Utredning
Särskilda ekonomiska zoner kunde testas även i Finland

Det kunde enligt en utredning vara juridiskt möjligt att införa regionala skatteincitament i Finland, men skattelagstiftningen måste ta hänsyn både till EU:s bestämmelser om statligt stöd och de krav och begränsningar som ställs i grundlagen. Regionala skatteincitament ökar i typiska fall den ekonomiska verksamheten i målområdena, men de europeiska erfarenheterna ger inte något entydigt svar på hur arrangemanget fungerar som en del av regionalpolitiken och den ekonomiska politiken.

Syftet med utredningen som utarbetats av ekon. dr Markus Lahtinen och ekon. dr Tomi Viitala var att bedöma Finlands möjligheter att införa regionala skatteincitament i syfte att förbättra företagens konkurrenskraft samt att främja investeringar och tillgången på kompetent arbetskraft i områden med strukturella problem. Utredningen baserade sig på särskilda ekonomiska zoner som används i flera EU-stater och inom vilka man tillämpar skatteincitament för företag som investerar och är verksamma i zonerna.

EU-rätten förhindrar inte, men begränsar användningen av regionala skatteincitament i Finland

Enligt en juridisk utredning hindrar EU:s bestämmelser om statligt stöd inte Finland från att införa regionala skattelättnader, men de ställer flera begränsningar som bör beaktas i skattelagstiftningen. Regionala skattelättnader kan införas antingen på basis av de undantag i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF) som gäller regionala stödåtgärder eller som så kallade stöd av mindre betydelse, dvs. de minimis -stöd.

I det förstnämnda alternativet hänför sig de viktigaste begränsningarna från EU-rätten å ena sidan till stödberättigande zoner där skatteincitament kan beviljas och å andra sidan till de maximala stödnivåerna, dvs. hur mycket stöd stödmottagaren kan beviljas. I Finland utgör östra och norra Finland i sin helhet stödberättigande zoner. På andra håll i Finland finns enskilda kommuner som kunde vara berättigade till stöd. De tillåtna maximala stödnivåerna är 20–40% av de stödberättigande investeringskostnaderna beroende på företagsstorleken. Införandet av regionala stöd förutsätter inhämtande av EU-kommissionens förhandsgodkännande av stödet eller iakttagande av villkoren i den allmänna gruppundantagsförordningen.

Regionala skattelättnader kunde alternativt införas i form av så kallade de minimis –stöd, varvid beloppet skulle begränsas till 200.000 euro per företag under en treårsperiod. Stödet kan i princip vara avsett för vilka omkostnader som helst hos ett företag och det är inte nödvändigt att binda det till investeringar inom en särskild ekonomisk zon. De stödberättigade zonerna och stödnivåerna är också i princip beroende av nationell prövning, dock med beaktande av grundlagens jämlikhetsaspekter.

För att de regionala skattelättnaderna ska vara förenliga med jämlikhetsbestämmelsen i grundlagen förutsätts det att stödåtgärdens samhälleliga intresse och skattelättnadens betydelse står i rätt proportion till målen. Grundlagsenligheten kan bedömas noggrannare först när detaljerna i skattelättnaden är klara. I en osäker situation kan införandet av skattelättnader som temporär försökslagstiftning minska de konstitutionella riskerna.

Europeiska erfarenheter ger inte något entydigt svar på hur arrangemanget fungerar

Enligt en internationell jämförelse består den viktigaste skattelättnaden inom de särskilda ekonomiska områdena av en tidsbunden total eller partiell befrielse från samfundsskatt för företag som investerar i eller är verksamma inom den särskilda ekonomiska zonen.

De europeiska erfarenheterna av särskilda ekonomiska zoner och regionala skatteincitament i anslutning till dem ger inte några entydiga svar på hur arrangemanget fungerar som en del av regionalpolitiken. Framgången inom särskilda ekonomiska zoner är beroende av många faktorer, av vilka en del hänför sig till egenskaperna hos själva zonen och en del till hela samhällsekonomin. Det är dock lätt hänt att den nytta som fås genom skattelättnader motverkas av att det övriga utvecklandet av området i fråga försummas.

En lindring av beskattningen inom en särskild ekonomisk zon ökar i princip regionens ekonomiska verksamhet, vilket jämnar ut de stora regionala skillnaderna i uppkomsten av mervärde. Särskilda ekonomiska zoner kan dessutom utgöra ett eventuellt svar på den allt hårdare internationella konkurrensen om investeringar i grön omställning, vilket skulle stärka hela samhällsekonomin.

"Väl planerade särskilda ekonomiska zoner kunde locka nya investeringar och arbete till Finland. I dessa zoner kunde man eventuellt man utöver beskattning också lätta på tillstånd och annan reglering som försvårar investeringar och tillgången på arbetskraft. Jag anser det motiverat att pröva på särskilda ekonomiska zoner under den kommande valperioden. Jag vill tacka utredarna för pionjärarbetet med regional beskattning", säger finansminister Annika Saarikko.

Det är fråga om en jämförelse av kostnaderna för och nyttan med olika politiska åtgärder

Särskilda ekonomiska zoner medför en betydande risk för att den ekonomiska utvecklingen i närområdena avtar då så gott som alla investeringar regionalt sett koncentreras enbart till den särskilda ekonomiska zonen. Dessutom är konsekvenserna för den offentliga ekonomin i likhet med andra skattestöd i princip negativa. Dessa konsekvenser begränsas emellertid av att skatteincitamenten riktas till ekonomiska regioner med liten BNP per invånare.

Om man har som ett samhällspolitiskt mål att förädlingsvärdet fördelas jämnare i Finland, är det fråga om en jämförelse av kostnaderna för och fördelarna med olika politiska åtgärder. De särskilda ekonomiska zonerna bör jämföras med andra regionalpolitiska instrument och man bör välja den mest kostnadseffektiva åtgärdshelheten för att uppnå det samhällspolitiska mål som satts upp. Policyåtgärderna bör basera sig på bästa möjliga forskningsrön.

Det tar flera år att få information om hur särskilda ekonomiska zoner fungerar som en del av den finländska regionalpolitiken. Försöken borde riktas till några regionalt representativa ekonomiska zoner som lider av strukturella problem.

Mer information:

Markus Lahtinen, ED, tfn 050 491 3842, markus.lahtinen(at)ptt.fi

Tomi Viitala, ED, tfn 045 7731 2025, tomi.viitala(at)chamber.fi

Joel Kuuva, finansministerns specialmedarbetare, tfn 050 414 6444, joel.kuuva(a)gov.fi