Beskattningen av tillväxtföretag lättas

Reformens beredning

Företags- och kapitalbeskattningen, som har varit i kraft sedan år 1993, har fungerat väl för såväl företagsägarna, skattetagarna och hela nationalekonomin. Internationaliseringen av kapitalmarknaderna och av företagens verksamhetsmiljö samt Finlands anslutning till Europeiska unionen och den internationella skattekonkurrensen har dock lett till en situation där en totalreform av beskattningen är nödvändig.

Beredningen av skattereformen började på hösten 2001 i arbetsgrupper tillsatta av bådestatsrådet och finansministeriet. Deras betänkanden blev färdiga år 2002. Efter valet år 2003 upptogs reformen av företagsbeskattningen i den nya regeringens program. Regeringsprogrammets mål formulerades till regeringens ställningstagande den 13.11.2003, varefter beredningen av de lagar som reformen förutsätter vidtog i finansministeriet.

Regeringspropositionen baserar sig huvudsakligen på regeringens ställningstagande senaste november. Man har dock gjort avsevärda avsteg i fråga om beskattningen av samfunds aktieöverlåtelser. På det sätt som blivit huvudregel i EU-länderna föreslås att överlåtelsevinster på aktier som samfund äger skall vara skattefria och att överlåtelseförluster och värdeminskningar inte skall vara avdragsgilla i beskattningen. Under beredningens gång har man också löst frågorna i samband med kedjebeskattning, dvs. kumulativ beskattning då företag betalar dividend till varandra. I sitt ställningstagande av den 13.11.2003 tog regeringen inte i detalj ställning till denna fråga.

Sänkningen av samfundsskattesatsen gynnar tillväxtföretag

Ur ägarnas synpunkt är det fördelaktigt att hålla vinsten kvar i företagets egen verksamhet, om den förväntade avkastningen i det egna företaget är större än den avkastning som man i genomsnitt kan förvänta sig på kapitalmarknaderna. För ägare av växande företag som förbättrar sin lönsamhet är företagets beskattning av avgörande betydelse.

Sänkningen av skattesatsen har direkt betydelse då företaget fattar beslut om att fortsätta affärsverksamheten eller om dess omfattning. Efter omkostnader och avskrivningar blir tre procentenheter mera än tidigare av en investerings förmodade avkastning kvar för företagets egen användning, för utdelning eller för nyinvesteringar.

En sänkning av skattesatsen är nödvändig på grund av den internationella skattekonkurrensen. I det ur Finlands synpunkt viktigaste jämförelselandet är samfundsskattesatsen 28 procent och skattebasen är smalare bl.a. på grund av allmän reservering. Också i andra OECD-länder går man mot en sänkning av skattesatsen. Samfundsskattens nivå är under 20 procent i de flesta av EU:s nya medlemsstater.

Skattefrihet för överlåtelsevinster möjliggör flexibla ändringar av ägarstrukturer

Det föreslås att vinster som samfund får av aktieöverlåtelser skall vara skattefria. Skattefriheten skall gälla aktier som hör till näringsverksamhetens anläggningstillgångar och som har ägts under mer än ett års tid. Ägarandelen i det sålda bolaget skall vara minst tio procent. Skattefriheten gäller inte aktier i fastighets- eller bostadsaktiebolag.

På motsvarande sätt skall förluster av aktieöverlåtelser inte vara avdragsgilla. Överlåtselseförluster för aktier som ägts under mindre än ett års tid eller till mindre än 10 procent skall vara avdragsgilla från skattepliktiga överlåtelsevinster. Möjligheten att göra avskrivningar av anskaffningsutgiften för anläggningstillgångsaktier på grundval av värdeminskning föreslås bli avskaffad för alla företagsformers del. Rätten för samfund som omfattas av skattefriheten att dra av s.k. upplösningsförlust för anläggningstillgångsaktier föreslås bli begränsad till ägande som varat mer än ett år och som uppgår till mindre än 10 procent.

De nya bestämmelserna föreslås bli tillämpade för första gången vid beskattningen för år 2004 i sådana fall där aktierna har överlåtits den 19 maj 2004 då regeringspropositionen överlämnas till riksdagen, eller därefter. Detta datum skall vara avgörande också i fråga om upplösning av bolag och rätten av avdra värdeminskningar.

Skattefriheten för överlåtelsevinster möjliggör flexibla ändringar av företagens ägarstruktur. Reformen är dock framför allt nödvändig på grund av den internationella skattekonkurrensen. Multinationellt verkande företag kan utnyttja skillnaderna mellan olika länders skattesystem genom att uppbära vinst i länder där skattefrihet gäller och genom att uppvisa förlust i sådana länder där den är avdragsgill. Skattefriheten har också betydelse i fråga om valet av placeringsort för internationellt verksamma koncerners moderbolag och för annan motsvarande verksamhet.

Beskattning av företagens vinstutdelning

I propositionen föreslås en totalreform av dividendbeskattningen så att systemet med gottgörelse för bolagsskatt slopas. Detta system tillämpas för sista gången på dividender som utdelas år 2004. Då den skatt som företag betalar sänks i samband med reformen föreslås att beskattningens tyngdpunkt förflyttas till vinstutdelningen. Dividendinkomster skall delvis bli skattbara och beskattningen av överlåtelsevinster skall till vissa delar göras strängare. I fråga om bolag som ägs av företagaren, dvs. andra än börsnoterade bolag, kommer beskattningen som helhet dock inte att bli strängare.

Sänkningen av kapitalskattesatsen till 28 procent påverkar beskattningen av överlåtelsevinster, ränteinkomster och vinster som tas ut ur företag. En separering av kapital- och samfundsskattesatsen underlättar en anpassning till eventuellt ökande tryck på att sänka den sistnämnda.

Dividend som betalas av offentligt noterade bolag skall bli skattbar

Av dividend som erhålls av offentligt noterade bolag skall 70 procent utgöra skattepliktig inkomst för fysiska personer. På grund av en särskild övergångsbestämmelse skall dock endast 57 procent av dividenden vara skattepliktig år 2005. Förflyttningen av beskattningens tyngdpunkt till beskattning av utdelad dividend i stället för beskattning av bolagets resultat gynnar företag vilkas lönsamhet och framtidsförväntningar är bättre än för andra företag.

Dividend som betalas av andra än offentligt noterade bolag skall delvis vara skattepliktig

Dividender som betalas av andra än offentligt noterade bolag skall vara skattefria för fysiska personer inom gränsen för en avkastning på nio procent av nettotillgångarna. Av sådana dividender skall dock 70 procent vara skattepliktig inkomst till den del som dividenderna överstiger en per skattskyldig beräknad gräns på 90 000 euro i året. Vid en årsinkomst på 113 500 euro är belastningen av bolagets skatt och dividendskatten på samma nivå som enligt gällande lag. På grundval av en särskild övergångsbestämmelse skall dock endast 57 procent av dividenderna vara skattepliktig år 2005.

De dividender som överstiger gränsen på nio procent av nettotillgångarna skall beskattas som förvärvsinkomst. Av dividenderna skall 70 procent utgöra förvärvsinkomst som beskattas enligt en progressiv skala. På grund av övergångsbestämmelsen skall dock endast 57 procent av dividenderna utgöra skattbar inkomst år 2005. Vid en låg inkomstnivå är beskattningen av förvärvsinkomstdividender strängare än för närvarande, men om motsvarande inkomst tas ut i form av lön blir beskattningen inte strängare än vid nuläget. Den strängare beskattningen gäller främst sådana aktieägare som inte arbetar i bolaget och som inte har andra förvärvsinkomster. Dessa aktieägares beskattning skall lindras genom att förvärvsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen i framtiden skall beviljas från dividender som beskattas som förvärvsinkomst.

Som helhet innebär det föreslagna dividendskattesystemet för företagare att ägarföretagare får en betydligt lindrigare skattenivå än ägare av börsnoterade bolag. Då man beaktar samtliga föreslagna ändringar blir denna persongrupps totala skattebörda på grundval av en så kallad statisk beräkning något lindrigare än enligt nu gällande lag.

Kedjebeskattning av dividender

För att förhindra mångdubbel beskattning av dividender, eller s.k. kedjebeskattning, skall dividender som samfunderhåller av andra aktier än sådana som hör till finans-, försäkrings- eller pensionsanstalters investeringstillgångar i allmänhet vara skattefria. Dividender som utdelas av börsnoterade bolag skall dock utgöra ett undantag från denna regel. Den olika beskattningen av noterade och icke noterade bolag förutsätter dock specialreglering i fråga om sådana av fysiska personer ägda bolag som äger aktier i noterade bolag. Då ett noterat bolag inte betalar dividend direkt till en fysisk person utan då däremellan finns ett av en fysisk person ägt bolag skall dividendbeskattningen verkställas på samma nivå som då dividenden betalas direkt till en fysisk person. Detta kan i praktiken genomföras endast så att den dividend som ett samfund lyfter av ett noterat bolag beskattas till 75 procent.

Å andra sidan leder kedjebeskattning av dividender till att beskattningen blir oskäligt mycket strängare. Av denna orsak torde sådana bolag som äger minst 10 procent av offentligt noterade bolag flytta utanför Finlands gränser där moder-dotterbolagsdirektivet förhindrar dividendbeskattning. Ägarinnehav på mindre än 10 procent måste däremot ordnas på ett oändamålsenligt sätt ur synpunkten av en effektiv ägarkontroll.

För att trygga ett fungerande finskt ägande som beskattas på ett enhetligt sätt i jämförelse med internationellt ägande föreslås att av offentligt noterade bolag utdelade dividender inte skall beskattas, om dividendtagaren äger minst 10 procent av det noterade bolagets kapital. I fråga om företag som äger mindre än 10 procent skall skattelättnaden verkställas genom att från den förmögenhetsskatt som skall betalas avdra det inkomstskattebelopp som hade uppburits för den del som överstiger 90 000 euro.

Det föreslås att dividender på aktier som innehas som investeringstillgångar skall vara skattpliktiga. För deras del är det fråga om avkastning på normal näringsverksamhet och detfinns ingen orsak till skattefrihet. I fråga om försäkrings- och pensionsanstalter påverkar investeringarnas avkastning täckningen av ansvarsskulden för försäkringarna; en ökning av premieansvaret är avdragsgill i beskattningen.

Beskattningen av dividender från utlandet

För närvarande beskattas från utlandet erhållna dividender i allmänhet strängare än dividender som utdelas av inhemska bolag. Genom reformen skall fysiska personers dividender från EU:s medlemsstater och från stater med vilka Finland har ingått skatteavtal försättas i samma ställning som inhemska dividender. Också i fråga om dem bestäms beskattningen på ovannämnt sätt på grundval av om bolaget är offentligt noterat, av bolagets nettotillgångar och gränsen på 90 000 euro skall tillämpas. Kedjebeskattningen skall avskaffas i fråga om dividender som ett samfund lyfter från EU:s medlemsstater på samma sätt som i fråga om inhemska dividender. Beskattningen av dividender från skatteavtalsstater skall bestämmas enligt vad som föreskrivs i avtalet. I praktiken sker inga förändringar av källbeskattningen av dividender som betalas till utlandet.

Skattelättnad vid förmögenhetsbeskattningen

I samband med skattereformen föreslås att förmögenhetsbeskattningen nedre gräns höjs till 250 000 euro då den för närvarande är 185 000 euro och att skattesatsen sänks till 0,8 procent från nuvarande 0,9 procent.

Beskattning av överlåtelsevinster för egendom

I fråga om egendom som ägts under en längre tid än tio år föreslås att den presumtiva anskaffningsutgift som avdras från överlåtelsepriset vid beräkningen av överlåtelsevinsten sänks från 50 procent till 40 procent.

Beskattningen av överlåtelsevinst för egendom föreslås bli lindrad genom att ingen skattepliktig inkomst anses ha uppkommit av överlåtelsen, om den skattskyldiges sammanlagda överlåtelsepris under skatteåret är mindre än 1 000 euro. På motsvarande sätt skall små förluster lämnas utanför beskattningen.

Dessutom skall vissa ändringar göras av beskattningen av överlåtelsevinst för att förhindra möjligheterna till skatteplanering. Dessa ändringar ansluter sig till vidare överlåtelse av erhållen egendom inom mindre än ett år samt till beräkningen av anskaffningsutgiften för aktier som erhållits vid en emission.

Ränteavdrag för bostadslån

Det föreslås att skattestödet till barnfamiljer och till dem som skaffar sin första bostad ökas. I fråga om lån för den första bostaden skall underskottsgottgörelsen höjas från en procentenhet till två procentenheter. Skattestödet riktar sig bättre än för närvarande till dem som skaffar sin första bostad, vilkas behov är större än bostadsbytares. Det högsta beloppet av barnfamiljers underskottsgottgörelse skall höjas.

Beskattningens övre gräns ändras

Enligt gällande lag kan inkomst- och förmögenhetsskattens samt sjukförsäkringspremiens sammanlagda belopp uppgå till högst 70 procent av den inkomst som beskattas i statsbeskattningen. Då beskattningen sänks kan den nya gränsen sättas till 60 procent utan förlust av skatteinkomster.

Skattelättnader för småföretag och för andelsverksamhet

Beskattningen av småföretag och av företagare som skuldsatt sig för sin företagsverksamhet skall lättas genom särskilda åtgärder. På detta sätt strävar man till att uppmuntra till val av en karriär som företagare. Dessutom skall beskattningen av ränta på andelskapital som andelslag betalar lättas så att ränta på andelskapital som konsument- och producentandelslag betalar i huvudsak skall förbli skattefri.

Beskattning av andelslag

Det föreslås att ränta på andelskapital skall vara skattefri upp till ett belopp av 1 500 euro i året, och beskattningen av företagsverksamhet av andelslagstyp kommer att följas upp i jämförelse med beskattningen av aktiebolag. På grund av sänkningen betalar mer än 900 000 andelslagsmedlemmar av totalt cirka 915 000 medlemmar ingen skatt på avkastningen av kapitalet. Ur skattetagarens synpunkt minskar den skatteinkomst som uppstår genom att beskatta räntorna till fullt belopp med cirka 10 miljoner euro.

Skattelättnad för dividender som beskattas som förvärvsinkomst

Avskaffandet av gottgörelsesystemet för bolagsskatt innebär att beskattningen blir hårdare för vissa ägarföretagare, vilkas nettotillgångar inte tryggar betydande skattefria dividender. Detta gäller i synnerhet sådana ägarföretagare som inte kan delta i vinstutdelningen genom att lyfta lön. Beskattningen av ägare till företag med små nettotillgångar föreslås bli lättad genom att förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen skall omfatta de skattepliktiga förvärvsinkomstdividenderna.

Räntegottgörelse för skuldsatta företagare (övergångsbestämmelse)

I inkomstskatte- och förmögenhetsskattelagarna har fastställts en maximigräns på 1 400 euro per år och dessutom barnförhöjningar för avdrag av räntor på skuld i form av s.k. underskottsgottgörelse. Under åren 2005 - 2009 skall ägareföretagare kunna avdra räntor på skuld för att anskaffa aktier i företag också till den del som räntan överstiger maximibeloppet.

Beskattningen av näringsidkare och lantbruksproducenter

I fråga om delägare i en näringssammanslutning och privatföretagare föreslås att företagsinkomst som motsvarar en avkastning på 20 procent av företagets nettotillgångar skall utgöra kapitalinkomst. Den nuvarande gränsen är 18 procent. Privatföretagare skall dock fortfarande ha möjlighet att välja en avkastningsgräns på 10 procent.

Verkningarna på den offentliga ekonomin

Den nya företagsbeskattningen innebär en avsevärd lättnad av företagsverksamhetens totala skattebörda. På motsvarande sätt minskar statens skatteinkomster med sammanlagt cirka 450 - 500 miljoner euro. På längre sikt förbättras också skattetagarens situation i och med att företagsverksamheten tar ny fart. En internationellt konkurrenskraftig beskattning förebygger att företagen flyttar sin skattepliktiga inkomst utanför Finlands gränser.

Den föreslagna sänkningen av samfundsskattesatsen på tre procentenheter minskar inkomsten av samfundsskatten med 555 miljoner euro.

Det är svårt att förutsäga vilka verkningar på beskattningen som följer av skattefriheten för överlåtelsevinster för av samfund ägda aktier och av motsvarande avskaffande av avdragsrätten.

Kommunerna kompenseras för ändringen av samfundsskattesatsen genom att ändra utdelningen av samfundsskattens avkastning.

Ytterligare information:
Överdirektör Lasse Arvela, tfn (09) 160 331 50 och regeringsråd Matti Halén, tfn (09) 160 331 68.

Regeringens proposition