Testning av handbrandsläckare avsedda för brand i litiumjonbatterier – släckning är svårt och riskfyllt
Säkerhets- och kemikaliverket (Tukes) och Räddningsinstitutet testade olika metoder för att släcka en brand i litiumjonbatterier. I testerna konstaterades det att det är mycket svårt och riskfyllt att släcka en batteribrand. Ingen brandsläckare som ingick i testerna eller släckning med vattenbesprutning klarade av att släcka en batteribrand direkt. Ett brinnande litiumjonbatteri släcktes bäst genom att sänka ned batteriet i vatten.
I Tukes och Räddningsinstitutets projekt jämfördes såväl effektiviteten hos olika släckningsmetoder för att släcka en brand i litiumjonbatterier som de utsläpp som olika metoder ger upphov till. Samtidigt bedömdes släckningsmetodernas användbarhet och riskerna för användaren i den första släckningsinsatsen. Som släckningsmetoder användes tre handbrandsläckare av olika fabrikat som marknadsförs för batteribrand (Presto LB6, Total WD 9 F-500, Housegard AVD-brandsläckare 6 l LITHEX6) samt skumsläckare, vattenspruta och nedsänkning i vatten.
För brand i litiumjonbatteri har det inte specificerats någon standardiserad testmetod för att kunna bestämma släckningseffekt. Tillverkaren måste ändå uppge produktens släckningseffekt. En sanningsenlig bild ska ges av släckningseffekten och tillräckliga uppgifter om säkert sätt att använda brandsläckaren. Tillverkaren, importören och säljaren svarar för brandsläckarens säkerhet.
Nedsänkning visade sig vara den bästa släckningsmetoden
I testet användes ett batteri med tio cylindriska celler motsvarande energimängden (ca 100 Wh) i en batteriborrmaskin. Ingen brandsläckare som ingick i testerna eller släckning med vattenbesprutning klarade av att släcka batteribranden direkt. Nedsänkning visade sig ha den bästa släckningseffekten. Även utsläppen var minst då nedsänkningsmetoden användes. Ju snabbare nedsänkningen gjordes efter att cellerna antänts, desto mindre utsläpp uppstod. Det kan dock vara farligt att använda nedsänkningsmetoden för att släcka ett brinnande batteri, speciellt för personer utan skyddsutrustning. Analys av nedsänkningsvattnet visade att fluor, metaller och perfluorerade alkylföreningar löser sig i vattnet från cellerna så att nedsänkningsvattnet ska hanteras som avvikande avloppsvatten. En noggrannare bedömning av släckningseffekten skulle dock kräva att litiumjonbatterier av olika slag används i tester.
– Det finns inga detaljerade krav på släckningseffekt på batteribrand för brandsläckare. Därför ska det finnas sanningsenliga uppgifter om släckningseffekten i marknadsföring och brandsläckarnas bruksanvisningar och märkningar. Det är viktigt att information om brandens speciella egenskaper och de risker som släckningspersonalen utsätts för är inkluderad med en brandsläckare avsedd för batteribrand, säger överinspektör Karoliina Meurman, Tukes.
Så minskar du risken för batteribrand
Beredskap spelar en viktig roll också för att förebygga brand i batterier. Undvik att ladda batterier i utrymmen där det finns brandfarliga material alldeles intill batteriet. Batterier får inte lämnas på laddning utan uppsikt såvida de inte kan laddas i ett brandsäkert utrymme. Om batterierna har fått yttre skador eller börjat svälla bör de bytas ut. Skadade batterier placeras på ett ställe där de inte orsakar eldsvåda om de tar eld. Om batterierna blir mycket varma vid laddning bör de bytas ut i god tid.
Om det uppstår brand i ett batteri beror brandens svårighetsgrad på batteriets storlek. Reaktionen som sker vid batteribrand bryts genom kylning. Kyleffekten bör nå in mellan cellerna. För mindre batterier (till exempel mobiltelefonbatterier) är brandförloppet kort. I det fallet behövs brandsläckaren för att släcka andra material som batteriet antänt, för detta räcker en vanlig skumsläckare. Det är viktigt att vädra ut irriterande kemikalier som uppstått vid branden från lokalen.
Om branden orsakas av till exempel batteriet till en batteridriven borrmaskin eller ett större batteri är brandförloppet längre och i allmänhet mer aggressivt. Branden producerar klart mer giftiga gaser, heta kaststycken och flammor av brännbara gaser än till exempel mindre mobiltelefonbatterier. Det är mycket svårt att släcka större batterier på grund av ett starkt skyddshölje. För att den kylande effekten ska nå in mellan cellerna bör släckmedlet sprutas mot objektet på mycket nära håll. Å andra sidan skyddar ett bra skyddshölje mot kaststycken från batteriet och skyddar därigenom i viss mån den som släcker, men vid släckning på nära hålla kan den som släcker utsättas för flammor av brännbara gaser och giftiga gaser som uppstår vid branden och vars halter momentant kan vara höga. Oberoende av batteriets storlek bör man undvika att utsättas för röken. Vid brand i ett större batteri ska man alltid ringa nödnumret (112).
I projektet deltog Räddningsinstitutet, Tukes och Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland. Projektet erhöll extern finansiering från Stiftelsen för brandskyddets främjande.
Ytterligare information:
överinspektör Karoliina Meurman, Tukes, tfn 029 5052 651, [email protected] (krav på handbrandsläckare, primärsläckning)
specialforskare Marko Hassinen, Räddningsinstitutet, tfn 029 5453 423, [email protected] (bränder i litiumjonbatterier, släckningsmetoder)
forskare Juha Laitinen, Räddningsinstitutet, tfn 029 5453 443, [email protected] (utsläppsmätningar)
Länkar:
Projektets slutrapport: Litiumioniakkupalon sammuttaminen akkupalosammuttimilla
Videofilm om släckning av brand i litiumjonbatteri