Hoppa till innehåll
Media

Regeringen stöder införandet av global minimiskattelagstiftning för koncerner genom direktiv

finansministeriet
Utgivningsdatum 10.2.2022 13.27
Pressmeddelande

Europeiska kommissionen lade i december 2021 fram ett direktivförslag som syftar till att säkerställa att stora koncerner internationellt betalar ett visst minimibelopp i skatt oberoende av i vilken stat verksamheten bedrivs. Syftet med förslaget är att minska på skadlig skattekonkurrens mellan stater.

Bakgrunden till direktivförslaget är det projekt för att reformera den internationella inkomstbeskattningen som ekonomiorganisationen OECD har inlett. Ett mål med projektet har varit att bekämpa problem med erodering av skattebasen och vinstöverföring, samt att fastställa vissa gränser för orimlig skattekonkurrens mellan stater. Direktivförslaget innehåller en lagstiftningshelhet genom vilken man inför en obligatorisk faktisk minimiskatt på 15 procent för stora koncerner inom EU. Minimiskatten föreslås bli genomförd med stöd av två separata beskattningsbestämmelser, så att den faktiska skattenivån med stöd av en så kallad kompletteringsskatt stiger till den miniminivå som överenskommits. Miniminivån bedöms från stat till stat. Dessutom ska medlemsstaterna ha möjlighet att föreskriva om en separat nationell kompletteringsskatt.

De branschoberoende reglerna gäller enligt förslaget koncerner vars totala omsättning enligt regleringen är minst 750 miljoner euro. Inkomst av internationell sjötrafik omfattas inte av tillämpningsområdet. I regleringen ingår dessutom vissa andra undantag och avgränsningar i fråga om tillämpningen.

Kommissionens direktivförslag baserar sig i huvudsak på modellbestämmelser som beretts av OECD. Direktivförslaget avviker dock från OECD-bestämmelserna på grund av EU:s primärrätt, framför allt EU:s grundläggande rättigheter, till den delen att den faktiska minimibeskattningen enligt förslaget ska tillämpas förutom på internationella koncerner även på internationella koncerners inhemska koncernenheter samt inhemska stora koncerner. 

Direktivförslaget har inga direkta konsekvenser för hur det beskattningsbara resultatet enligt nationell skattelagstiftning ska beräknas för sådana aktörer som omfattas av tillämpningsområdet. Förslaget medför ny slags lagstiftning som ska tillämpas vid sidan av det nuvarande skattesystemet och som gäller endast en del av de skattskyldiga. Den föreslagna regleringen har dock beröringspunkter med  det nuvarande skattesystemet.

De nya reglerna ska enligt förslaget i huvudsak tillämpas från ingången av 2023. 

Regeringen understöder målen med faktisk minimibeskattning

Regeringen understöder genomförandet av den globala minimiskatteregleringen genom ett direktiv på EU-nivå. Den globaliserade ekonomin och tekniska utvecklingen hotar enligt statsminister Sanna Marins regeringsprogram beskattningens traditionellt sett viktigaste uppgift, nämligen att finansiera samhälleliga tjänster och förmåner. Finland bör enligt med regeringsprogrammet bidra till sådana nationella och internationella lösningar som tryggar och stärker vårt skatteunderlag på ett globalt hållbart sätt. Man kan bedöma att förslaget i sin helhet skulle minska på skattekonkurrensen mellan länder, eftersom regleringen skulle säkerställa att koncerner beskattas enligt en viss miniminivå överallt. 

Regeringen understöder tillämpandet av direktivet på internationella koncerner och deras inhemska koncernenheter, men förhåller sig i detta skede i princip mera skeptiskt till kommissionens förslag om att tillämpa minimibeskattningen på koncerner som enbart är verksamma i hemlandet. Man bör vid den fortsatta beredningen bedöma noggrannare hur EU:s primärrätt, speciellt den etableringsfrihet som garanteras i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, förhåller sig till denna del i förslaget. Regeringen anser det även i detta fall viktigt att tillämpningen av regleringen i enlighet med målen i kommissionens förslag inte skulle medföra betydande osäkerhet med tanke på EU:s primärrätt, och att regleringen skulle förhindra skadlig skattekonkurrens och å andra sidan främja sund konkurrens på den inre marknaden. 

Tidsfristen för genomförandet av direktivförslaget är exceptionellt kort med tanke på att det är fråga om skattelagstiftning. En längre tidsfrist kunde enligt regeringen vara motiverad med tanke på regleringens omfattning och dess tekniska natur. Regeringen kan dock godkänna den föreslagna tidsfristen, eftersom tidsfristen för genomförandet garanterar medlemsstaterna, och därigenom också Finland, de nya skatteintäkter som systemet eventuellt genererar redan från och med ibruktagandet.

Direktivförslaget är mycket omfattande och tekniskt, och det innehåller nya begrepp och regler. Det är enligt regeringen viktigt att direktivförslaget inte avviker från OECD:s bakomliggande modellbestämmelser på ett sätt som skulle försvåra tolkningen.

Regeringen sände en U-skrivelse om förslaget till riksdagen den 10 februari. U-skrivelser används i EU-ärenden då det är fråga om EU-lagstiftningsförslag eller andra förslag som omfattas av riksdagens behörighet.

Mer information:
Jari Salokoski, finansråd, tfn 02955 30437, jari.salokoski(at)gov.fi
Jaana Mikkola, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30665, jaana.mikkola(at)gov.fi