Det målinriktade arbetet för välfärdsekonomin fortsätter både nationellt och internationellt

Finland intensifierar det långsiktiga arbetet för att främja välfärdsekonomin nationellt. Samtidigt fortsätter Finland också det nära samarbetet med internationella organisationer och nätverk för att främja välfärdsekonomin globalt.

Social- och hälsovårdsministeriet har tillsatt en styrgrupp som ska arbeta med välfärdsekonomi till slutet av innevarande regeringsperiod. Målet för arbetsgruppen är att välfärdsekonomin ska beaktas i beslutsfattandet och politikåtgärderna både nationellt och internationellt. 

Styrgruppen ansvarar för det praktiska arbetet med beredningen av ett handlingsprogram som ska tillämpas på Finlands förhållanden. Handlingsprogrammet ska innehålla de praktiska åtgärder med vilka man ska se till att välfärdsekonomin är en del av det kunskapsbaserade beslutsfattandet och processerna vid statsrådet. Styrgruppens ordförande är kanslichef Kirsi Varhila.

Styrgruppen samarbetar aktivt med den sektion för välfärdsekonomi under Folkhälsodelegationen som tillsatts av regeringen. Sektionen har till uppgift att stärka välfärdsekonomin och skapa strukturer för den i det nationella, regionala och lokala beslutsfattandet. Ordförande för sektionen är avdelningschef Veli-Mikko Niemi från social- och hälsovårdsministeriet. 

Syftet med det intensiva förvaltningsövergripande arbetet är att säkerställa att välfärdsekonomin byggs upp genom samarbete mellan statsrådet, lokal förvaltning och medborgare. För att utvecklingen ska vara socialt och ekologiskt hållbar är det viktigt att det finns en balans mellan hållbar ekonomi och välfärd. Därför spelar välfärdsekonomin en stor roll i målen för FN:s Agenda 2030 och i de globala strävandena efter hållbar utveckling. 

I en välfärdsekonomi är människans välfärd det centrala i den ekonomiska politiken

Välfärdsekonomi betyder att man analyserar, mäter och utvecklar interaktionen mellan ekonomi och välfärd och de beslut som fattas med beaktandet av dem. Grundprincipen i en välfärdsekonomi är att människans välfärd ska stå i centrum för den ekonomiska politiken. 

Beslutet i en välfärdsekonomi ska fattas utifrån deras effekter på välfärden. När människans välfärd är målet styr välfärden den ekonomiska framgången och stabiliteten, men den ekonomiska tillväxten och stabiliteten främjar samtidigt också välfärden.

Det behövs andra mätare än bara bruttonationalprodukten

I välfärdsekonomin är målet att skapa möjligheter för att öka välfärden och den ekonomiska tillväxten på samma gång. När välfärden ökar leder det till ekonomisk tillväxt och bättre hållbarhet inom den offentliga ekonomin på lång sikt. När det gäller välfärdsekonomin är det väsentliga att ökningen av bruttonationalprodukten (BNP) inte får vara ett självändamål, utan att tillväxten ska vara ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar samt minska ojämlikheten.  

Tanken bakom det här är att ekonomisk tillväxt inte ökar välfärden jämlikt för alla och att ökningen av bruttonationalprodukten inte löser de problem som vi har i dag. Därför behövs det sådana mätmetoder som kompletterar BNP och som beskriver välfärd och hållbar utveckling utgående från Finlands förhållanden. 

Finland fortsätter att delta aktivt i internationella forum

Finland har tagit många initiativ för att främja välfärdsekonomin inom EU. Under Finlands ordförandeperiod valdes välfärdsekonomin till social- och hälsovårdsministeriets huvudtema.  Under Finlands ordförandeskap godkände man också rådets slutsatser om välfärdsekonomi.  Slutsatserna har beretts förvaltningsövergipande och innehåller flera åtgärdsrekommendationer till medlemsländerna och kommissionen.  

Verkställandet av slutsatserna om välfärdsekonomi är kopplat till kommissionens strategi och arbetsprogram, som bland annat innehåller genomförandet av pelaren för sociala rättigheter och många andra program.

Efter ordförandeskapet har Finland fortsatt arbetet med att främja välfärdsekonomin. Finland är till exempel medlem i nätverket Wellbeing Economy Governments (WEGo), där också Nya Zeeland, Skottland, Wales och Island är med. 

Ytterligare information:

Kirsi Varhila, kanslichef, [email protected]
Veli-Mikko Niemi, avdelningschef, [email protected]
Päivi Mattila-Wiro, konsultativ tjänsteman, [email protected]
Riikka Pellikka, specialsakkunnig, [email protected]

• Brev om tillsättande av styrgruppen för välfärdsekonomi (pdf, på finska)
• Folkhälsodelegationen
• Välfärdsekonomin ökar både människornas välbefinnande och den ekonomiska tillväxten
• Wellbeing Economy Governments (WEGo-nätverket, på engelska)
• On aika ottaa hyvinvointitaloudesta uusi suunta päätöksentekoon (kolumn 17.4.2020 på finska)