Hoppa till innehåll
  • Statsrådet
    • Statsrådets kansli
    • Försvars­ministeriet
    • Kommunikations­ministeriet
    • Utrikes­ministeriet
    • Finans­ministeriet
    • Arbets- och närings­ministeriet
    • Justitie­ministeriet
    • Under­visnings- och kultur­ministeriet
    • Social- och hälsovårds­ministeriet
    • Inrikes­ministeriet
    • Jord- och skogs­bruks­ministeriet
    • Miljö­ministeriet

Valitse kieli:

This page is in Finnish. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på finska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea suomagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта финский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en finnois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Finnisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on englanniksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

Choose language:

Den här sidan är på engelska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта английский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en anglais. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Englisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ruotsiksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Swedish. Go to the English site »

Or choose language:

Välj språk:

Язык этого сайта шведский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en suédois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Schwedisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on pohjois-saameksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in North Saami. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på nordsamiska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта северосаамский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Vállje giela:

Cette page est en same du Nord. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Nordsamisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on venäjäksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Russian. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på ryska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea ruoššagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

выберите язык:

Cette page est en russe. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Russisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ranskaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in French. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på franska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea fránskkagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта французский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Choisir la langue:

Diese Seite ist auf Französisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on saksaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in German. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på tyska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта немецкий. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en allemand. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Wählen Sie Ihre Sprache:

  • Valitse kieli Suomi
  • Välj språket Svenska
  • Select language English
Media
Valtiovarainministeriö framsida
Meny
  • Framsida
  • Ansvarsområden
    • Finanspolitiken Budgeten, EU, internationellt
    • Ekonomiska utsikter Prognoser
    • Beskattning Skattesystemet och beredningen
    • Finansmarknaden Stabila och välfunktionerande marknader
    • Förvaltningspolitiken Förvaltningsutveckling och strukturer
    • Kommunärenden Ekonomi, strukturer och samarbete
    • Välfärdsområdena Uppgifter, verksamhet och ekonomi
    • Offentliga förvaltningens ICT Informationspolicy och styrning
    • Staten som arbetsgivare Personalen och arbetsgivarverksamheten
  • Aktuellt
  • Projekt och lagberedning
  • Publikationer
  • Ministeriet
  • Kontaktinformation
  • Pressmeddelanden och nyheter
  • Evenemang
  • Aktuella teman
  • Finansministeriet i sociala medier
  • Beställ material
suomiLue artikkeli suomeksi svenska

Ändringar vid årsskiftet inom FM:s förvaltningsområde

finansministeriet
Utgivningsdatum 18.12.2020 10.00
Typ:Pressmeddelande

Årsskiftet medför ändringar bland annat i beskattningen.

Beskattningen av personalemissioner i icke-noterade bolag förnyas

Beskattningen av personalemissioner i icke-noterade bolag förnyas så att en arbetstagare som tecknar aktier inte får beskattningsbar förmån som förvärvsinkomst vid tidpunkten för tecknandet, om teckningspriset är minst lika stort som aktiens matematiska värde. Detta värde baserar sig i stället för aktiens verkliga värde på bolagets nettotillgångar. Vid senare överlåtelse av aktier beskattas överlåtelsevinsten som kapitalinkomst.

Reformen gäller situationer där en arbetstagare vid en emission tecknar aktier i ett icke-noterat bolag som är hans eller hennes arbetsgivare. En förutsättning för att bestämmelsen ska tillämpas är att majoriteten av personalen har tillgång till förmånen.

Bestämmelsen tillämpas inte när den skattskyldiges, hans eller hennes familjemedlemmars eller deras tillsammans ägda andel överstiger tio procent av bolagets aktier eller motsvarande andel av det röstetal som samtliga aktier i bolaget medför. Bestämmelsen tillämpas inte heller på en medlem i bolagets styrelse eller förvaltningsråd som inte står i anställningsförhållande till bolaget.
Bolaget ska vid teckningstidpunkten bedriva näringsverksamhet och bolagets tillgångar ska huvudsakligen bestå av egendom som betjänar näringsverksamheten. Dessutom ska bolaget vid teckningstidpunkten regelbundet vara en arbetsgivare som betalar lön samt höra till förskottsuppbördsregistret. 

Ytterligare information: 

Timo Annala, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30318, timo.annala(at)vm.fi
Filip Kjellberg, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30123, filip.kjellberg(at)vm.fi

Naturskyddsområden befrias från fastighetsskatt

Områden som skyddats med stöd av 24 § i naturvårdslagen, med undantag för byggnader och konstruktioner jämte byggnadsplatser som finns på dem, befrias från fastighetsskatt.

Ytterligare information:

Jukka Vanhanen, lagstiftningsråd, tfn 029555 30239, jukka.vanhanen(at)vm.fi

Lotteriskatten lättas

De ekonomiska verksamhetsförutsättningarna för aktörer som får understöd ur Veikkaus Ab:s avkastning tryggas genom att skattesatsen som tillämpas på lotterier som anordnas med ensamrätt sänks från 12 till 5,5 år 2021.

Ytterligare information: 

Jukka Vanhanen, lagstiftningsråd, tfn 029555 30239, jukka.vanhanen(at)vm.fi

Ändringar i energibeskattningen

Skatten på bränslen som avsetts för uppvärmning, kraftverk eller arbetsmaskiner, dvs. lätt och tung brännolja, biobrännolja, flytgas, stenkol, naturgas och torv, höjs från ingången av 2021 med 2,7 euro per megawattimme. Skattestödet för kombinerad produktion av el- och värme sänks genom att man slopar beräkningsregeln som sänker den värmemängd som beskattas i produktionen och därmed skatten på bränslen som används för värmeproduktion. Sänkningen av skatten på energiinnehåll i kombinerad produktion av el och värme kvarstår på 7,63 euro per megawattimme. 

Skatten i elskatteklass II sjunker till EU:s minimiskattenivå 0,05 cent per kilowattimme vid ingången av 2021. Återbäringen av energiskatten på bränslen till energiintensiva företag slopas stegvis 2021–2024 så att företagen 2025 inte längre är berättigade till återbäring. Avskaffandet av återbäringen genomförs så att energiskattebördan för de företag som drabbas hårdast av ökningen av nettoskattebördan stiger kraftigare först i slutskedet av övergångsperioden. Sänkningen av elskatten och ändringarna i återbäringen av energiskatterna gäller industrin, gruvdriften och den yrkesmässiga växthusodlingen. Sänkningen av elskatten gäller också el som används inom annat jordbruk, men detta genomförs på samma sätt som för närvarande i form av återbäring av skillnaden mellan skattenivåerna I skatteklass I och II. Sänkningen av elskatteklass II gäller också el som förbrukas i datorhallar med en total effekt på mer än fem megawatt.

Ytterligare information: 

Leo Parkkonen, lagstiftningsråd, tfn 02955 30372, leo.parkkonen(at)vm.fi

Skattestödet för paraffinisk dieselolja slopas stegvis

Den kvalitetsbaserade skattelättnaden på 5 cent per liter för paraffinisk dieselolja, som så småningom blivit ogrundad, slopas stegvis åren 2021 –2023. År 2021 minskar skattesänkningen till 4 cent per liter. Förändringen har en obetydlig inverkan på bränslepriserna. I och med att skattesänkningen slopas beräknas användningen av paraffinisk dieselolja av fossilt ursprung upphöra när den ersätts med dieselolja av grundkvalitet. För att distributionsskyldigheten i fråga om biodrivmedel ska kunna fullgöras kvarstår på marknaden vätebehandlad biodiesel, som till sin natur är av paraffinisk kvalitet.

Ytterligare information: 

Leo Parkkonen, lagstiftningsråd, tfn 02955 30372, leo.parkkonen(at)vm.fi

Alkoholskatten höjs

Punktskatten på alkoholdrycker höjs så att skattehöjningen i huvudsak är lika stor för alla dryckesgrupper i förhållande till den alkoholvolym som drycken innehåller. Skattehöjningen för vin är något större än skattehöjningen för andra dryckesgrupper. Dessutom höjs skattenivåerna för öl med låg alkoholhalt och för etylalkoholskatteklassen mer än för andra dryckesgrupper. Genom denna ändring minskas skillnaden mellan punktskatten på läskedrycker som gäller alkoholfria drycker och alkoholskatten på öl med låg alkoholhalt eller etylalkoholbaserade drycker. Ändringen lindrar det missförhållande att punktskatten på t.ex. alkoholfritt öl, färsk juice eller annan läskedryck är högre än punktskatten på svaga öl vilkas alkoholhalt just överskrider den gräns inom vilken drycken omfattas av lagen om accis på alkohol.

Den genomsnittliga skattehöjningen av punktskatten på alkoholdrycker är ca 5 procent. Skattehöjningen höjer detaljhandelspriserna på alkoholdrycker uppskattningsvis med i genomsnitt 2 procent.

Ytterligare information: 

Pia Kivimies, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30183, pia.kivimies(at)vm.fi

Nedre gränsen för mervärdesskatteskyldighet höjs

För att lindra småföretagens administrativa förpliktelser höjs den nedre gränsen för mervärdesskatteplikt, som baserar sig på räkenskapsperiodens omsättning, från 10 000 euro till 15 000 euro. Lagen tillämpas på räkenskapsperioder som börjar den dag lagen trädde i kraft eller därefter. 

Ytterligare information:

Marja Niiranen, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30238, marja.niiranen(at)vm.fi

Av de utgifter för forskningssamarbete som hänför sig till forsknings- och utvecklingsverksamhet beviljas ett extra avdrag i beskattningen åren 2021–2025.

Det går att göra ett extra avdrag på utgifter för företags forsknings- och utvecklingsverksamhet, om forsknings- och utvecklingsverksamheten omfattar forskningssamarbete med högskolor eller forskningsinstitut.

Alla jordbrukare och näringsidkare som samarbetar med en i lagen definierad forskningsorganisation har rätt till tilläggsavdraget. Tilläggsavdraget är 50 procent av de underleverantörsfakturor för samarbetsprojekt som hänför sig till företagets forsknings- och utvecklingsverksamhet. Det maximala beloppet av tilläggsavdraget under skatteåret är 500 000 euro och den nedre gränsen 5 000 euro. Det är fråga om ett nytt skattestöd som inte utgör statligt stöd ur EU-rättsperspektiv. Lagen tillämpas under skatteåren 2021–2025.

Ytterligare information: 

Antti Sinkman, specialsakkunnig, tfn 02955 30817, antti.sinkman(at)vm.fi
Tiia Hyysalo, skattesakkunnig, tfn 02955 30407, tiia.hyysalo(at)vm.fi

Medieavgiften som betalas till landskapet Åland kan minskas i beskattningen av företag och lantbruksföretagare

Från och med 2021 är medieavgiften som betalas till Åland en avdragsgill post i inkomstbeskattningen av näringsverksamhet och jordbruk. Medieavgiften motsvarar rundradioskatten för de som bor på fastlandet. Därför görs medieavgiften till en avdragsgill post i inkomstbeskattningen av näringsverksamhet och jordbruk på samma sätt som rundradioskatten. 

Vissa stöd inom naturskydd samt vatten- och havsvård blir skattefria

Stöd enligt 1 a kap. i naturvårdslagen och 1 a kap. i lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen, såsom stöd som i form av gipsbehandling av jordbruksmark, är skattefria.

Målet är att skapa klarhet i rättsläget och undvika tolkningsfrågor om huruvida stödmottagaren kan ha fått en förmån av penningvärde som ska betraktas som skattepliktig inkomst. Stöden i fråga är till sin natur enbart naturskyddsmässiga och vatten- och havsvårdsmässiga, och de syftar i princip inte till någon ekonomisk nytta för stödmottagaren. Stöden är skattefria för mottagaren när stödet fås som en vara eller tjänst. Bestämmelserna om skattefrihet för de stödåtgärder som används inom naturvården samt vatten- och havsvården tillämpas retroaktivt för skatteåret 2020 till den del stödåtgärderna har genomförts redan 2020.

Ytterligare information: 

Antti Sinkman, specialsakkunnig, tfn 02955 30817, antti.sinkman(at)vm.fi
Tiia Hyysalo, skattesakkunnig, tfn 02955 30407, tiia.hyysalo(at)vm.fi

Mindre anskaffningar samt små utgiftsrester för maskiner och anordningar får i fortsättningen dras av snabbare i beskattningen 

Engångsavskrivningarna på näringsinkomst, inkomst från gårdsbruk och kapitalinkomst från skogsbruk höjs. Dessutom fastställs en gräns i euro för utgiftsresten av investeringarna i maskiner och anordningar. Vid beskattningen av inkomst av näringsverksamhet och gårdsbruk höjs den övre gränsen för småskalig anskaffning av lösa anläggningstillgångar till 1 200 euro och vid beskattningen av näringsverksamhet höjs gränsen för det sammanlagda avdraget per skatteår för små anskaffningar till 3 600 euro per år. Inom skogsbruk höjs gränsen för småskalig anskaffning eller engångsavskrivning av utgiftsresten till 600 euro. Dessutom fogas till beskattningen av inkomst av näringsverksamhet och inkomstbeskattningen av gårdsbruk en ny bestämmelse som gör det möjligt att på en gång avskriva utgiftsresten på högst 1 200 euro. 

Ytterligare information:

Antti Sinkman, specialsakkunnig, tfn 02955 30817, antti.sinkman(at)vm.fi
Tiia Hyysalo, skattesakkunnig, tfn 02955 30407, tiia.hyysalo(at)vm.fi

Påföljdsavgifter i fortsättningen för olaglig handel med kulturföremål

Ändringen av tullagen baserar sig på EU-lagstiftning som syftar till att förhindra import, lagring och handel med olagligt exporterade kulturföremål samt finansiering av terrorism med dem. Förordningen förbjuder från och med 28 december tranportering till EU:s tullområde av kulturföremål som omfattas av förordningens tillämpningsområde och som har förts bort från sitt ursprungsland i strid med bestämmelserna.

Tullen kan i fortsättningen påföra den person påföljdsavgift som på det sätt som avses i EU-förordningen transporterar ett kulturföremål som avses i förordningen till Finlands tullområde. Ändringen av tullagen träder i kraft 28.12.2020.

Ytterligare information:

Upi Talsi, specialsakkunnig, tfn 02955 30868, upi.talsi(at)vm.fi

Honkajoki och Kankaanpää slås samman

Honkajoki kommun upplöses och går samman med Kankaanpää stad 1.1.2021. Den nya kommunen har knappt 13 000 invånare.

Ytterligare information:

Anu Hernesmaa, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30027, anu.hernesmaa(at)vm.fi

Ändringar i landskapsindelningen

  • Heinävesi övergår från Södra Savolax till Norra Karelen,
  • Itis överår från Kymmenedalen till Päijänne-Tavastland,
  • Storkyro övergår från Österbotten till Södra Österbotten,
  • Joroinen övergår från Södra Savolax till Norra Savolax och
  • Kuhmois övergår från Mellersta Finland till Birkaland.

Ytterligare information:

Teemu Eriksson, finansråd, tfn 02955 30177, teemu.eriksson(at)vm.fi

Sammanslagningsunderstöd kan också sökas för frivilliga kommunsammanslagningar

Sammanslagningsunderstöd enligt prövning kan sökas av en ny kommun som bildats av två eller flera kommuner som frivilligt slagits samman. Den nya kommunen kan få ersättning för en eventuell minskning av statsandelarna. Lagändringen träder i kraft vid ingången av 2021, så att stöd kan beviljas för kommunsammanslagningar som träder i kraft vid ingången av 2022.

Ytterligare information:

Minna-Marja Jokinen, regeringsråd, tfn 02955 30018, minna-marja.jokinen(at)vm.fi 
Anu Hernesmaa, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30027, anu.hernesmaa(at)vm.fi

Försvarsfastigheter inleder sin verksamhet 

Affärsverket Senatfastigheter har omorganiserats till Senatkoncernen som består av två affärsverk. Senatfastigheter är moderaffärsverket och Försvarsfastigheter är ett dotteraffärsverk till Senatfastigheter. Försvarsfastigheter producerar lokaltjänsterna för försvarsmakten och dess samarbetsparter. Försvarsfastigheter inleder sin verksamhet 1.1.2021.

Ytterligare information:

Tero Meltti, finansråd, tfn 02955 30770, tero.meltti(at)vm.fi 
Lasse Koponen, projektledare, tfn 050 421 0767, lasse.koponen(at)vm.fi

Ändringar i lagen om skadeersättningar vid statliga tjänsteresor

Ändringen av lagen om skadeersättningar vid statliga tjänsteresor träder i kraft vid ingången av 2021. Ändringarna preciserar lagens tillämpningsområde och företräde så att lagen också omfattar vissa hälso- och sjukvårdskostnader vid utrikesministeriet. Bestämmelserna om ersättning för hälso- och sjukvård och ersättning för hälso- och sjukvårdsresor för tjänstemän och medföljande familjemedlemmar i lagen om ersättningar inom utrikesrepresentationen upphävs. 

Ytterligare information:

Jarmo Huotari, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30418, jarmo.huotari(at)vm.fi

Ett separat pressmeddelande om de ändringar som fastställs senare i december publiceras före årsskiftet.

Beskattning Finansmarknaderna Finanspolitiken Kommunärenden
aktier alkoholskatt beskattning biobränslen bränsleskatt energibeskattning fastighetsskatt forskning och utveckling försvarsmakten kommuner kommunsammanslagningar kulturföremål lotteriskatt mervärdesskatt miljöskydd naturskydd skyddande tjänsteresor vattenskydd värdepapper värdepapper

Se även

Finansministrarna behandlar mervärdesbeskattningen och stärkandet av försvarsindustrin

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:9.5.2025 15.09

Mervärdesskatten på sötsaker höjs inte – finansministeriet bereder ändringar i beskattningen av vin samt i skattestöden för datorhallar och gruvor

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:4.3.2025 11.31

Centrala ändringar som träder i kraft vid ingången av 2025 inom finansministeriets förvaltningsområde

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:20.12.2024 9.53

Finansministrarna diskuterar aktuella ekonomiska och skattemässiga frågor

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:5.12.2024 10.29

Minister Ikonen bekantade sig med hälsovårdsreformen i Danmark

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:28.11.2024 14.42

Finansministrarna behandlar mervärdesbeskattningen i den digitala tidsåldern och stödet till Ukraina

FM
Typ:Pressmeddelande Utgivningsdatum:1.11.2024 10.43
Valtiovarainministeriö framsida Valtiovarainministeriö

Snellmansgatan 1 A, Helsingfors

PB 28, 00023 Statsrådet

Tfn 0295 16001

Information om webbplatsen

Dataskydd

Tillgänglighetsutlåtande

Sidkarta

Frågor och kommentarer

  • Framsida
  • Ansvarsområden
    • Finanspolitiken
      • Utgångslägena för finanspolitiken
        • Offentliga ekonomin
        • Ramarna för den ekonomiska politiken
        • Finanspolitik
        • Strukturpolitiken
      • Ramarna för statsfinanserna och budgeten
        • Ramarna för statsfinanserna
        • Statsbudgeten
          • Statistik
        • Berednings- och tillämpningsbestämmelserna
        • Sammandrag av statsbudgetarna
        • Regeringens årsberättelse och bokslut
        • Tidsplanen för ram- och budgetberedningen
      • EU och ekonomin
        • Ekofin och eurogruppen
        • Europeiska planeringsterminen
        • Finanspolitiska regler
        • Budget
          • Budgetram
          • Egna medel
          • Årlig budget
          • Nationell revision av EU-medel
          • Revision och ansvarsfrihet
          • Bedrägeri­bekämpning
      • Utvärdering av och tillsyn over statsfinanserna
        • Riksdagens revisionsutskott
        • Statens revisionsverk
        • Kreditbetyg
        • Finländska ekonomin i internationell granskning
      • Internationella finansiella frågor
        • Euroområdets stabilitet
          • Upprätthållande av stabiliteten
          • Eurokrisen
        • Världsbanken
        • Klimatkoalitionen
        • Internationella valutafonden (IMF)
        • Europeiska investeringsbanken (EIB)
        • Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD)
        • Europarådets utvecklingsbank (CEB)
        • EU:s makroekonomiska stöd
        • Nordiska finansinstitut
        • Parisklubben
      • Statsunderstöd
        • Materialbank
        • Parlamentarisk delegation
        • Samarbetsgrupp
    • Ekonomiska utsikter
      • Ekonomiska prognoser
        • Byggbranschens konjukturer
        • Inkomstarbetsgruppen
      • Metodbeskrivningarna
      • Ekonomiska analyser
    • Beskattning
      • Skattesystemet
      • Personbeskattning
        • Beskattning av förvärvsinkomst
        • Beskattning av kapitalinkomst
        • Källskatt på ränteinkomst
        • Arvs- och gåvoskatt
        • Överlåtelsebeskattning
      • Näringsbeskattningen
        • Beskattning av enskilda företagare och jordbruksidkare
        • Beskattning av delägare i näringssammanslutning
        • Beskattning av samfund
        • Beskattning av utdelning som erhålls av fysiska personer eller dödsbon
      • Internationella inkomstbeskattningen
        • Samarbetet inom internationell inkomstbeskattning
        • Skatteavtal
      • Fastighetsskatten
      • Mervärdesbeskattningen
        • Mervärdesskatten som en del av EU:s inkomster
        • Skatt på försäkringspremier
      • Punktbeskattningen
        • Alkoholbeskattningen
        • Tobaksaccisen
        • Beskattningen av läskedrycker
        • Energibeskattningen
        • Miljöskatter
        • Gruvmineralbeskattningen
      • Vägtrafikbeskattningen
        • Bilskatten
        • Fordonsskatten
        • Bränsleavgiften
      • Tullväsendet
      • Skattesubvention
    • Finansmarknaden
      • Finansiella regelverket
        • Kund- och investerarskydd
        • Kapitalmarknaderna
        • Värdepappers­marknaderna
        • Betalning
        • Nya finansteknologier
      • Stabiliteten och tillsynen
        • Bankernas soliditet och likviditet
        • Finanstillsynen och den gemensamma tillsynsmekanismen
        • Makrostabilitet
        • Resolutionen
        • Beredskap och försörjningsberedskap
      • Statens finansieringspolitik
        • Statsskulden och bemyndigande för upplåning
        • Statsborgen och statsgaranti
        • Statens pensionsfond
        • Grundränta
      • Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism
        • Förebyggande arbete
        • Lagstiftning
    • Förvaltningspolitiken
      • Öppenhet, förtroende och etik
      • Utgångspunkter och utsikter för förvaltningspolitiken
        • Framtidsarbete
        • Internationell verksamhet
        • Föregripande statlig styrning
      • Offentligt ledarskap
        • Värdegrund och principer för offentligt ledarskap
        • Gemensam utveckling och evenemang
        • Ledningens ställning och anställningsförhållanden
        • Rekrytering av chefer och karriär
        • Högsta ledningens bindningar
        • Förutsättningar för framgång
        • Kunskapsbaserad ledning
        • Stöd för statsförvaltningens ledning
      • Förvaltningens strukturer och styrningen
        • Statsförvaltningen
        • Kommunförvaltningen
        • Styrsystemen
        • Regionaliseringen
        • Ämbetsverksutvärderingar
      • Offentliga upphandlingarna
        • Standardavtalsvillkor för upphandling
      • Skötseln och styrningen av statsfinanserna
        • Statens ekonomiförvaltning
        • Revisionsnämnden för den offentliga förvaltningen och ekonomin
      • Intern kontroll och riskhantering
        • Koordinering av intern kontroll och riskhantering
        • Intern granskning
        • Riskhantering
        • Utvärdering av intern kontroll
      • Statens gemensamma tjänster
        • Statens fastigheter
        • Statens upphandlingar
        • Ekonomi- och personalförvaltningens tjänster
        • Utbildningsservice
      • Innovationer inom den offentliga förvaltningen
    • Kommunärenden
      • Kommunallagstiftningen
        • Kommunernas självstyrelse och beslutsfattande
        • Kommunstrukturen
          • Ändring av kommunindelning
          • Beslutsfattandet
          • Inledande och beredning
            • Sammanslagningprocess
            • Partiella sammanslagningar
            • Särskild kommunindelningsutredning
          • Understöd för sammanslagningsutredningar
          • Sammanslagningsunderstöd
        • Kommunernas personal
      • Kommunernas uppgifter och verksamhet
        • Kommunernas produktivitet och digitalisering
        • Incitamentsystem för digitalisering i kommunerna
          • Stöd för planeringen av digitaliseringsprojektet
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2022
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2021
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2020
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2019
        • Samarbetet mellan staten och kommunerna
          • Delegationer för kommunal ekonomi och kommunal förvaltning
        • Internationellt samarbete
      • Kommunalekonomin
        • Ekonomiska rapportering
          • Samarbetsgruppen
          • Anvisningar för ekonomisk rapportering
        • Uppföljningen och utvärderingen av kommunalekonomin
          • Kommunernas bokslutsuppgifter och bokslutskort
          • Budgetar och ekonomiplaner samt planeringsram för ekonomi
          • Kommuner som befinner sig i ett särskilt svårt ekonomiskt läge
        • Kommunekonomiprogrammet
        • Statsandelarna och hemkommunersättningarna
          • Statsandel för kommunal basservice
            • Frågor och svar om kommunernas statsandelar och om överföringskalkylen för social- och hälsovården
          • Kalkyler över statsandelarna
          • Hemkommunersättningarna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning
          • Prövningsberoende höjning av statsandelar
        • Utvärderingen av lagberedningens konsekvenser för kommunerna
        • Förlängning av tiden för täckande av underskott
        • Coronastöd till kommunerna
        • Bokföringsnämndens sektion för välfärdsområdena och kommunerna
        • Ersättning till kommunerna för kostnader för egendomsarrangemang
    • Välfärdsområdena
      • Uppgifter och verksamhet
        • Välfärds- och samarbetsområdena
        • Samarbetet mellan kommunerna och välfärdsområdena
        • Beslutsfattande
        • Styrningen
        • Välfärdsområdesdelegationen
        • Invånarnas deltagande
      • Välfärdsområdenas ekonomi
        • Finansiering
          • Finansieringskalkylerna
        • Tilläggsfinansiering
        • Budget och ekonomiplan
        • Investeringar
        • Ekonomiska rapportering
          • Samarbetsgruppen för ekonomirapportering
          • Anvisningar om välfärdsområdenas ekonomirapportering
      • Välfärdsområdesförhandlingarna
    • Offentliga förvaltningens ICT
      • Digitalisering
        • Offentliga tjänster digitaliseras
        • Digitaliseringen av processer
        • Servicemodellen med ett enda serviceställe
        • Tillgänglighet
        • Digi i vardagen -delegationen
          • Digi i vardagen verksamhetsberättelse
            • Digitaliseringen får inte marginalisera
            • Digitala färdigheter nya medborgarfärdigheter
            • Alla gynnas av tillgänglighet
            • Problem med identifiering
            • Hur påverkar digitaliseringen människors vardag?
        • Myndigheternas förpliktelse att tillhandahålla e-tjänster
        • E-tjänster
          • Tjänster för medborgare och företag
          • Infrastrukturtjänster för förvaltningen
        • Ett människocentrerat och föregripande samhälle
          • Genomförandet av nationella AI-programmet AuroraAI
        • Artificiell intelligens och robotisering
          • Robotiseringsansökan
            • Roboansökan 2020
          • Anvisningar om utnyttjande av generativ artificiell intelligens som stöd och hjälpmedel i arbetet inom den offentliga förvaltningen
        • Lagen om digitala tjänster
        • Prioritering av digital myndighetskommunikation
          • Svar på vanliga frågor om prioriteringen av digital myndighetskommunikation
      • Livshändelsebaserad digitalisering
        • Programmet för främjande av livshändelsebaserad digitalisering
          • Frågor och svar om livshändelsebaserad digitalisering
        • Enkelt sätt av en avliden anhörigs ärender
          • Frågor och svar om underlättandet av smidig skötsel av en avliden anhörigs angelägenheter
      • Informationspolitik och styrning
        • Informationshanteringskarta för den offentliga förvaltningen
        • Informationshanteringslagen
        • Informationspolitisk redogörelse
        • Remissförfarandet i informationshanteringslagen
        • Öppen data
        • Arkitekturerna
        • Projektet för att förnya personbeteckningen
        • Projekt enligt regeringsprogrammet
          • Utnyttja och öppna information
        • Etiska rekommendationer för artificiell intelligens
        • Styrningen av informationshanteringen inom den offentliga förvaltningen
          • Samarbetsgrupperna inom informationshanteringen
        • Interoperabelt Europa
          • Vanliga frågor om interoperabelt Europa
      • EU och internationella samarbetet
      • Styrningen av tjänster och säkerhet
        • VAHTI-verksamheten
        • Den offentliga förvaltningens säkerhetsnätsverksamhet
        • Utveckling
        • Statens gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster
          • Skyldighet att använda gemensamma tjänster och styrning av tjänsterna
          • Statens center för informations- och kommunikationsteknik Valtori och resultatstyrningen av Valtori
        • Utnyttjande av molntjänster inom den offentliga förvaltningen
      • Informationshanteringsnämnden
    • Staten som arbetsgivare
      • Avtalsverksamheten
        • Arbetsfred
        • Lokal avtalsverksamhet
        • Förtroendemannaverksamhet
        • Arbetarskydd
        • Samarbetet
        • Statistiksamarbetet
      • Statens tjänste- och arbetskollektivavtal
        • Avtal
      • Tjänste- och arbetsvillkor
        • Löner, incitamentsystem
          • Statens lönesystem
          • Resultatlön
          • Personalfonder
        • Arbetstid
        • Semestrar
        • Tjänsteresor
        • Frånvaron
        • Naturaförmåner
        • Företagshälsovården
        • Personalförvaltnings-dokument
      • Anvisningar, föreskrifter och rekommendationer
        • Övriga personalförvaltningens dokument
      • Tjänstemannarätt
        • Ledning av förändringar
        • Rättsfall
        • Besvär över beslut som gäller tjänsteman
      • Värdegrund och etik
        • Statens tjänstemannaetiska delegation
      • Stöd för personalledning
        • Statens personalstrategi
        • Personalplanering
        • Multilokalt arbete inom staten
        • Rekrytering
        • Prestations- och resultatledning
        • Kompetensutveckling
        • Personalrotation och tjänstemannautbyte
        • Jämställdhet och likabehandling
        • Verktyg och metoder
        • Statens tjänsteutmärkelsetecken
      • Statistik om statens personal
  • Aktuellt
    • Pressmeddelanden och nyheter
    • Evenemang
    • Aktuella teman
      • Regeringsförhandlingarna 2023
      • Tjänstemannainlägg 
      • Kartläggning av utgifter och strukturer samt av skatter
      • Rysslands attack mot Ukraina
      • Det nordiska samarbetet
        • Ministerrådet för digitalisering MR-Digital
      • Finlands program för hållbar tillväxt
        • EU:s återhämtningsinstrument
          • Faciliteten för återhämtning och resiliens
          • Övriga program
        • Finlands plan för återhämtning och resiliens
          • Grön övergång
          • Digitalisering
          • Sysselsättning och kompetens
          • Social- och hälsovårdstjänster
          • REPowerEU
        • Beredningen
        • Centrala begrepp
      • Fördjupandet av kapitalmarknadsunionen
      • Fördjupandet av bankunionen
      • Digitala euron
      • Säkerställande av dagliga betalningar
    • Finansministeriet i sociala medier
    • Beställ material
  • Projekt och lagberedning
    • Digitaliseringsbyrån
      • Samarbetsgrupper
      • EU:s bestämmelser om digitalisering
    • Fastighetsskattereformen
    • Försök och avveckling av normer i kommunerna
      • Förslag till normavveckling
    • Kompetenscentret för kostnadseffektivitet
    • Programmet Offentliga lokaler i Finland
    • Projektet för genomförande av reformen av penningspelssystemet
    • Projekt för nationellt genomförande av den reviderade eIDAS-förordningen
      • Europeiska plånboksapplikationen
        • Europeiska e-identitetsplånboken – frågor och svar
        • Pilotförsök med europeisk e-identitetsplånbok
    • Reformen av statens regionförvaltning
      • Tillstånds-, styrnings- och tillsynsverkets genomförandeprojekt
    • Reformering av statens service- och lokalnät på 2020-talet
      • Frågor och svar om reformering av statens service- och lokalnät
      • Reformen i regionerna
    • Samarbetsforum för offentlig upphandling
      • Aktuellt om programmet
        • Årets upphandlande enhet
      • Verktyg, handböcker och utredningar
      • Möten och sammankomster
        • Nätverk för upphandlande enheter
        • IKT-Kohtaamo
        • Nätverket av upphandlingsforskare
      • Programperioden 2019-2023
        • Strategisk ledning
        • Utveckling av upphandlingskompetensen
        • Kunskapbaserad ledning och verkningsfullhet
        • Fungerande upphandlingar
        • Innovationer
        • Ekonomisk hållbarhet
        • Social hållbarhet
        • Ekologisk hållbarhet
        • Temagrupper
      • Nationella informationsresursen för offentlig upphandling
    • Statsförvaltningens produktivitetsprogram
    • Tillgång till bank­tjänster
    • Undanröjande av digitala hinder
    • Uppföljning av sysselsättningsmålen
    • Utnyttja och öppna information
    • Utveckling av den interna kontrollen och riskhanteringen
    • Utvecklingen av välfärdsområdenas finansieringsmodell
  • Publikationer
    • Webpublikationer
      • Statens resereglemente 2024
      • Statens resereglemente
  • Ministeriet
    • Uppdrag och målsättningar
    • Ledningen och organisationen
      • Ministrarna
        • Finansminister
        • Kommun- och regionminister
        • Näringsminister
      • Högsta ledningen
      • Avdelningarna
    • Nämnder
      • Informationshanteringsnämnden
        • Informationshanteringsnämdens sammansättning
        • Sektioner som informationshanteringsnämden tillsatt
        • Frågor och svar om informationshanteringslagen
      • Produktivitetsnämnden
        • Nämdens medlemmar
    • Förvaltningsområdet
      • Ämbetsverken
      • Fonder
      • Styrningen av förvaltningsområdet
      • Utmärkelsetecken
    • Beredskapsärenden
      • Beredskapslag
      • Säkerhetsstrategi för samhället
      • Strategi för cybersäkerhet
    • Visselblåsarskyd
    • Ministeriet som arbetsplats
      • Finansministeriet som arbetsplats
      • Lediga arbetsplatser
      • Bekanta dig med anställda
      • Praktikplats på finansministeriet
    • Historia
    • Kontaktuppgifter och ärendehantering
  • Kontaktinformation
    • Personsökning
    • FM:s kommunikation
    • Beskrivning av handlingars offentlighet

Kontaktinformation