Regeringen stöder kommunerna under coronakrisen med över en miljard euro
Regeringen beslutade i samband med ramförhandlingarna att stödja kommunerna med över en miljard euro på grund av coronakrisen. Regeringen följer utvecklingen inom den kommunala ekonomin och är vid behov beredd att komplettera stödhelheten senare i år.
”Med detta stödpaket i miljardklass vill vi meddela kommunerna att vi stöder dem i coronakrisen på ett betydande sätt. Kommunerna ansvarar för social- och hälsovården, skolorna och småbarnspedagogiken. Regeringen har som mål att trygga förutsättningarna för ordnandet av all väsentlig basservice både under krisen och efter det, och därför behövs det mycket mer hjälp för dem som lider av situationen”, konstaterar kommunminister Sirpa Paatero.
Den stödhelhet på minst en miljard euro som fastslogs under ramförhandlingarna gäller för år 2020 och den kommer att genomföras i tredje tilläggsbudgeten. Stödhelheten kommer också att preciseras före det. Helheten består av ömsesidigt kompletterande delar som beaktar olika kommuners behov under coronakrisen:
- Staten kompenserar sjukvårdsdistrikten direkt med statsunderstöd för bland annat de extra kostnader som coronakrisen orsakar intensivvården.
- Kommunernas utdelning av samfundsskatten höjs för viss tid 2020.
- Statsandelen för kommunal basservice höjs för slutet av 2020.
- Prövningsberoende statsandelen höjs.
Regeringen beslutade redan tidigare att kompensera kommunerna för de tillfälliga skatteförluster år 2020 som beror på de betalningsarrangemang för företagens skatter som regeringen beslutat om. Beslutet hjälper kommunerna temporärt, eftersom de skatteavgifter som skjutits upp genom betalningsarrangemang dras av från kommunernas statsandelar 2021.
Regeringen stöder kommunerna vid behov även senare
Coronakrisen har betydande konsekvenser för hela den offentliga ekonomin och den kommunala ekonomin. Pandemin höjer kommunernas utgifter bland annat inom hälso- och sjukvården samtidigt som skatteinkomsterna och avgiftsintäkterna minskar.
Enligt finansministeriets första uppskattning försvagar coronakrisen den kommunala ekonomin med 1,6 –2 miljarder euro i år. Uppskattningen är dock preliminär, eftersom konsekvenserna beror på pandemins omfattning och varaktighet, och de är tills vidare osäkra. Konsekvenserna varierar dessutom för olika typer av kommuner. Därför följer finansministeriet noga hur situationen framskrider.
Regeringen kommer i samband med de kommande tilläggsbudgetarna och vid budgetförhandlingarna i augusti 2020 att bedöma coronakrisens konsekvenser för kommunerna. I och med att konsekvensbedömningarna preciseras förbinder sig regeringen att vid behov komplettera kommunernas åtgärdshelhet. Beslut om åtgärder som gäller år 2021 fattas i samband med beredningen av budgeten för 2021.
Lägesbilden skapas tillsammans med kommunerna så att man ska kunna beakta kommunernas olika situationer och krisens mångahanda konsekvenser för kommunfältet. Finansministeriet tar i beaktande coronakrisens konsekvenser för kommunernas ekonomi då det överväger om det så kallade kriskommunsförfarandet behöver inledas på basis av boksluten för 2020, liksom även kommunernas skyldighet att täcka underskott.
Utöver de omedelbara krisstödsåtgärderna ska regeringen före budgetförhandlingarna 2020 gå igenom den kommunala ekonomins framtidsutsikter. Samtidigt granskas kommunernas uppgifter och skyldigheter.
Ytterligare information:
Sirpa Paatero, kommunminister, tfn 050 512 1602, sirpa.paatero(at)vm.fi
Minna Salminen, kommunministerns specialmedarbetare, tfn 050 445 5350, minna.salminen(at)vm.fi
Jani Pitkäniemi, överdirektör, tfn 02955 30494, jani.pitkaniemi(at)vm.fi
Kommunerna ersätts för temporär minskning av skatteinkomsterna, FM: s pressmeddelande 2.4.2002