Ändringar vid årsskiftet inom finansministeriets förvaltningsområde

Vid årsskiftet sker det många förändringar inom finansministeriets förvaltningsområde. Årsskiftet medför ändringar bland annat i beskattningen. I grunderna för beskattningen av förvärvsinkomster görs en indexjustering på 2,8 procent på alla inkomstnivåer. Överlåtelseskattesatsen för bostadsköpare sänks, men befrielsen från överlåtelseskatt för dem som köper en första bostad slopas. I fråga om punktbeskattningen ändras till exempel alkoholskatten, tobaksskatten och punktskatten på drivmedel.

Ändringar i inkomstbeskattningen 

I grunderna för beskattningen av förvärvsinkomster görs en indexjustering på 2,8 procent på alla inkomstnivåer. Indexjusteringen görs genom en höjning av den progressiva inkomstskatteskalans alla inkomstgränser samt genom en höjning av grundavdragets maximibelopp och arbetsinkomstavdragets maximibelopp och inkomstgränserna för minskningsprocenterna. 

Det maximala grundavdraget vid nästa års kommunalbeskattning är 3 980 euro och arbetsinkomstavdragets maximala belopp 2 140 euro. 

Statens progressiva inkomstskatteskala 2024

Den åldersbaserade höjningen av arbetsinkomstavdragets maximibelopp omfördelas 

Den åldersbaserade höjningen av maximibeloppet av arbetsinkomstavdraget fördubblas för personer som fyllt 65 år från 600 euro till 1 200 euro. Däremot slopas höjningen av maximibeloppet för personer i åldern 60-64 år.

Självriskandelen för resekostnader höjs

Självriskandelen för avdraget för kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen höjs från 750 euro till 900 euro.

Den temporära höjningen av hushållsavdraget förlängs – avdraget utvidgas att omfatta även fysioterapi- och ergoterapitjänster

Den höjning av hushållsavdraget som beviljas på basis av hushålls-, omsorgs- och vårdarbete som varit i kraft 2022 och 2023 förlängs temporärt till 2024. Det maximala hushållsavdrag som beviljas för dessa arbeten är 3 500 euro också 2024. Dessutom är den avdragbara procentuella andelen av kostnaderna fortfarande 60 procent för arbetsersättningar och 30 procent för löner. 

Vidare utvidgas hushållsavdraget så att det också omfattar fysioterapi- och ergoterapitjänster. Från och med 2024 ska fysioterapi som ges av en legitimerad fysioterapeut och ergoterapi som ges av en legitimerad ergoterapeut berättiga till hushållsavdrag. Avdraget kan fås för fysioterapi eller ergoterapi som tillhandahålls i den skattskyldiges hem. På avdraget tillämpas motsvarande bestämmelser som vid beviljande av hushållsavdrag för sedvanligt omsorgs- eller vårdarbete. Även för fysioterapi och ergoterapi fås höjt hushållsavdrag 2024.  

Till övriga delar förblir hushållsavdraget oförändrat. Höjt hushållsavdrag för slopande av oljeuppvärmning fås ännu 2027. Andra arbeten för underhåll eller ombyggnad av bostad omfattas av det normala hushållsavdraget. Maximibeloppet för dessa avdrag är 2 250 euro och avdraget är 40 procent i fråga om arbetsersättning och 15 procent i fråga om lön.

Det temporära fondundantaget förlängs med två år

Det temporära fondundantaget i inkomstskattelagen förlängs med två år till utgången av 2025. Med fondundantag avses det undantag från den allmänna skattskyldighet för samfund som ingår i inkomstskattelagen. Bestämmelsen tillämpas på vissa utländska fonder på basis av var den verkliga ledningen utövas. 

Förlängning av tiden i arbete vid källbeskattning av nyckelpersoner

Tiden i arbete vid källbeskattning av utländska specialister förlängs från 48 månader till 84 månader.

Lättnader i bestämmelserna om betalning av arvsskatt

I fortsättningen ska obetald arvsskatt inte drivas in genom utsökning, skattskyldiga ska inte försättas i konkurs på grund av obetald arvsskatt och uppgifter om obetald arvsskatt ska inte föras in i skatteskuldsregistret förrän tio år har förflutit från första förfallodagen för skatten. Enligt den gällande lagstiftningen ska indrivningsåtgärder förhindras i två år. Från och med 2024 ska på obetald arvsskatt dessutom tas ut sänkt dröjsmålsränta. Dröjsmålsräntan på arvsskatt är referensräntan enligt räntelagen förhöjd med 3,5 procentenheter. År 2024 är denna sänkta dröjsmålsränta 7,5 procent.

Ytterligare information: 
Pertti Nieminen, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 461, pertti.nieminen(at)gov.fi 
Filip Kjellberg, finansråd, tfn 0295 530 123, filip.kjellberg(at)gov.fi
Timo Annala, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 318, timo.annala(at)gov.fi (angående hushållsavdraget)
Minna Upola, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 172, minna.upola(at)gov.fi (angående fondundantaget och arvsskatten)

Den nedre gränsen för fastighetsskatteprocentsatsen för mark höjs

För mark införs en separat skattesats som åtskiljs från den allmänna fastighetsskattesatsen. Den nedre gränsen för skattesatsen för mark höjs från den allmänna fastighetsskattesatsens nedre gräns 0,93 procent till 1,30 procent. 

Ytterligare information:
Jukka Vanhanen, lagstiftningsråd, tfn 0295 530 239, jukka.vanhanen(at)gov.fi

Överlåtelseskatten sänks, skattefriheten för köpare av första bostad slopas

Överlåtelseskattesatsen sänks i fråga om fastigheter från 4 procent till 3 procent, i fråga om bostadsaktiebolag och fastighetsbolag från 2 procent till 1,5 procent och i fråga om andra värdepapper från 1,6 procent till 1,5 procent. Befrielsen från överlåtelseskatt för personer under 40 år som köper sin första bostad slopas.

Ytterligare information:
Jukka Vanhanen, lagstiftningsråd, tfn 0295 530 239, jukka.vanhanen(at)gov.fi

Befrielse från överlåtelseskatt vid bolagisering av kommunernas social- och hälsovårdsfastigheter

När en kommun eller samkommun före utgången av 2030 bolagiserar lokaler som använts inom social- och hälsovården eller räddningsväsendet och som hyrts ut till välfärdsområdet behöver det övertagande bolaget på vissa villkor inte betala överlåtelseskatt på överföringarna. Genom reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet ålades de så kallade frivilliga samkommunerna att hyra ut de lokaler inom social- och hälsovården och räddningsväsendet som förblev i deras ägo till välfärdsområdena till utgången av 2025 eller 2026. När uthyrningen fortsätter i ett konkurrensläge på marknaden förutsätter kommunallagen att verksamheten ska bolagiseras. Då ska överföringen av lokalerna i regel omfattas av överlåtelseskatt.

Ytterligare information:
Jukka Vanhanen, lagstiftningsråd, tfn 0295 530 239, jukka.vanhanen(at)gov.fi

Ny skyldighet att lämna uppgifter för betaltjänstleverantörer

Betaltjänstleverantörer, såsom banker och kreditinstitut, är från början av 2024 skyldiga att samla in uppgifter om vissa gränsöverskridande betalningar och att lämna uppgifterna till Skatteförvaltningen kvartalsvis. Uppgifterna om transaktionerna under det första kvartalet ska lämnas till Skatteförvaltningen första gången före utgången av april 2024.

Skyldigheten att lämna uppgifter baserar sig på en ändring (det s.k. betalningsdatadirektivet) av direktivet om ett gemensamt system för mervärdesskatt. Skatteförvaltningen ska i enlighet med förordningen som hänför sig till direktivet lämna uppgifterna till det centralregister som förs av kommissionen och till vilket medlemsstaternas myndigheter för bedrägeribekämpning kommer att ha åtkomst. Finland kommer att dela uppgifterna med de övriga medlemsstaterna. På motsvarande sätt kommer Finland att av andra medlemsstater få uppgifter om avgifter som har anknytning till Finland.

Ändringarna har genomförts genom ändringar av lagen om betaltjänstleverantörers skyldighet att lämna uppgifter om gränsöverskridande betalningar och lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ. Lagarna utfärdades den 14 april 2023 och de träder i kraft den 1 januari 2024.

Ytterligare information: 
Tea Niiranen, specialsakkunnig, tfn 0295 530 319, tea.niiranen(at)gov.fi

Punktskatten på drivmedel sänks

Punktskatten på flytande bränslen sänks vid ingången av 2024 så att punktskatten på bensin och ersättande produkter sjunker med i genomsnitt med 3,9 cent per liter och på diesel och ersättande bränslen med i genomsnitt 3,8 cent per liter. Skattesänkningen genomförs så att sänkningen riktas till koldioxidkomponenten i punktskatten. Skattesänkningen kompenserar den beräknade genomsnittliga höjningen av pumppriserna till följd av den gradvisa höjningen av distributionsskyldigheten för förnybara drivmedel.

Skattesänkningen beräknas minska statens punktskatteintäkter med cirka 168 miljoner euro på 2024 års nivå.

Ytterligare information: 
Merja Sandell, regeringsråd, tfn 0295 530 191, merja.sandell(at)gov.fi 
Jussi Kiviluoto, finansexpert, tfn 0295 530 331, jussi.kiviluoto(at)gov.fi

Fordonsskattens grundskatt sänks

Fordonskattens grundskatt, som årligen tas ut för person- och paketbilar, sänks med 50 miljoner euro. Skattesänkningen gäller äldre bilar med medelstora eller stora utsläpp. Den årliga fordonsskatten för de bilar som omfattas av skattesänkningen sjunker med i genomsnitt cirka 28 euro. Som störst är skattesänkningen 52 euro per år. Beskattningen av bilar som registrerats för första gången efter 2017 ändras i regel inte. 

Grundskatt ska tas ut enligt de nya skattegrunderna från och med den 1 januari 2025. Eftersom fordonsskattens grundskatt tas ut per dag och i förväg för en skatteperiod på 12 månader per fordon, ska debetsedlar med skatt enligt de nya skattegrunderna sändas redan från och med januari 2024.

Ytterligare information: 
Markus Teräväinen, lagstiftningsråd, tfn 0295 530 719, markus.teravainen(at)gov.fi

Ändringar i alkoholbeskattningen

Alkoholskatten på vin och andra drycker som framställs genom jäsning och som innehåller mer än 5,5 volymprocent alkohol höjs med i genomsnitt cirka 8,3 procent och skatten på mellanprodukter (t.ex. viner med tillsatt alkohol) höjs med i genomsnitt cirka 12,7 procent. Skatten på sprit, andra starka drycker, long drink-drycker och andra etylalkoholbaserade blanddrycker höjs med i genomsnitt 8,8 procent. Skatten på etylalkoholbaserade drycker som innehåller högst 2,8 volymprocent alkohol hålls oförändrad. 

Skatten på öl sänks med cirka 4,9 procent. Skatten på öl som innehåller mindre än 3,5 volymprocent alkohol sänks inte, eftersom skatten på öl med låg alkoholhalt redan för närvarande är lägre än punktskatten på läskedrycker.
I genomsnitt stiger punktskatten på alkoholdrycker med cirka 2 procent. Till följd av skatteändringarna beräknas priserna på alkoholdrycker i sin helhet stiga med i genomsnitt cirka en procent. Skatteändringarna beräknas öka intäkterna av alkoholskatten med cirka 15 miljoner euro på årsnivå.

Ytterligare information: 
Pia Kivimies, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 183, pia.kivimies(at)gov.fi
Veli Auvinen, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 384, veli.auvinen(at)gov.fi

Rökfria nikotinprodukter börjar omfattas av tobaksbeskattningen

Tobaksbeskattningen utvidgas till att omfatta rökfria nikotinprodukter, såsom så kallade nikotinpåsar som finns på marknaden. På nikotinpåsar tas det ut både en accis per enhet och en värderelaterad skatt som baserar sig på detaljhandelspriset. Dessutom föreskrivs det om en minimiskatt som tas ut om accisen per enhet och den värderelaterade skatten sammanlagt ligger under en viss gräns. Punktskatten på tobak på till exempel en dosa med nikotinpåsar som väger 12 gram är cirka 2 euro. För rökfria nikotinprodukter i vätskeform betalas endast en accis per enhet som är 30 cent per milliliter. 

Punktskatt på tobak tas ut på rökfria nikotinprodukter som frisläpps för konsumtion i Finland den 1 januari 2024 och därefter. Enligt lagens övergångsbestämmelse ska lagen från och med den 1 juli 2024 tillämpas också på produkter som frisläppts för konsumtion i Finland under 2023 (dvs. under tiden 9.10–31.12.2023) efter det att regeringens proposition har lämnats till riksdagen. Om sådana produkter ännu finns till försäljning den 1 juli 2024 ska på dem betalas tobaksskatt och förpackningen ska vara försedd med en prisetikett eller tryckt text av vilken detaljhandelspriset framgår. Övergångsbestämmelsen gäller inte rökfria nikotinprodukter i vätskeform. 
Ändringen uppskattas öka intäkterna av punktskatten på tobak med cirka 50 miljoner euro.

Ytterligare information: 
Pia Kivimies, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 183, pia.kivimies(at)gov.fi
Jenni Oksanen, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 577, jenni.oksanen(at)gov.fi

Ny lag om minimiskatt för stora koncerner

Riksdagen godkände den 11 december regeringens proposition med förslag till lagstiftning om minimiskatt för stora koncerner. Lagen träder i kraft efter att republikens president har stadfäst den.

Genom den nya lagen om minimiskatt för stora koncerner sätts bestämmelserna i EU:s minimiskattedirektiv i kraft i Finland. Bakgrunden till direktivet är det projekt för att reformera den internationella inkomstbeskattningen som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OECD har genomfört. Ett av syftena med projektet var att motverka problem i samband med en urholkning av inkomstskattebasen och överföring av vinster samt att sätta vissa gränser för skadlig skattekonkurrens mellan stater. Direktivet baserar sig på det samarbete mellan cirka 140 länder som genomförts inom ramen för OECD-projektet och de modellregler för en minimiskatt som samarbetet utmynnat i. Målet med reglerna är att säkerställa en global skattenivå på minst 15 procent för stora koncerner oavsett var bolagen har sina säten. 

Den nya lagen gäller stora koncerner som har en koncernomsättning på över 750 miljoner euro. Lagstiftningen tillämpas på stora koncerners räkenskapsperioder som börjar den 31 december 2023 och efter det.

Ytterligare information:
Jari Salokoski, regeringsråd, tfn 0295 530 437 jari.salokoski(a)gov.fi

Insättningsgränsen för aktiesparkonton höjs

Efter årsskiftet är det tillåtet att sätta in högst 100 000 euro på ett aktiesparkonto. Den nuvarande övre gränsen är 50 000 euro. I övrigt görs inga ändringar i bestämmelserna om aktiesparkonton. En kund kan betala in medel på kontot, vilka en tjänsteleverantör placerar i börsaktier eller övriga börsnoterade aktier enligt kundens beslut. Spararen betalar skatt på avkastningen av investeringarna först när hen tar ut medlen från aktiesparkontot.

Ytterligare information:
Paula Kirppu, lagstiftningsråd, tfn 0295 530 552, paula.kirppu(at)gov.fi

Statsandelsprocenten för kommunal basservice är 21,92 procent år 2024

Statsandelsprocenten för kommunal basservice är 21,92 procent från och med ingången av 2024. Sålunda är kommunernas självfinansieringsandel 78,08 procent.

Riksdagen har godkänt de förslag till ändringar i lagen om statsandel för kommunal basservice enligt vilka den minskning i statsandelen som följer av justeringen av den finansiering som överförs från kommunerna till välfärdsområdena lindras 2024. De uppgifter om den slutförda beskattningen som justeringen av finansieringen baserar sig på avvek betydligt från de preliminära uppgifter som tillämpades vid budgetberedningen, och därför skulle minskningen av statsandelen för 2024 ha varit större än beräknat. Den minskning av statsandelen i efterhand som gäller 2023 senareläggs så att minskningen görs 2025–2027 i stället för 2024 och 2025. I statsandelen för 2024 görs det dessutom en tidsbegränsad ökning på 34,70 euro per invånare, det vill säga sammanlagt 192 miljoner euro, vilket motsvarar den andel av statsandelsminskningen 2024 som ökat till följd av att de slutliga uppgifterna om skatteinkomsterna beaktats. På motsvarande sätt minskas statsandelen tidsbegränsat med 64 miljoner euro per år 2025–2027.

De rättelser av räknefel i statsandelsbesluten och de kalkyler och uppgifter som ligger till grund för dem har också preciserats i lagen. Avsikten är att säkerställa att klara fel ska kunna rättas snabbt och genom ett smidigt förfarande.

Republikens president stadfäste den 21 december 2023 lagen om ändring av lagen om statsandel för  kommunal basservice. Lagen träder i kraft den 1 januari 2024. 

Ytterligare information:
Eeva Mäenpää, regeringsråd, tfn 0295 530 266, eeva.maenpaa(a)gov.fi

Ändringar i regionförvaltningsverkens avgifter

Det har utfärdats en ny statsrådets förordning om avgifter till regionförvaltningsverken. Förordningen träder i kraft den 1 januari 2024 och gäller till och med den 31 december 2024. Avgiftsförordningen gäller sådana avgifter till regionförvaltningsverken som en kund hos verket betalar för de tillstånd hen ansökt om eller för någon annan motsvarande offentligrättslig prestation.

Förordningen om regionförvaltningsverkens avgifter 2024 avviker från den tidigare avgiftsförordningen särskilt i fråga om de avgifter som gäller social- och hälsovården. De tidigare avgifterna för tillstånds- och anmälningsprestationer ersätts med avgifter för prestationer som gäller registrering och förhandsinspektion inom social- och hälsovården. Ändringen beror på lagen om tillsynen över social- och hälsovården, som träder i kraft vid ingången av 2024. Även beteckningarna och avgifterna för prestationer inom djurskyddet ändras på grund av den lag om djurvälfärd som träder i kraft vid ingången av 2024.

Regionförvaltningsverkens avgifter för prestationer höjs delvis på grund av den höjda kostnadsnivån och delvis på grund av att täckningen för vissa avgifter för sådana prestationsgrupper som prissätts enligt självkostnadsvärdet har varit för lågt i förhållande till kostnaderna för att producera prestationen.

Ytterligare information:
Elina Isoksela, lagstiftningsråd, elina.isoksela (at) gov.fi, tfn 0295 530 116