Forskning: Marknadsföringen av ohälsosamma livsmedel till barn och unga bör begränsas

EPELI-projektet har kartlagt marknadsföringen av ohälsosamma livsmedel till barn och unga och lösningar på deras negativa effekter. Enligt studien behövs strängare och mer restriktiva marknadsföringsregler för att skydda unga människor, särskilt de i åldern 13-17 år.

De preliminära resultaten från forskningsprojektet Marknadsföringen av ohälsosam mat till barn och unga (EPELI), som genomfördes av Helsingfors universitet, Tammerfors universitet och Finlands miljöinstitut tillsammans med Ahjo Communications, presenterades idag vid projektets avslutande seminarium på Metsätalo i Helsingfors. Enligt resultaten förbättrar regleringen av marknadsföring i princip alltid barnens och ungas välbefinnande, och främjar inte bara barnets bästa, utan också hela befolkningens hälsa under en längre tid. Forskningen är en del av genomförandet av regeringens studie- och forskningsplan 2020. Slutrapporten för forskningsprojektet kommer att publiceras i oktober 2021. Avslutande seminariet öppnades av statssekreterare Eila Mäkipää.
 
”Vi behöver tydliga spelregler för att minska exponeringen för minderåriga för ohälsosamma livsmedel på sociala medier. Att skydda barn och ungas hälsa är våra vuxnas ansvar ”, säger statssekreterare Eila Mäkipää.

Reglering främjar både barns rättigheter och hälsa

Ett barns tillväxt och utveckling kräver ett gott näringstillstånd. Barnets behov av många näringsämnen är mycket högt, speciellt i förhållande till kroppsvikt. Näringsfel i barndomen och deras effekter på kroppen kan vara utmanande att rätta till i vuxen ålder. Å andra sidan kan mönster och vanor som man har lärt sig i barndomen och tonåren i bästa fall främja hälsa och livskvalitet i vuxen ålder.

Enligt resultaten av EPELI -studien är lägre nivå av utbildning och lägre inkomster förknippade med en högre andel ohälsosamma livsmedel i alla köp av mat i hushållet. Enligt projektledaren, Mikael Fogelholm, professor i näringslära vid Helsingfors universitet, är det därför som strängare marknadsföringsregler behövs. Stramare reglering kan skydda barns rättigheter, till exempel rätten till hälsa, samt främja jämställdhet i allmänhet.

Baserat på resultaten av EPELI-studien krävs strängare och mer restriktiva marknadsföringsbestämmelser för att skydda unga människor, särskilt de i åldern 13-17 år. Elina Närvänen, biträdande chef för EPELI -projektet, biträdande professor i tjänster och handel vid universitetet i Tammerfors, konstaterar att livsmedelsmarknadsföring riktad till barn och unga har gått mycket starkt från traditionella medier till sociala medier. Marknadsföring som utnyttjar påverkare av sociala medier, särskilt bland unga, strider mot riktlinjerna från nuvarande regler.

Lagstiftning som begränsar marknadsföringen av ohälsosamma livsmedel till minderåriga måste förberedas

Enligt de preliminära resultaten av projektet är rekommendationen ”Barn- och livsmedelsmarknadsföring”, utarbetad av konsumentombudsmannen och THL tillsammans med Evira, föråldrad och oklar, och företag har inte möjlighet att verifiera lagligheten av sin marknadsföring. Mot bakgrund av resultaten av EPELI -projektet bör policyn uppdateras och marknadsföringen av ohälsosamma livsmedel till barn och unga bör begränsas. Lagstiftning som begränsar marknadsföringen av ohälsosamma livsmedel till minderåriga måste förberedas. Den mest lämpliga platsen för regler för livsmedelsmarknadsföring är livsmedelslagen. Reglerna bör gälla för marknadsföring av ohälsosamma livsmedel till personer under 18 år. Vid avslutningsseminariet kommenterade konsumentombudsmannen Katri Väänänen de preliminära resultaten av studien.

"Marknadsföringsmiljön har revolutionerat sedan publiceringen av vår gemensamma rekommendation. Men oro för marknadsföring av ohälsosamma livsmedel till barn förblir desamma. Nästa steg skulle vara att uppnå mer effektiv lagstiftning och självreglering", säger Katri Väänänen, konsumentombudsmannen.
 
Enligt EPELI -projektet bör ett system baserat på näringsprofilering införas i Finland, som skulle berätta om matens näringskvalitet på ett tillräckligt varierat sätt, inte bara genom att ange ett ohälsosamt alternativ och ett hälsosamt alternativ. Förutom att reglera marknadsföringen skulle effektiv näringsprofilering underlätta bland annat beslutsfattande om beskattning. Dessutom kan det ge konsumenterna mer vägledning i att göra hälsosammare val.

Publikationen har genomförts som en del av genomförandet av regeringens 2020 studie- och forskningsplan.

Ytterligare information:

Professor Mikael Fogelholm, Helsingfors universitet, tfn 050 318 0302, mikael.fogelholm(at)helsinki.fi

Biträdande professor Elina Närvänen, Tammerfors universitet, tfn 050 318 6016, elina.narvanen(at)tuni.fi