Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna Media

Regeringen vill stärka beredskapen för störningssituationer och hot inom social- och hälsovården

Social- och hälsovårdsministeriet
19.11.2020 14.18
Pressmeddelande 285/2020

Regeringen vill förbättra social- och hälsovårdens förmåga att bemöta olika störningssituationer och hot. Målet är att förenhetliga beredskapsplaneringen inom social- och hälsovården och skapandet av en lägesbild och på så sätt bättre än för närvarande förbereda sig på riskerna på riksnivå.

Regeringen överlämnade de förslag till ändring av hälso- och sjukvårdslagen och socialvårdslagen som gäller beredskapsplanering till riksdagen den 19 november. Lagarna ska träda i kraft den 1 januari 2021.

Kommunerna och sjukvårdsdistrikten har redan nu en skyldighet enligt hälso- och sjukvårdslagen att göra upp regionala och lokala beredskapsplaner. Denna skyldighet kvarstår. 
Grunden för de regionala beredskapsplanerna är inte tillräckligt enhetlig, och därför har det i omfattande störningssituationer varit svårt att skapa en enhetlig lägesbild på riksnivå och mellan regionerna. 

Utvecklingsbehoven har konstaterats redan före coronapandemin. Under pandemin har behoven endast accentuerats i fråga om bland annat den materiella beredskapen.

Enhetliga principer ska styra beredskapsplaneringen

I propositionen föreslås bestämmelser om samarbetsstrukturen och det ansvar som ingår. Genom lagändringarna genomförs enhetliga principer och grunder för planeringen i fråga om beredskapsplaneringen inom social- och hälsovården. I dem beaktas i synnerhet de centrala störningssituationer som överenskommits på riksnivå och hoten mot dem som fastställts i den nationella riskbedömningen. 

Störningssituationerna i den nationella riskbedömningen har indelats i hot och storolyckor som har samband med samhällets stabilitet, tekniken och logistiken samt hälsosäkerheten. Alla dessa berör direkt eller indirekt social- och hälsovården.

Den riksomfattande enhetliga beredskapsplaneringen styrs av sjukvårdsdistrikten med universitetssjukhus inom fem geografiska specialupptagningsområden. Specialupptagningsområdena ska samarbeta sinsemellan och enligt enhetliga principer så att beredskapsplaneringen blir en riksomfattande helhet. För lägesbilden samlas information om bland annat servicesystemets funktion och belastning, personal- och materialresurser och stödtjänsternas funktion.

Också beredskapen inom socialvården stärks

En enhetlig beredskapsplanering och skapandet av en lägesbild hör också till socialvårdens verksamhet. Till socialvårdslagen fogas en allmän skyldighet att vidta förberedelser som motsvarar bestämmelsen i beredskapslagen. En enhetlig beredskapsplanering för socialvården och hälso- och sjukvården ska göras så att kommunerna inom sjukvårdsdistriktets område utarbetar en gemensam plan under ledning av den myndighet som svarar för socialvården i den kommun där centralsjukhuset finns. 

Det organ som ansvarar för socialvården i kommunen ska på samma sätt som tidigare inom sitt eget område samla in och analysera information om sådana störningar och hot om störningar som äventyrar befolkningens sociala trygghet och välfärd samt genomförandet av socialvården. En enhetlig lägesbild skapas så att socialvården i städer med centralsjukhus samordnar lägesbilden av socialvården regionvis.

Det tar tid att förnya processerna för att förbättra beredskapsplaneringen och lägesbilden, och det är viktigt att komma i gång med en enhetlig verksamhetsmodell. Avsikten är att genomföra en enhetlig beredskapsplanering som omfattar hela landet. 

Ytterligare information:

Pekka Tulokas, beredskapsdirektör, tfn 029516 3202, [email protected]
Lasse Ilkka, specialsakkunnig, tfn 029516 3714, [email protected]