Rapport om förnyandet av ämbetsverksstrukturen inom statens central- och regionförvaltning färdig
VIRSU-projektet som utrett ämbetsverksstrukturen inom central- och regionförvaltningen överlämnade den 5 februari 2015 sin slutrapport till trafik- och kommunminister Paula Risikko.
Det utförda arbetet kommer enligt Risikko att vara till stor nytta då nästa regering stakar ut riktlinjerna för utvecklandet av statens egen organisation och regionförvaltningen.
- Det kan hända att inget av de utvärderade alternativen för regionförvaltningen kommer i fråga som sådant, men de utgör ett gott underlag för framtida beslut. Det fortsatta arbetet bör utföras i parlamentariskt samarbete, konstaterade minister Risikko.
Förvaltningsstrukturerna utvecklas enligt gemensamma principer
Arbetet som utförts inom VIRSU-projektet resulterade i fem centrala principer för utvecklandet av ämbetsverksstrukturen; tydliga strukturer och tydlig styrning, rikstäckande behörighet, kundaspekten, digitala tjänster samt förmåga till förändring och riskhantering och tillhandahållande av personlig ärendehantering vid den offentliga förvaltningens gemensamma serviceställen.
Funktioner koncentreras inom centralförvaltningen
Projektet föreslår att centralförvaltningen skulle utvecklas strukturellt genom att mindre ämbetsverk sammanslås funktionellt till större enheter i syfte att skapa tillräckligt stora ämbetsverk. I fortsättningen ska ämbetsverken, för att förtydliga verksamhetsmässiga och ekonomiska ansvar, enligt förslaget alltid vara bokslutsenheter.
De konkreta förändringsförslagen gäller i huvudsak justitieministeriets och undervisningsministeriets förvaltningsområden, men berör även ämbetsverk inom andra förvaltningsområden.
Inom regionförvaltningen skulle förändringarna gälla organisations-, och beslutsfattandesystem, arbetet utförs fortfarande regionalt
Projektet utredde för- och nackdelarna med fyra olika slags strukturmodeller när det gäller utvecklandet av regionförvaltningens struktur.
Modell A: Regionförvaltningsverkens och magistraternas uppgifter koncentreras till fem regionala ämbetsverk som i regel motsvarar de regionala ansvarsområden som skapas i samband med reformeringen av social- och hälsovården. NTM-centralernas och TE-byråernas uppgifter koncentreras till nio regionala ämbetsverk.
Modell B: Regionförvaltningsverkens, magistraternas, NTM-centralernas och TE-byråernas uppgifter koncentreras till regionala ämbetsverk som i huvudsak motsvarar de ovan nämnda ansvarsområdena.
Modell C: Uppgifterna koncentreras i enlighet med Modell A, men de två nya organisationerna skulle vara rikstäckande ämbetsverk. Den regionala närvaron skulle i form av rikstäckande ämbetsverks regionala verksamhetsställen emellertid motsvara dagsläget.
Modell D: Uppgifterna och organisationsstrukturen i likhet med Modell C, eller indelade i fem regionala ämbetsverk, men uppgifter som har ett samband med regional utveckling skulle överföras från NTM-centralerna till landskapsförbunden. Antalet landskapsförbund skulle också minskas.
De regionala strukturmodellerna har genomgått en omfattande konsekvensutvärdering. För Modell D:s del har man på grund av tidtabeller inte kunnat genomföra grundliga utvärderingar.
Modellerna B och C visade sig vara de bästa enligt utredningen, trots att ingendera av modellerna är optimal som sådan. Projektet föreslår därför att man under vårens gång skulle fortsätta med konsekvensutvärderingen av de olika variationerna, och även av Modell D som helhet. Social- och hälsovårdsreformens slutliga innehåll påverkar också det fortsatta arbetet.
Ämbetsverksstrukturen har splittrats
Förnyandet av ämbetsverksstrukturen har inte tidigare granskats ur övergripande perspektiv, utan förvaltningsområdena har utvecklat framför allt centralförvaltningens tämligen självständigt. Det slutliga målet med det föreslagna strukturella utvecklandet är att trygga servicen i ett läge med allt knappare resurser, att underlätta ärendehanteringen samt att förtydliga och effektivisera förvaltningen och att öka flexibiliteten.
Statens personal har minskat avsevärt under de senaste årtiondena. Staten hade år 2014 ca 80 400 anställda, av vilka 60 % i centralförvaltningens tjänst och 11 % inom regionförvaltningen, magistraterna och TE-byråerna. Det prognostiserade effektiviseringsbehovet inom regionförvaltningsämbetsverken är ungefär 7 % av ämbetsverkens disponibla anslag före år 2019.
VIRSU-projektet baserar sig på regeringens strukturpolitiska program
Projektets slutrapport överlämnades till minister Risikko torsdagen den 5 februari 2015. Finansrådet Katju Holkeri från finansministeriet var ordförande för utredningsgruppen för centralförvaltningen, och regeringsrådet Tarja Hyvönen för utredningsgruppen för regionförvaltningen. Projektet styrdes av en styrningsgrupp som bestod av ministeriernas kanslichefer, med inrikesministeriets kanslichef Päivi Nerg som ordförande.
Ytterligare information:
Centralförvaltningsdelen, Katju Holkeri, finansråd, tfn 02955 30087
Regionförvaltningsdelen, Tarja Hyvönen, regeringsråd, tfn 02955 30147 fö[email protected]
Styrgruppen, Päivi Nerg, kanslichef, tfn 029 541 8803
fö[email protected]
Virsu-projektets sammanfattningsrapport (på finska)