Ökningen av utgifterna i Kajanaland har tyglats
Ökningen av utgifter som överförts på landskapet har under förvaltningsförsökets gång i Kajaland under åren 2005-2010 hållits tillbaka så framgångsrikt att den varit mindre än den samtidiga ökningen av inkomsterna, framgår från uppföljningsgruppens rapport som publicerades den 18 oktober 2011.
Riksdagen antog i februari 2011 lagen om fortsättning med förvaltningsförsöket i Kajaland till slutet av 2016. Lagändringen träder i kraft den 31 december 2012. Strukturarbetsgruppen för kommunalförvaltningen som bereder den kommunreform som inletts av Jyrki Katainens regering ska gå igenom kommun- och förvaltningsstrukturerna i hela landet. Kajalands möjligheter att tillämpa en förvaltningsmodell som avviker från resten av landet ska avgöras skilt under kommunreformens gång.
Uppföljningsgruppens femte rapport granskar landskapets ekonomi samt tillgången på social- och hälsoservice och utbildningstjänster. Medborgaraktiviteten och kommunikationen under förvaltningsförsökets gång tas också upp.
Försökets allmänna målsättning om att hålla tillbaka ökningen av utgifterna har uppnåtts. Däremot har man inte lyckats med målet att halvera utgiftsökningen. Utgiftsökningen var ungefär 85 procent av det riksomfattande medeltalet.
Ökningen av verksamhetsutgifterna och nettoomkostnaderna för samkommunen Landskapet Kajanaland har i sin helhet varit mindre än det rikstäckande medeltalet och mindre än i referenslandskapen. Kommunerna i Kajanaland har också haft ekonomisk nytta av försöket. Om motsvarande tjänster hade ordnats av enskilda kommuner hade notan för skattebetalarna i Kajanaland, beroende på beräkningssättet, varit 60-100 miljoner större under 2005-2010.
Utbildningen på andra stadiet har utvärderats
En samhälleligt betydande sak är att nästan hundra procent av eleverna som avslutar den grundläggande utbildningen fortsätter med studier på andra stadiet. Det ömsesidiga samarbetet mellan gymnasier och yrkesinriktade läroverk har intensifierats tack vare en enda landskapsomfattande organiserare av utbildningen på andra stadiet. De krympande årskullarna har förutom förhandlingar mellan beslutsfattare och tjänstemän även lett till en livlig medborgardebatt om beslut som gäller anpassning av läroverksnätet för studier på andra stadiet.
Ökad medborgardebatt
Målet med Kajanalandsmodellen är att olika slags metoder för hörande och konsekvensutvärdering integreras på ett planmässigt sätt i beredningen av beslut och strategier. Utmaningen för samkommunen Landskapet Kajanaland och primärkommunerna består i att finslipa förhandlingssystemet speciellt i fråga om definieringen av närtjänsterna.
Uppdateringen av programmet för medborgarinflytande inleddes 2010. De kommunikationsmässiga målen har enligt uppföljningsrapporten i stort sett uppnåtts och hörandet av medborgarna har utvidgats i betydande mån. Egna publikationer och framför allt webbsidor har fått en betydligt större betydelse vid hörandet av medborgarna. Däremot har partnerskapet med tredje sektorn och utökandet av det aktiva medborgarskapet utvecklats långsammare.
Mellanrapport från uppföljningsgruppen för förvaltningsförsöket i Kajanaland, 39/2011 (på finska)
Ytterligare information: uppföljningsgruppens ordförande, överdirektör Silja Hiironniemi, tfn 09 160 33250, finansråd Teemu Eriksson, tfn 09 160 32235 och konsultativ tjänsteman Katja Palonen, tfn 09 160 32202