Finansminister Purra vid Centralhandelskammarens skattedagar: Inga nya skatteförhöjningar
Finansminister Riikka Purra gav ett öppningsanförande vid Centralhandelskammarens Stora skattedag torsdagen den 26 september. Talet fokuserade på temana i det färska budgetförslaget. Eftersom det fanns ett stort antal skatteexperter i publiken uppmuntrade ministern dem att fundera på hur skattesystemet kunde reformeras så att beskattningen skulle stöda den ekonomiska tillväxten utan att skatteintäkterna minskar på kort sikt. Ministern lovade också att det inte kommer några nya skattehöjningar under valperioden.
Strukturella reformer och anpassningar
”Regeringen har nu suttit i drygt ett år och vi har vidtagit betydande åtgärder inom ekonomi och beskattning”, inledde finansminister Purra sitt anförande.
”De strukturella reformerna framskrider också. Utgångsläget har onekligen varit mycket svårt. Finska staten har alldeles för mycket utgifter och skulder. Även kreditvärderingsinstituten har nyligen noterat denna utveckling. Vi har också alltför många normer, för mycket friktion, hinder och byråkrati – och allt detta leder i allmänhet till ökade utgifter och för lite inkomster.”
”I en värld med nollränta verkade skuldbördan uppenbarligen inte alltför dålig, emedan ränteutgifterna för skulden räknades i hundratals miljoner. Nu närmar sig ränteutgifterna för statsskulden redan tre och en halv miljard euro per år. Det är mer än statsandelarna för basservicen i alla kommuner i Finland nästa år.”
Regeringens budgetförhandlingar genomfördes i början av månaden, och de svåra helheterna avgjordes redan i våras.
”Nu omsätter vi besluten i praktiken”, berättar Purra.
”Vi anpassar de offentliga finanserna ytterligare med drygt tre miljarder euro utöver de åtgärder på sex miljarder euro som överenskommits i regeringsprogrammet. Av vårens anpassningshelhet består ungefär hälften av direkta utgiftsnedskärningar och hälften, tyvärr, av skattehöjningar. Mervärdesbeskattningen skärptes och kommer att skärpas.”
”I denna helhet strävade regeringen efter att fördela anpassningsbördan så vitt och brett som möjligt så att den ska kunna upplevas som acceptabel i så stor utsträckning som möjligt i vårt samhälle. Vi gjorde till exempel knappt några som helst ytterligare nedskärningar i den sociala tryggheten.”
Stabilitet, inte skattehöjningar
”Jag kommer inte själv att föreslå några nya skatteförhöjningar under denna valperiod”, säger minister Purra.
”Om det ser ut att regeringen inte klarar sitt finanspolitiska mål om att stoppa ökningen av skuldkvoten, vilket är möjligt, är jag beredd att genomföra nödvändiga ytterligare anpassningar genom rena utgiftsnedskärningar i statens budgetekonomi. Statens utgifter är för stora i förhållande till inkomstbildningskapaciteten inom vår samhällsekonomi.”
”Vi kan å andra sidan heller inte lätta på beskattningen i någon betydande mån. Detta beror på att vår kreditvärdering riskerar att försämras. Om regeringen till exempel beslutar att sänka samfundsskattesatsen till en global miniminivå på 15 procent skulle detta synas i vår budget som en ökning av underskottet. Vi har, i egenskap av ansvarsfulla beslutsfattare, inte råd med växande underskott.”
Skatterevision?
Purra berättade i sitt tal att hon uppmuntrar skatteexperterna att fundera på hur vi kan reformera vårt beskattningssystem så att beskattningen maximerar förutsättningarna för ekonomisk tillväxt utan att minska skatteintäkterna ens på kort sikt.
”Jag har själv funderat bland annat på om vi på något sätt kan överföra direkta sociala förmåner till att bli avdragbara förmåner. Vore det till exempel bättre att betona barnavdrag i beskattningen av arbete i stället för barnbidrag till rika och förmögna personer? Eller skulle vi kunna följa Danmarks exempel, där man enligt min uppfattning har ett mycket utvecklat skatteavdragssystem för forsknings och utvecklingsutgifter? Borde beskattningen av arbete lättas ytterligare och borde vi göra en totalreform av dividendbeskattningen för onoterade företag?”
”Jag utmanar alla till denna viktiga samhällsdebatt. När det gäller skattepolitiken söker vi alla naturligtvis en skattelösning som är effektiv, minimerar snedvridningar och skapar de rätta incitamenten med tanke på samhällets välfärd som helhet. Skattebaserna borde vara omfattande och täta, skattesatserna måttfulla. Detta är inte alltid möjligt eftersom skattepolitiken också medför kompromisser. Jag hoppas att vi i fortsättningen får mer oberoende forskningsrön om hur beskattningen påverkar den ekonomiska tillväxten, investeringarna och utbudet av arbete.”
Vi behöver tillväxt
”Tillväxt är vad vi behöver i denna stund”, avslutade minister Purra sitt tal.
”Jag tänker använda de följande månaderna till intensiv uppföljning och styrning av genomförandet av våra tillväxtåtgärder – skattegottgörelseinstrumentet för stora investeringar är ett bra exempel på detta. Eftersom vårt land har begränsade resurser måste dessa slags verktyg fungera på rätt sätt. Vi har inte råd att misslyckas. Vi behöver alla lönsamma investeringsprojekt vi kan få till Finland. Reformerna av arbetsmarknaden och de sporrande elementen i reformen av den sociala tryggheten i vårt ypperliga regeringsprogram stöder förhoppningsvis den ekonomiska tillväxten under de kommande åren.”
”Finland behöver en uppryckning på alla nivåer. Det är vi värda.” Med de rätta ekonomiska incitamenten kan man lära sig, vara företagsam och framgångsrik och sprida välfärd omkring sig. Jag strävar efter att främja dessa nödvändiga förutsättningar för tillväxt så att Finlands bästa dagar bara ligger framför oss.”
Mer information:
Jussi Lindgren, finansministerns specialmedarbetare, tfn 0295 530 514, jussi.lindgren(a)gov.fi