Försiktigt positiva utsikter för den regionala utvecklingen
Coronakrisen har utsatt regionernas ekonomi och sysselsättningen i regionerna för stora prövningar i över ett år men nu finns det försiktiga positiva förväntningar. Bakgrunden till de höjda förväntningarna är antagandet att vaccinationerna mot corona kommer att framskrida i en snabb takt och att sjukdomsläget förbättras och restriktionerna avvecklas.
Uppskattningarna är baserade på en översikt där landskapens och de ekonomiska regionernas nuvarande situation och utvecklingsutsikter granskas. Översikten publicerades den 10 maj och utarbetades av NTM-centralerna gemensamt med andra regionutvecklare. Uppskattningarna i granskningen gjordes i mars–april 2021.
Det kan ta lång tid för servicesektorn att återhämta sig från krisen – utsikterna för industrin är ljusare
Efter ett svårt år befinner sig många branscher och företag i stora svårigheter, i synnerhet inom servicesektorn där det kan ta lång tid att återhämta sig från krisen. De personliga tjänsterna, turismen, hotell- och restaurangbranschen, evenemangsbranschen, kultursektorn och persontrafiken är branscher som över hela landet har drabbats värst av restriktionerna och den minskade efterfrågan.
Sommaren ser ut att bli mycket osäker för evenemangs- och kulturbranschen. Coronapandemin har haft stora konsekvenser för luftfartsbranschen vilket påverkar utsikterna för Helsingfors ekonomiska region och Vanda. Inom den inhemska turismen förväntar man sig däremot en bra sommarsäsong, vilket höjer förväntningarna bland annat i Insjö-Finland och i Åbo skärgård.
Utsikterna ser ljusare ut för industrin, vilket återspeglas i högre förväntningar i de industridominerade områdena. Teknologiindustrin har klarat sig relativt bra och utsikterna inför den närmaste framtiden är goda. Utvidgningen av Valmet Automotives verksamhet samt rekryteringarna av ytterligare personal förbättrar utsikterna i Nystadsregionen och i Saloregionen. I Åboregionen sker en stark tillväxt inom medicinsk teknik och inom diagnostikindustrin, som gynnas av coronakrisen. Inom marinindustrin sträcker sig Raumovarvets orderstock till mitten av årtiondet och utsikterna blir ännu bättre i och med de nya avtalen. Åbovarvets nuvarande orderstock räcker till mitten av 2020-talet men på grund av krisen i kryssningsbranschen blir utsikterna sämre. I Österbotten, Mellersta Finland och Norra Savolax grundar sig de höga förväntningarna till stor del på det goda läget inom teknologiindustrin.
Det förekommer en stor mängd investeringar i förnybar energi samt i bioekonomi och cirkulär ekonomi. Satsningar på bioekonomi och cirkulär ekonomi skapar på längre sikt en grund för ekonomisk tillväxt i regionerna. Den mest betydande investeringen som ska göras är Metsä Groups beslut om en bioproduktsfabrik i Kemi. Det här kommer att ha stora positiva effekter särskilt för norra Finland men också för resten av landet. Å andra sidan blir utsikterna för Lappland sämre eftersom Stora Enso har meddelat att företaget har för avsikt att stänga pappersfabriken i Veitsiluoto senast vid slutet av året.
Långtidsarbetslösheten och ungdomsarbetslösheten skapar oro och matchningsproblemen fortsätter
Långtidsarbetslösheten förväntas fortsatt öka snabbt, vilket väcker stor oro i regionerna. Även ungdomsarbetslösheten har ökat på grund av coronakrisen och unga nyutexaminerades möjligheter att komma in i arbetslivet har blivit sämre särskilt i de branscher som lidit av restriktionerna.
Trots att arbetslösheten har ökat har det inte varit lättare att få kompetent arbetskraft och problemet kommer att förvärras snabbt när ekonomin återhämtar sig. De faktorer som är orsaken till matchningsproblemen på arbetsmarknaden har inte försvunnit i och med krisen och till exempel inom social- och hälsovårdssektorn samt IT-sektorn kommer matchningsproblemen enligt prognoserna att förvärras. Lösningar söks bland annat genom att utbildningar utvecklas i högre grad utifrån arbetsgivarnas behov. Även en ökad arbetskraftsinvandring kommer att ha en viktig roll i framtiden.
I och med coronakrisen har utförandet av arbete, särskilt i fråga om sakkunnigarbete, förändrats. Distansarbete och multilokalt arbete blir vanligare och i många ekonomiska regioner ses det här som en möjlighet att främja regionernas livskraft.
Mer information:
Jouko Nieminen, strategidirektör, utvecklings- och förvaltningscentret, tfn 029 502 2769
Hanna-Maria Urjankangas, ledande sakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 506 3739