Finland på femte plats vid en jämförelse av jämställdheten i EU-länderna

Jämställdheten i Finland placerar sig på femte plats i Europeiska unionen. I jämförelsen mättes jämställdheten på flera olika delområden, såsom på arbetsmarknaden, inom hälso- och sjukvården och inom maktutövningen.

Europeiska jämställdhetsinstitutet EIGE offentliggjorde det sjätte jämställdhetsindexet den 28 oktober 2021. Med indexet mäts jämställdheten inom sex olika delområden: makt, kunskap, arbete, hälsa, pengar och tid. Rapporten innehåller också ett specialtema som i år är hälsa, i synnerhet coronavirusets konsekvenser för hälsan, psykisk hälsa samt sexuell och reproduktiv hälsa. 

Största delen av uppgifterna i det nu publicerade indexet är från 2019, och i fråga om maktutövningen används främst medeltalen från åren 2018–2020.

Som helhet är ökningen kraftigast inom maktutövning och ekonomiskt beslutsfattande

Det totala indextalet i EU är nu jämnt 68. Talet som beskriver fullständig jämställdhet är 100. Ökningen jämfört med den föregående mätningen är 0,6 poäng och 4,9 poäng jämfört med 2010. I rapporten fäster man uppmärksamhet vid att utvecklingen varit långsam. Med den nuvarande hastigheten uppskattas det ta nästan tre generationer att uppnå jämställdhet. Coronapandemin och dess negativa konsekvenser för jämställdheten hotar att bromsa utvecklingen.

Hälsoområdet har de högsta poängen (87,8) i EU:s totalpoäng och områdena makt (55,0) och kunskap (62,7) de lägsta. De allra lägsta poängen (48,8/54,1) ses inom ekonomiskt beslutsfattande och segregationen inom utbildningen. Könssegregeringen är ett betydande problem såväl på arbetsmarknaden som inom utbildningen i EU. I fråga om utbildningen har poängen hållits på nästan samma nivå under de senaste åren, i synnerhet vad gäller segregation.

Poängen har stigit mest inom området maktutövning. Ökningen var 1,9 poäng jämfört med föregående mätning och drygt 13 poäng jämfört med 2010. Poängen för maktutövning har stigit med nästan två tredjedelar av indexpoängens ökning i sin helhet sedan 2010. Situationen har förbättrats i synnerhet inom ekonomiskt beslutsfattande.

Finland klart bättre än EU i genomsnitt

Finlands totala antal poäng är 75,3 vilket är drygt sju poäng över EU:s genomsnitt. Ökningen jämfört med i fjol är 0,6 poäng. Sedan 2010 har indextalet stigit med 2,2 poäng. I EIGE:s klassificering hör Finland till dem som har ett högre nationellt poängtal än EU:s genomsnitt men vars poäng har stigit långsammare än genomsnittligt inom EU.
 
Även i Finland är ökningen störst inom maktutövning, där resultatet nu är 74,3. Skillnaden jämfört med den föregående mätningen är 2,4 poäng. Poängen har stigit både för det politiska och för det ekonomiska beslutsfattandet. På kort sikt har ökningen varit störst inom det politiska beslutsfattandet (6,5), och på lång sikt störst inom det ekonomiska beslutsfattandet (8,3). Ökningen beror på att andelen kvinnor ökade både i riksdagsvalet 2019 och i regeringen.

I övrigt har ändringarna varit små för Finlands del. De högsta poängen i Finland (89,5) ses inom hälsoområdet. 

Få förändringar i toppen – Nederländerna nu på tredje plats

De tre länderna i toppen är Sverige, Danmark och Nederländerna. Frankrike är på fjärde plats och Finland på femte plats. Nederländerna fick högre poäng än Frankrike och Finland och är nu på tredje plats, vilket innebär att Frankrike och Finland tappat en placering. Nio länder fick över 70 poäng, och av dem fick endast Sverige över 80 poäng. 

Poängen i Nederländerna och Frankrike har under de senaste åren stigit särskilt inom beslutsfattandet, i Frankrike med nästan 30 poäng sedan 2010. En av orsakerna till detta är särskilt de kvoter som används i Frankrike i både det politiska och det ekonomiska beslutsfattandet. Nederländernas poäng steg från i fjol särskilt inom området ekonomiskt beslutsfattande. 

Tydliga skillnader mellan könen i fråga om hälsotillstånd och hälsobeteende

I år är hälsa specialtemat. Resultatet visar som helhet att kvinnor i alla åldersgrupper i genomsnitt har ett sämre hälsotillstånd än männen, den psykiska hälsan medräknad. Av kvinnorna uppger 66 procent och av männen 71 procent att deras hälsotillstånd är gott eller mycket gott. Kvinnorna rapporterar också om nedsatt psykiskt välbefinnande oberoende av familjeform, ålder, inkomster, födelseland eller funktionsnedsättningar.

Det finns permanenta skillnader mellan könen i fråga om hälsofrämjande beteende, såsom hälsosam kost och motion. Män röker och dricker mer alkohol än kvinnor. Å andra sidan uppnår män oftare än kvinnor motionsmålet per vecka. Beteendemönstren syns redan i ungdomen, och klyftan mellan män och kvinnor ökar med åldern. 

Coronapandemin har försämrat tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster

Många befolkningsgrupper, såsom ensamförsörjare, äldre, invandrare och personer med funktionsnedsättning, och inom dessa grupper i synnerhet kvinnorna, löper större risk att bli utan vård. Till exempel kostnader och erfarenheter av diskriminering kan vara ett hinder för att använda hälso-vårdstjänster. Stora kostnader utgör ett hinder för användning av social- och hälsovårdstjänster i synnerhet bland 65-åringar och äldre.

Coronapandemin har ytterligare ökat hindren för tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster i EU, antingen på grund av fördröjningar inom vården eller på grund av rädsla för smitta. Ungefär en femtedel har blivit utan vård eller läkarundersökning under pandemin. 

Män löper större risk att insjukna i allvarlig covid-19 – men kvinnor utsätts oftare för smitta

Män löper större risk att insjukna i allvarlig covid-19 och att dö i sjukdomen. Kvinnor utsätts å andra sidan för coronavirussmitta oftare än män och smittan är vanligare bland kvinnor i arbetsför ålder än bland män i arbetsför ålder, vilket har en koppling till att omsorgsarbete ofta utförs av kvinnor, i synnerhet arbetet inom hälso- och sjukvården.

Särskilt för dem som arbetar inom vårdbranschen verkar coronaviruset ha haft allvarliga effekter också på den psykiska hälsan.

Ytterligare information

Eeva Raevaara, konsultativ tjänsteman, tfn 02951 63205, [email protected]