Regeringen föreslår kompletteringar i budgetpropositionen för 2023
Regeringen lämnade sin proposition till riksdagen om komplettering av budgetpropositionen för 2023 torsdagen den 17 november. I propositionen beaktas bland annat kostnader för Finlands Natomedlemskapsprocess och för det första skedet av byggandet av ett stängsel vid östgränsen. I den kompletterande budgetpropositionen ökar behovet av anslag med 794 miljoner euro. Inkomstposterna höjs med sammanlagt 587 miljoner euro.
Förslag om anslag i anslutning till Finlands Natomedlemskap
Finland ansökte om medlemskap i Nordatlantiska fördragsorganisationen Nato den 17 maj 2022. Finland fick observatörsstatus i Nato den 5 juli 2022. I den kompletterande budgetpropositionen har beaktats nödvändiga och med säkerhet kända kostnader som föranleds av Finlands observatörsstatus och processen för ansökan om fullvärdigt medlemskap i Nato och som inte kan täckas inom ramen för befintliga anslag. Det handlar om sammanlagt cirka 42 miljoner euro.
Dessutom har 15 miljoner euro reserverats för sådana utgifter för Natomedlemskapet vars beredning fortfarande pågår. I propositionen har särskilt Finlands betalningsandel till samfinansieringen av Nato samt vissa personalresurser, kostnader för Natos lokaler och anslag för utvecklande av datakommunikationsförbindelser beaktats.
Andra satsningar på säkerhet
För Gränsbevakningsväsendet föreslås ett anslag på 139 miljoner euro för kostnaderna för prioritet 1-skedet av byggandet av ett stängsel vid östgränsen.
För rescEU-lagerhållningsprojektet som hör till EU:s civilskyddsmekanism föreslås cirka 60 miljoner euro. Med lagerhållningskapaciteten inom projektet skaffas för EU:s bruk bland annat skyddsutrustning och medicinska motgifter som kan sättas in vid kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära incidenter. Projektet, som fortgår fram till 2026, finansieras så gott som helt och hållet av Europeiska kommissionen.
För polisen föreslås sammanlagt 3,1 miljoner euro för utgifter i enlighet med lagstiftningsändringar samt 1,5 miljon euro för att utöka förberedelserna och stärka beredskapen. För utveckling av räddningsväsendet föreslås sammanlagt 1,1 miljoner euro, bland annat för utökning av räddarautbildningen.
Förslag om kompensation för energiprishöjningar och andra höjda kostnader
För projekt för utveckling av trafikledsnätet föreslås en anslagsökning på cirka 49 miljoner euro, eftersom kostnaderna för väg- och banprojekt som det redan tidigare beslutats om har stigit. Höjningar av fullmakter för projekt behandlas i den fjärde tilläggsbudgeten för 2022.
I enlighet med beslut som regeringen fattat vid budgetförhandlingarna i september föreslås det höjda elpriset bli kompenserat med ett särskilt och tillfälligt elstöd till de hushåll som inte kan utnyttja det elavdrag som görs i beskattningen. För elstödet föreslås finansiering på 85 miljoner euro. För genomförande av stödet föreslås dessutom tilläggsfinansiering på 6 miljoner euro till Folkpensionsanstalten.
I bevillningsfullmakten för understöd för förbättring av energiprestandan i bostadshus föreslås ett tillägg på cirka 30 miljoner euro, som höjer fullmaktsnivån till cirka 99 miljoner euro.
I propositionen ingår tilläggsanslag på sammanlagt cirka 28 miljoner euro för att kompensera den exceptionellt stora ökningen av hyreskostnaderna för statliga ämbetsverks och inrättningars lokaler 2023.
I propositionen ingår också en fortsättning på det låne- och garantiprogram på 10 miljarder euro som ingår i den tredje tilläggsbudgeten för 2022 och som ska gälla till utgången av 2023. Syftet med låne- och garantiprogrammet för energibolagen är att säkerställa att likviditeten och funktionsförmågan hos de aktörer som är avgörande för att elmarknaden ska fungera kan tryggas i en situation där finansierings- och säkerhetsarrangemang inte finns att tillgå på marknaden.
Ett urval andra ändringar
Det föreslås att välfärdsområdenas finansiering korrigeras på grund av ändringen av ikraftträdandebestämmelsen för personaldimensioneringen inom serviceboende med heldygnsomsorg och långvarig institutionsvård för äldre personer. Som finansieringsbehov som föranleds av den lagstadgade uppgiften beaktas nu 71,2 miljoner euro, medan summan tidigare var 57 miljoner euro större. Samtidigt föreslås att det som tillägg enligt prövning beaktas 57 miljoner euro för förberedelser inför ändringen av personaldimensioneringen. Därmed bibehålls den finansieringsandel som riktas till förändringen i personaldimensioneringen i sin helhet på den nivå som anges i budgetpropositionen.
För extra nybörjarplatser för lärare inom småbarnspedagogiken föreslås 6,3 miljoner euro. Genom finansieringen ökas antalet nybörjarplatser som en engångssatsning med sammanlagt 300 platser.
För civilt materielbistånd till Ukraina föreslås 5 miljoner euro på grund av att Rysslands anfallskrig fortsätter. Det föreslås också flera anslag för att hjälpa ukrainare som flytt kriget till Finland. För yrkesutbildningen föreslås ett tilläggsanslag på 8 miljoner euro och för effektiviserad språkundervisning inom gymnasieutbildningen 0,5 miljoner euro. Dessutom föreslås ett tillägg på 4,8 miljoner euro för arbets- och näringsbyråernas omkostnader och ett tillägg på 21,5 miljoner euro för integrationsutbildning.
För Strålsäkerhetscentralen föreslås sammanlagt 1,7 miljoner euro för totalreformen av kärnenergilagen, beredskapen för hantering av småskaliga kärnkraftverk och strålningsövervakningen vid gränsstationerna.
För skyddet av skogar föreslås ett tillägg på 3 miljoner euro och för övertagande av Sanginjoki naturskyddsområde och utveckling av möjligheterna till friluftsliv ett tillägg på 1,9 miljoner euro. För främjande av kompetensen när det gäller återvinning av näringsämnen och genomförande av jordbrukets färdplan för Skärgårdshavets avrinningsområde föreslås dessutom ett anslagstillägg på 1 miljon euro.
För genomförande av gästhamnen Kalajoen Marina i Kalajoki föreslås 6 miljoner euro.
Dessutom föreslås det normala justeringar av behovskalkylerna.
Statens nettoupplåning ökar med 206 miljoner euro
Propositionen ökar statens behov av nettoupplåning med 206 miljoner euro. Sålunda beräknas statens nettoupplåning uppgå till cirka 8,3 miljarder euro 2023. Det föreslås att anslagen för 2023 höjs med 794 miljoner euro, till sammanlagt 81,3 miljarder euro. Inkomstposterna höjs enligt förslaget med 587 miljoner euro, till sammanlagt 73,1 miljarder euro.
Orsaken till höjningen av inkomstposterna är framför allt att statens kapitalinkomster 2023 beräknas uppgå till 574 miljoner euro mer än man tidigare räknat med. Tidigare uppskattades motsvarande kapitalinkomster bli intäktsförda 2022. Det föreslås att kalkylen över skatteinkomster sänks med 37 miljoner euro, bland annat till följd av preciserade konsekvensbedömningar av de skatteåtgärder som regeringen fastställt redan tidigare. Dessutom föreslås det att intäktskalkylen för inkomster av blandad natur höjs med sammanlagt 55 miljoner euro.
Ytterligare information: Ilkka Kaukoranta, statsministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 160 449, och Joel Kuuva, finansministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 530 458