Statsminister Sanna Marins presentationsanförande vid riksdagens remissdebatt – Regeringens årsberättelse 2020
Statsminister Sanna Marin presenterade regeringens årsberättelse 2020 vid riksdagens remissdebatt den 20 maj.
(Det talade ordet gäller)
Ärade talman
Coronapandemin som i början av 2020 snabbt spred sig från Asien till andra världsdelar hade betydande konsekvenser i fjol runt om i världen, liksom också i Finland. I Finland konstaterades den första coronavirussmittan den 29 januari 2020, och epidemin anses ha börjat i Finland i början av mars. Finland införde i våras snabbt en helhet av åtgärder som bygger på rekommendationer, lagstiftning under normala förhållanden och beredskapslagstiftning för att förhindra virusets spridning i samhället, trygga hälso- och sjukvårdens bärkraft och skydda särskilt de människor som hör till riskgrupperna.
Statsrådet konstaterade den 16 mars 2020 i samverkan med republikens president att sådana undantagsförhållanden som avses i 3 § 3 och 5 punkten i beredskapslagen rådde i landet. Med stöd av beredskapslagen gavs myndigheter sådana befogenheter som avvek från deras normala befogenheter och samtidigt begränsades medborgarnas fri- och rättigheter. Befogenheterna i beredskapslagen gällde småbarnspedagogiken, den grundläggande utbildningen, gymnasier, yrkesläroanstalter, högskolor och det fria bildningsarbetet, social- och hälsovårdens förvaltningsområde, arbetslivet och begränsningen av rörelsefriheten i Nyland. Undantagsförhållandena upphörde och förordningarna om upphävande som gällde utövningen av befogenheter enligt beredskapslagen trädde i kraft den 16 juni 2020.
Under riksmötet 2020 lämnades sammanlagt 264 regeringspropositioner till riksdagen, varav 86 gällde hanteringen av coronavirusepidemin. Det lämnades sju tilläggsbudgetpropositioner.
Ärade talman
Den 6 maj 2020 fattade statsrådet ett principbeslut om en hybridstrategi för hanteringen av coronakrisen som syftar till att bromsa epidemin på ett sätt som i så liten utsträckning som möjligt skadar människor, företag, samhället och tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna. I enlighet med hybridstrategin genomfördes en kontrollerad övergång från restriktioner till allt mer riktade åtgärder för hantering av epidemin. Regeringen beslutade den 13 maj 2020 att Finland på ett kontrollerat sätt i enlighet med hybridstrategin skulle börja avveckla begränsningsåtgärderna.
Regeringen behandlade den 9 juni 2020 hur de åtgärder som en epidemisituation kräver kan genomföras genom att utveckla den lagstiftning som tillämpas under normala förhållanden. Genom att utveckla den normala lagstiftningen och genom temporära undantag har problemen som orsakats av den akuta krisen till följd av coronavirusepidemin kunnat bemötas och det har skapats förutsättningar för att samhället ska fungera också under pandemiförhållanden. Lagarna har i regel stiftats så att de är i kraft en viss tid. Eftersom epidemin har dragit ut på tiden har giltighetstiden för temporära författningar förlängts eller också har de utfärdats på nytt.
Den 3 september 2020 fattade statsrådet ett principbeslut om en handlingsplan som fungerar som en anvisning för hur rekommendationerna och begränsningarna enligt hybridstrategin ska genomföras efter coronavirusepidemins första fas och bemyndigade genom sitt beslut social- och hälsovårdsministeriet att fatta beslut om en handlingsplan. Den 23 oktober fattade statsrådet ett principbeslut om nationella och regionala rekommendationer för att förhindra spridning av epidemin.
Hybridstrategin för hantering av epidemin behöver följas tills epidemin är under kontroll på global nivå. Den 22 december 2020 fattade statsrådet ett principbeslut om att utarbeta en uppdaterad handlingsplan för genomförande av rekommendationerna och restriktionerna i enlighet med hybridstrategin för hantering av coronavirusepidemin under våren 2021.
Ärade talman
Statsrådet fattade den 10 december 2020 ett principbeslut om Finlands covid-19-vaccinationsstrategi. Finlands mål är att hela befolkningen ska skyddas. Vaccin erbjuds avgiftsfritt till alla som vill ha det. Barn vaccineras inte förrän målgruppsstudierna har slutförts. Vaccinationsstrategin har beretts vid social- och hälsovårdsministeriet på medicinska grunder och evidensbaserat i samråd med nationella sakkunniga. I strategin fastställs huvudprinciperna för beslut om vaccinationsordningen. I Finland inleddes vaccinationerna den 27 december 2020.
Ärade talman
Coronaviruspandemin har samtidigt varit en hälsokris och en ekonomisk kris av aldrig tidigare skådad omfattning. Genom begränsningsåtgärderna har man skyddat människors liv och hälsa, men de har också haft negativa konsekvenser. Under epidemin har såväl differentieringen i fråga om lärande som ojämlikheten mellan barn och unga eskalerat. Sysselsättningen har försämrats och arbetslösheten ökat. Undersökningar visar att konsekvenserna drabbar värst dem som redan från tidigare har en svagare ställning på arbetsmarknaden – kvinnor, unga, lågutbildade samt visstidsanställda och personer med atypiska anställningsförhållanden. På många branscher har de ekonomiska konsekvenserna varit betydande och företagens verksamhetsförutsättningar har försämrats till följd av epidemin.
Regeringen har strävat efter att minimera skadorna. År 2020 beslutade regeringen om flera åtgärder för att trygga arbetstillfällena och människornas försörjning samt för att underlätta företagens ekonomiska situation i de svårigheter som coronaviruset medförde.
Men krisen har oundvikligen följder. För att lindra de negativa konsekvenserna har det varit viktigt att man under krisen inte har stramat åt ekonomin i ett för tidigt skede och att den sociala eftervården av krisen sköts väl. Därför riktade man redan 2020 genom regeringens beslut tilläggsfinansiering för att hjälpa människor att klara sig ur krisen, bland annat till undervisnings- och kulturministeriets, social- och hälsovårdsministeriets och arbets- och näringsministeriets förvaltningsområden. I stödet till kommunerna ingick en höjning av statsandelen för basservice när det gäller att stödja barn, unga och familjer.
Ärade talman
Ett av målen för regeringens ekonomiska politik är ökad välfärd. Med hjälp av en stimulerande ekonomipolitik lindrades de ogynnsamma effekterna på produktionen och efterfrågan 2020. I Finland var den ekonomiska tillbakagången på grund av epidemin lindrigare än i största delen av de europeiska ekonomierna. Begränsningsåtgärderna var tillräckliga för att hålla antalet sjukdomsfall på en måttlig nivå men de möjliggjorde dock ekonomisk verksamhet, om än i begränsad form. Bruttonationalprodukten minskade med 2,8 procent 2020 vilket var avsevärt mindre än förväntat i början av epidemin.
Ärade talman
År 2020 kommer oundvikligen att minnas som coronaåret, men till slut vill jag lyfta fram några exempel på annat arbete som gjorts i fjol och kanske har fått mindre uppmärksamhet. Till detta hör det målmedvetna arbete som gjorts inom olika förvaltningsområden för att främja regeringens mål om ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart välfärdssamhälle.
En total översyn av klimatlagen bereddes år 2020, och i klimatlagen kommer att intas regeringsprogrammets mål om koldioxidneutralitet före 2035. Även utsläppsminskningsmålet för 2050 skärps och till lagen fogas sådana utsläppsminskningsmål för 2030 och 2040 som motsvarar utvecklingen mot klimatneutralitet. Vid ingången av 2020 inleddes en revidering av naturvårdslagen i syfte att bättre än tidigare trygga arter, biotoper och de viktiga tjänster som naturen erbjuder. I slutet av 2020 färdigställdes programmet för främjande av cirkulär ekonomi, som ställer upp mål och indikatorer, fastställer behövliga åtgärder och reserverar resurser för främjande av cirkulär ekonomi och en systematisk förändring.
Ett förhandlingsresultat nåddes om avtalen om markanvändning, boende och trafik i Helsingfors, Tammerfors, Åbo och Uleåborg i maj–juni 2020, varefter avtalen godkändes i städernas och kommunernas organ. Avtalsförhandlingar med Lahtis, Jyväskylä och Kuopio stadsregioner fortsattes till år 2021. Den första riksomfattande planen för transportsystemet som omspänner 12 år bereddes under ledning av en parlamentarisk styrgrupp, och för att minska utsläppen från trafiken bereddes både en färdplan för fossilfria transporter och en skattereform för hållbara transporter.
Ärade talman
Regeringens jämställdhetsprogram godkändes i form av statsrådets principbeslut i juni 2020 och dess genomförande sträcker sig över hela regeringsperioden. Vid social- och hälsovårdsministeriet bereddes en reform av familjeledigheterna, som sändes på remiss i början av 2021. Den parlamentariska kommitténs arbete med att bereda en nationell barnstrategi slutfördes och strategin publicerades i februari 2021. Regeringens proposition med förslag till lag om en minimidimensionering för personalen i enheter med heldygnsomsorg lämnades till riksdagen i början av 2020, och lagen trädde i kraft i oktober samma år. Regeringens proposition med förslag till lagstiftning om inrättande av välfärdsområden och om en reform av ordnandet av social- och hälsovården och räddningsväsendet lämnades till riksdagen i december 2020.
Ett centralt projekt under berättelseåret 2020 var förlängningen av läroplikten till 18 års ålder. Efter den grundläggande utbildningen fullgörs läroplikten, beroende på examensinriktning, i gymnasieutbildning, yrkesutbildning eller i olika former av utbildning i övergångsskedet. Samtidigt blir utbildningen på andra stadiet avgiftsfri för studerande som omfattas av den utvidgade läroplikten. Handledningen stärks och utbildningen i övergångsskedet utvecklas. Lagändringarna stadfästes i slutet av 2020 och reformen träder i kraft den 1 augusti 2021.
Ärade talman
Jag vill framföra mitt tack till ministrarna och ministeriernas tjänstemän för det arbete som har gjorts inom alla förvaltningsområden för att genomföra regeringsprogrammet och hantera pandemin. Jag vill också tacka riksdagen för ert arbete med behandlingen av såväl lagstiftningen som statsrådets redogörelser.