Kommande regeringsperiod kritisk med tanke på säkrandet av hållbarheten
Den arbetsföra befolkningen såväl som arbetskraften börjar minska under de närmaste åren. Under ett par följande årtionden beräknas den arbetsföra befolkningen minska till antalet med över 300 000 personer samtidigt som antalet 65 år fyllda antas öka med nästan med 600 000. Vår offentliga ekonomi står inför en stor utmaning. De offentliga pensions-, vård- och omsorgsutgifterna ökar då befolkningen åldras, och ökningen av skatteinkomsterna avtar samtidigt då arbetsinsatsen minskar och tillväxten av totalproduktionen avmattas.
Nästa valperiod är kritisk med tanke på förberedelserna inför denna demografiska förändring. En stor del av de stora ålderskullarna verkar fortfarande i arbetslivet och utsikterna för den ekonomiska tillväxten är fortfarande förhållandevis goda. Man har inom EU med hjälp av utvärderingar som gäller den offentliga ekonomins hållbarhet granskat huruvida medlemsländerna förberett sig tillräckligt. Man har utrett om den offentliga skuldens BNP-andel stabiliseras på en acceptabel nivå trots ökningen av de åldersbundna utgifterna, ifall den totala skattegraden hålls på nuvarande nivå. I Finlands fall har man uppskattat att denna slags hållbarhet hos den offentliga ekonomin förutsätter att statens, kommunernas och socialskyddsfondernas sammanlagda finansieringsöverskott skulle stiga till dryga 4 procent av bruttonationalprodukten vid decennieskiftet.
En grundkalkyl som gjorts vid finansministeriet visar att Finlands offentliga ekonomi inte uppfyller detta hållbarhetskriterium. Grunden för kalkylen utgörs av den uppdatering av Finlands stabilitetsprogram som regeringen godkände i höstas samt av ministeriets konjunkturbedömning från december. Statens utgiftsutveckling under den kommande valperioden baserar sig på finansministeriets färska helhetskalkyl som sammanställts utgående från gjorda beslut och åtaganden. Man har antagit att beskattningen lättas så att skattebelastningen på förvärvsinkomster hålls på nuvarande nivå. Denna slags helhetsuppskattning antyder att den offentliga ekonomins överskott skulle förbli 2 miljarder euro mindre vid decennieskiftet än vad det ovannämnda hållbarhetskriteriet förutsätter.
Det finns flera sinsemellan kompletterande sätt att överbrygga detta hållbarhetsgap. Den offentliga ekonomins långfristiga hållbarhet kan förbättras effektivt genom att den ekonomiska tillväxten förstärks genom att sysselsättningsgraden höjs och den strukturella arbetslösheten sänks. Ett degressivt ökande av arbetspensionsfonderingen skulle också effektivt förstärka den offentliga ekonomins hållbarhet. Det är också möjligt att förbättra den offentliga servicens produktivitet.
Promemorian ’Den offentliga ekonomins spelrum’ (på finska) är utlagd på Internet, www.vm.fi/julkaisut.
Ytterligare information ges av ekonomiska avdelningens överdirektör Jukka Pekkarinen, tfn (09) 160 331 91.