 punkten i lagen om investeringstjänster (747/2012)
  •  försäkringsbolag som avses i 1 kap. 1 § 1 mom. i försäkringsbolagslagen (521/2008) samt försäkringsföreningar som avses i 1 kap. 1 § 1 mom. i lagen om försäkringsföreningar (1250/1987).

I Finland ansvarar Regionförvaltningsverket i Södra Finland (RFVSF) för tillsynen över tillgänglighetsefterlevnaden från och med den 1 september 2018 förutsatt att den nationella lag som ska genomföra tillgänglighetsdirektivet träder i kraft då. Övervakningsansvaret övergår sedan till Statens tillstånds- och tillsynsmyndighet (Luova) när den inleder sin verksamhet vid ingången av år 2020. Tillgänglighetsdirektivet förutsätter att Europeiska unionens medlemsländer övervakar genomförandet av direktivet och rapporterar till kommissionen om tillgänglighetsåtgärder som vidtagits i fråga om den offentliga förvaltningens tjänster. För Finlands del utför Luova rapporteringen i slutet av 2020, när den första rapporteringsperioden går ut.

Den digitala tjänstens användare har rätt att ge respons om tillgängligheten samt lämna in en begäran om utredning av tillgängligheten eller en tillgänglighetsklagan enligt en stegvis införd tidtabell som inleds den 23 september 2019.

  • Respons om tillgängligheten kan ges till tjänsteleverantören av vem som helst som upptäcker avvikelser från tillgänglighetskraven i tjänsteleverantörens webbinnehåll. Med respons kan man också begära preciseringar av de skäl till en oproportionell börda som används av organisationen. Med respons om tillgängligheten kan man be tjänsteleverantören att sådant innehåll blir tillgängligt som användaren av en tjänst behöver för att utreda sina intressen, rättigheter eller skyldigheter eller för att fullgöra eller få dem tillgodosedda. Av grundad anledning och i enskilda fall har användaren rätt att få detta innehåll i en form som uppfyller tillgänglighetskraven eller annars få innehållet på ett alternativt sätt som är tillgängligt för tjänsteanvändaren.
  • En begäran om utredning av tillgängligheten kan lämnas in av en person som gett respons om hen inte har fått svar av tjänsteleverantören inom utsatt tid (två veckor) eller om hen är missnöjd med svaret. En begäran om utredning ska lämnas in till tillsynsmyndigheten.
  • En tillgänglighetsklagan om avvikelser från tillgänglighetskraven som upptäckts i tjänsteleverantörers digitala tjänster kan anföras av var och en hos tillsynsmyndigheten.

Tillsynsmyndigheten ska:

1. ge allmänna anvisningar och allmän rådgivning om iakttagandet av tillgänglighetskrav, fullgörandet av skyldigheter och tillgodoseendet av rättigheter,

2. delta i beredningen av internationella riktlinjer för tillgänglighet och i samarbete med Kommunikationsverket se till att förpliktande tillgänglighetsstandarder som gäller digitala tjänster eller delar av standarderna samt de riktlinjer som det hänvisas till i standarderna eller delar av dem blir översatta till finska och svenska,

3. övervaka och kontrollera att tillgänglighetskraven iakttas på det sätt som anges i Europeiska kommissionens genomförandeakter,

4. regelbundet höra olika intressentgrupper om iakttagandet av tillgänglighetskraven,

5. lämna Europeiska kommissionen rapporter om resultatet av övervakningen,

6. behandla begäranden om utredning av tillgängligheten och tillgänglighetsklagan

7. publicera och upprätthålla en mall för tillgänglighetsutlåtanden samt tillgänglighetskrav på adressen saavutettavuusvaatimukset.fi.


I princip ska alla den offentliga förvaltningens digitala tjänster, webbplatser och mobilapplikationer vara tillgängliga. Undantaget är situationer där efterlevnaden av tillgänglighetskraven lägger en bevisligt oproportionell börda på organisationen. Tillgänglighetskraven kan då delvis lämnas obeaktade av organisationen.

Vad som utgör en oproportionell börda bedöms enligt följande kriterier:

  • Organisationens storlek, art och resurser

  • Hur ofta och under hur lång tid tjänsten används

  • Kostnaderna för att göra tjänsten tillgänglig och fördelarna särskilt för personer med funktionsnedsättning.

Organisationen kan hänvisa till en oproportionell börda endast delvis, alltså inte i fråga om hela tjänsten. Åberopandet av en oproportionell börda ska motiveras i tillgänglighetsutlåtandet.

Se också frågan 4.


Lagen om tillhandahållande av digitala tjänster har getts till riksdagen den 3.5.2018. Lagen uppskattas träda i kraft i början av 2019. Tidpunkten påverkar inte tidsplanen för när tillgänglighetskraven börjar verkställas. Kraven verkställs stegvis enligt följande tidtabell:

  • Tjänster och webbplatser som offentliggjorts den 23 september 2018 eller därefter ska uppfylla tillgänglighetskraven den 23 september 2019.

  • Tjänster och webbplatser som offentliggjorts före den 23 september 2018 ska uppfylla tillgänglighetskraven den 23 september 2020. Mobilapplikationer ska uppfylla tillgänglighetskraven den 23 juni 2021.

  • Myndigheters och offentligrättsliga inrättningars intranät – inklusive de som används på arbetsplatserna – ska vara förenliga med tillgänglighetskraven om de publiceras den 23.9.2019 eller därefter. Tillgänglighetskraven tillämpas på intranät som publicerats före den 23.9.2019 endast om hela intranätet förnyas, till exempel till följd av ett helt nytt publiceringssystem. I sådana fall bör man fästa uppmärksamhet vid att publiceringssystemet stöder tillgänglighetskraven. (Uppdaterat 21.11.2018).

  • Tillgänglighetskraven som gäller PDF-filer ligger i linje med den stegvisa tidsplan som fastställts för webbplatsers tillgänglighet. Då det är fråga om webbportaler som publicerats FÖRE den 23 augusti 2018 ska PDF-filer som publicerats 23.8.2018 eller efter det vara tillgängliga i september 2020. PDF-filer som publicerats före 23.8.2018 behövs inte göras tillgängliga, förutom då de handlar som administrativa processer, såsom t.ex. ansökningar. Om det är fråga om en webbportal som publicerats den 23.8.2018 eller DÄREFTER ska PDF-filer som publicerats på webbplatsen vara tillgängliga i september 2019. 


Tillgänglighetsdirektivet kräver att de digitala tjänsterna ska vara möjliga att uppfatta, hanterbara, driftssäkra och begripliga.

I Finland och många andra länder har anvisningen WCAG (Web Content Accessibility Guidelines) utnyttjats i tillgänglighetsanvisningarna. WCAG är en internationell teknisk anvisning om hur webbtjänster görs tillgängliga. Den aktuella versionen är WCAG 2.0, och version 2.1 är under beredning. WCAG-anvisningen är indelad i tre nivåer: A, AA och AAA. Kraven i tillgänglighetsdirektivet baserar sig på nivån AA enligt WCAG-anvisningen. Direktivet utnyttjar dock inte alla kriterier i WCAG-anvisningen.

Bakgrunden till kraven i tillgänglighetsdirektivet är den europeiska standarden EN 301 549 för beaktandet av tillgängligheten i offentlig upphandling av informations- och kommunikationsteknik, som även den hänvisar till WCAG-anvisningen. Kraven i tillgänglighetsdirektivet är de som beskrivs i kapitel 9–11 i den europeiska standarden EN 301 549.

Ytterligare information:


Ni kan till exempel utnyttja avgiftsfria webbverktyg för bedömning av tillgängligheten för att ta reda på hur tillgängliga era tjänster är för tillfället och vilka områden som ännu bör utvecklas. Bland annat Papunet har mer information om bedömningen av tillgängligheten.

Dessutom erbjuder flera företag enskilda bedömningsverktyg och granskningstjänster som kan ge er en exakt bedömning av tillgängligheten hos era digitala tjänster. De auditerings- och granskningstjänster som företagen erbjuder är avgiftsbelagda.

Under slutet av 2018 kan ni också börja utnyttja tillgänglighetsutlåtandet för självutvärdering av tillgängligheten hos ert webbinnehåll. Utlåtandet är ett dokument som enligt tillgänglighetsdirektivet ska upprättas och upprätthållas för den offentliga förvaltningens alla digitala tjänster och webbplatser. Utlåtandet beskriver hur tillgängligheten uppfylls i den digitala tjänsten. Arbetet med att utarbeta utlåtandet ger en bra bild av vad som behöver göras för att tjänsten eller webbplatsen ska uppfylla tillgänglighetskraven. En modell för tillgänglighetsutlåtande publiceras i slutet av året.

 


Alla användare gynnas av tillgängliga digitala tjänster, även om tillgängligheten särskilt gör det lättare för personer med funktionsbegränsning att anlita den offentliga förvaltningens digitala tjänster. Lättanvända tjänster och innehåll bidrar till en positiv bild av er organisation.

Att förbättra tillgängligheten är ett väsentligt led i digitaliseringen av den offentliga förvaltningens tjänster eftersom det förbättrar allas möjligheter att sköta sina egna ärenden med myndigheterna elektroniskt.


Tillgänglighetsdirektivet och den motsvarande nationella lagen innehåller framför allt bestämmelser om tekniska krav för att förbättra tillgängligheten. Innehållets och tjänstens begriplighet och tydlighet är också viktiga delfaktorer för att tillgängligheten ska kunna uppnås.

Kognitiv begriplighet och tydlighet gör det lättare för alla att sköta sina ärenden i tjänsten, men de här egenskaperna är svårare att mäta än de tekniska egenskaperna. Därför kan en digital tjänst vara svåranvänd trots att den uppfyller tillgänglighetskraven.

Se också fråga 15.

 


När ni planerar uppdateringar och nyanskaffningar av webbplatser gäller det att säkerställa att tjänsteleverantören känner till tillgänglighetskraven. Be tjänsteleverantören visa referenser från tidigare uppdrag där tillgängligheten uppfyllts. Kommunförbundet har tagit fram en guide som stöd för upphandlingen. Guiden innehåller tips om faktorer värda att beakta när man utformar sin anbudsinfordran.


I princip ska allt audivisuellt innehåll, som myndigheterna publicerar på sina webbplatser och som är tillgängligt minst 14 dygn, textas till finska och svenska och vid behov också till andra språk, till exempel samiska, engelska eller teckenspråk. Detta gäller t.ex. inspelade videor och podcastar. Om det inte är möjligt att texta ska innehållet och informationen förklaras på något annat sätt. Den audivisuella informationen kan läggas upp på webbplatsen till exempel i textform. 

Kravet på textning gäller inte direktsändningar och videor som publicerats före tillgänglighetskraven träder i kraft.

 


Tillgängligheten för pdf-filer är förknippad med tidvisa problem, men med omsorg kan de undvikas. Det är närmast fråga om inställningarna man använder för att spara filen och hur man med hjälp av alternativ text kan göra bilder och tabeller läsbara med hjälpmedel. I bästa fall är en pdf-fil helt tillgänglig och har en lättnavigerad struktur. Observera dock att scannade pdf-filer inte är tillgängliga. De sparas som bilder och kan inte tolkas av skärmläsningsprogram.

Tillgänglighetskraven som gäller pdf-filer ligger i linje med den stegvisa tidsplan som fastställts för webbplatsers tillgänglighet.

Då det är fråga om webbportaler som publicerats FÖRE den 23 augusti 2018

  • ska pdf-filer som publicerats 23.8.2018 eller efter det vara tillgängliga i september 2020.

  • behövs pdf-filer som publicerats före 23.8.2018 inte göras tillgängliga, förutom då de handlar som administrativa processer, såsom t.ex. ansökningar.

Om det är fråga om en webbportal som publicerats den 23.8.2018 eller DÄREFTER ska pdf-filer som publicerats på webbplatsen vara tillgängliga i september 2019. 

Synskadades förbund har gett ut en anvisning om hur man gör pdf-filer tillgängliga (nkl.fi, på finska).

 
 

 


Med kognitiv tillgänglighet avses informationens och innehållets begriplighet. Här avses en kvalitativ egenskap hos information och innehåll som är tekniskt svår att mäta. Därför innehåller inte lagen om tillhandahållande av digitala tjänster (RP 60/2018) några krav om att bedöma den språkliga begripligheten. Förvaltningslagen (434/2003) innehåller bestämmelser om myndigheternas skyldighet att uttrycka sig på ett begripligt sätt.

Tillgänglighet består av möjlighet att uppfatta, hanterbarhet, driftssäkerhet och begriplighet.

  • Inom e-tjänster betyder begriplighet att användaren ska kunna förstå vad han eller hon håller på att göra i tjänsten. Innehållet i och funktionen av e-tjänsten bör alltså förverkligas så att de är begripliga för användaren.

  • Begripligt språk betyder för e-tjänsters del medel som har ett samband med språklig framföring, så att innehållet i tjänsten är begripligt för användaren. Användargränssnittet ska dessutom göras med hänsyn till begripligheten av texterna som används, de olika funktionerna samt servicens logik. Detta betyder i princip att textinnehållet skrivs med tydligt och gott allmänspråk.

  • När det gäller e-tjänstens funktion och logik avses med begriplighet olika sätt att säkra sig om att användaren får besked om i vilket skede av tjänsten hon eller han är, eller att man berättar om de olika funktionernas inverkan. I detta sammanhang används även begreppet kognitiv tillgänglighet.

  • I vissa situationer är det också motiverat att använda klarspråk i syfte att förbättra e-tjänstens begriplighet. Också bilder, grafik eller video- och ljudmaterial kan användas för att göra innehållet på en webbplats begripligare. I det skrivna språket gäller det att göra texten visuellt lättläst till exempel med hjälp av rubriker och styckeindelning. Begripligheten ska särskilt beaktas när tjänsterna är förknippade med grundläggande rättigheter.

  • Användartester är ett utmärkt hjälpmedel vid bedömningen av e-tjänsters innehållsmässiga begriplighet. Ett bra användartest inkluderar så olika användargrupper som möjligt. Här hittar du finskpråkiga tips för hur man genomför användartester (Papunet).


Tillgänglighetskraven gäller i stor omfattning all verksamhet inom den offentliga förvaltningen, även grundskolorna, läroinrättningarna på andra stadiet samt högskolorna.

Skolornas webbplatser ska vara tillgängliga. Kraven gäller även digitala tjänster som skolorna använder, såsom administrationsprogrammet Wilma och läroplattformen Moodle. 

Tillgänglighetskraven gäller inte digitalt material eller digitala tjänster som elever eller studerande skapat, och som används i undervisningen under begränsad tid. Ifall undervisnings- eller utbildningsanordnaren beslutar att ta digitalt material eller tjänster som skapats som lärdomsprovs- eller övningsarbete i ordinarie undervisningsbruk, ska den som svarar för undervisningen se till att materialet görs tillgängligt.

Ifall man vid undervisningen utnyttjar material som producerats av en tredje part – såsom till exempel TV-program som inte finns i tillgänglig form – ska läraren se till att innehållet vid behov öppnas åt eleverna i en alternativ form.