Utredningsprojektet Regionaliseringspolitiken och -principerna på 2020-talet
Regionaliseringspolitiken och -principerna på 2020-talet -utredarprojektforumet i Lahtis
Finansministeriet ordnar tisdagen den 22 januari 2019 kl. 12.00–15.45 Forumet Regionaliseringspolitiken och -principerna på 2020-talet i Sibelius-huset i Lahtis. Seminariet har ca 100 deltagare från ministerier, landskapsförbund, städer och ämbetsverk antingen på plats eller via nätet. Vid forumet behandlas förnyandet av regionaliseringen och framtidens arbete, och utredaren presenterar också sina preliminära förslag. Kommun- och reformminister Anu Vehviläinen deltar också i diskussionen. Ordförande är statssekreteraren Jari Partanen.
Seminariet kan följas direkt på nätet:
Länk till direktsändningen från seminariet
De lätta besluten har redan fattats, dags att tänka på nya sätt
I början av 2000-talet förvekligades regionalisering vanligtvis genom att enskilda ämbetsverk och funktioner placerades ute i regionerna. Förvaltningsstrukturerna har emellertid förändrats, den största pensionsvågen har passerat och så kallade lätta beslut har redan fattats.
”Staten bör ha en strategisk vision för regionaliseringspolitiken. Statliga enheter och arbetsplatser har en mycket större betydelse för landskapen än för Helsingfors. Vi måste våga tänka i vidare och modigare banor. Omvälvningen i arbetslivet och digitaliseringen har lett till att den fysiska arbetsplatsen spelar allt mindre roll. I stället för att utlokalisera statliga enheter och ämbetsverk bör vi under 2020-talet förflytta oss mot distribuerat arbete. Vi kan lära oss både från Estland och från de övriga nordiska länderna”, sade minister Vehviläinen i sitt öppningsanförande.
”Vi har hört ett stort antal samarbetsparter under höstens gång och beställt en omfattande enkät. Diskussionerna och hörandena har å andra sidan antytt att den nuvarande regionaliseringspolitiken nått vägens ände, men å andra sidan har man betonat viktigheten av att staten är närvarande i regionerna även i framtiden”, berättar statssekreteraren Anna-Kaisa Ikonen. Fokus bör förflyttas från ämbetsverksnivån till utförarnivån, människorna, och man bör notera hur olika uppgifter staten har. De har inte bara arbetsplatskonsekvenser, utan staten ökar med sina poliser den regionala säkerheten, och stöder tack vare sina sakkunniga i bästa fall utvecklingen av kompetenscentra. Inom kundservicen krävs det att såväl staten, kommunerna och andra skattefinansierade aktörer som den privata sektorn tar i bruk fördomsfria samservicemodeller”, fortsätter Ikonen.
”Statens regionala verksamhet och närvaro behövs även i framtiden, men det måste ske på nya sätt. Omvälvningen i arbetet, digitaliseringen och oberoendet av tid och plats möjliggör detta om vi bara agerar ambitiöst. Regioners, städers och kommuners framgång får å andra sidan inte basera sig enbart på statliga arbetsplatser, men deras betydelse får heller inte glömmas”, konstaterade vice verkställande direktören Timo Reina.
Åbo stadsdirektör Minna Arve, Livsmedelsverkets generaldirektör Antti-Jussi Oikarinen och JUKOs förhandlingschef Markku Nieminen gav också sina kommentarinlägg vid seminariet.
Koordineringsgruppen för regionalisering har haft en viktig utvärderingsroll
Ministerierna ska enligt regionaliseringsförordningen alltid, då en ny enhet inrättas eller då existerande verksamhet antingen utvidgas eller omorganiseras på ett betydande sätt, utreda möjligheterna att placera statliga enheter och funktioner utanför huvudstadsregionen. Koordineringsgruppen för regionalisering bereder ärenden som gäller regionalisering. Statssekreteraren Jari Partanen har varit ordförande för gruppen under innevarande regeringsperiod.
”Koordineringsgruppen för regionaliserings nuvarande verksamhet baserar sig på regionaliseringslagstiftningen från början av 2000-talet. Målet med regionaliseringsbesluten är att garantera tillgången till arbetskraft för statliga uppgifter och effektiv skötsel av dem, att främja regionalt balanserad utveckling av landet samt att stödja sysselsättningen i olika delar av landet. Respektive ministerium beslutar alltid om placeringen av statliga enheter och funktioner inom förvaltningsområdena. Koordineringsgruppen avger före det egentliga beslutsfattandet ett utlåtande som hålls strikt inom ramen för gruppens lagstadgade behörighet. I våra utlåtanden har vi fäst särskild uppmärksamhet vid de verksamhetsmässiga, ekonomiska, regionala och personalrelaterade konsekvenser som ministeriets beslutsförslag har haft”, påminner statssekreterare Partanen.
Utredningsprojektet Regionaliseringspolitiken och -principerna på 2020-talet
Kommun- och reformminister Anu Vehviläinen tillsatte ett utredarprojekt (1.8.2018-31.1.2019) för att utreda förnyandet av regionaliseringspolitiken och -principerna. Statssekreteraren Anna-Kaisa Ikonen och Kommunförbundets vice verkställande direktör Timo Reina utsågs till utredare.
Utredarna lägger utifrån utredningsarbetet fram förslag till förnyandet av regionaliseringsförfaringar och lagstiftningen. Förslagen gäller förvaltningen som omfattas av statens budgetekonomi. De nya landskapen tas i beaktande i förslagen. Utredarna överlämnar sin rapport, inklusive åtgärdsförslagen, till kommun- och reformminister Vehviläinen den 12 februari 2019.
Regionaliseringspolitiken och principerna på 2020-talet –projektet (projektsida, på finska)
Ytterligare information:
Matias Hilden, kommun- och reformminister Anu Vehviläinens specialmedarbetare, tfn 050 911 9947
Anna-Kaisa Ikonen, statssekreterare, tfn 02955 30524, förnamn.efternamn (at) vm.fi
Timo Reina, vice verkställande direktör, tfn 09 771 2700, fornamn.efternamn(at)kuntaliitto.fi