Finansminister Riikka Purra:
Större uppmärksamhet bör fästas vid hur mycket arbete eller mertidsarbete lönar sig för den som utför arbetet
Finansminister Riikka Purra anser att Finland behöver en större bruttonationalprodukt med tanke på de offentliga finanserna
”Detta innebär att vi behöver ökad produktivitet och flera utförda arbetstimmar jämfört med nuläget. I sista hand är det bara på detta sätt som vi till slut också kan se en ökning av lönesumman i vår samhällsekonomi och av företagens vinster. Finland borde få fart i synnerhet på exporten med hög förädlingsgrad för att vi ska ha tillräckligt med exportinkomster under de kommande årtiondena i ett läge med en åldrande befolkning och en allt ofördelaktigare ålderspyramid”, säger finansminister Riikka Purra.
Modellen med det finländska välfärdssamhället har redan i tiotals år grundat sig på en omfattande och universell social trygghet, omfattande och växande offentliga tjänster samt omfattande inkomstutjämningsmekanismer.
”Allt detta betyder att de offentliga utgifterna i Finland är rätt höga i förhållande till bruttonationalprodukten. I Finland måste man alltså kalkylmässigt tjäna ganska mycket för att de betalda direkta och indirekta skatterna ska täcka kostnaderna för service. Vi måste komma ihåg att vår välfärdsstat hade knappt någon skuld alls på 1980-talet”.
Finansminister Purra höll den 24 januari ett tal vid offentliggörandet av en rapport från rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken i Helsingfors.
Sysselsättningsgraden för invandrare berättar ingenting
Utmaningarna inom Finlands samhällsekonomi, såsom hållbarhetsunderskottet, har diskuterats i offentligheten under en lång tid. Befolkningen åldras och försörjningskvoten försämras samtidigt som inlärningsresultaten har rasat.
I den offentliga debatten har arbetskraftsinvandring ofta presenterats som en lösning på problemet med en åldrande befolkning. Enligt Purra borde frågor som gäller invandring och arbetsmarknaden begrundas mera ingående.
”Blotta antalet personer i arbetsför ålder säger ingenting. Inte ens sysselsättningsgraden bland invandrare. Vi måste ta hänsyn till intäkterna och kostnaderna av invandringen ur den offentliga ekonomins perspektiv. De utförda arbetstimmarna och det producerade mervärdet bör tas i beaktande.”
”Olika samhällssektorer har olika intressen när det gäller invandring. Ur näringslivets och företagsverksamhetens synvinkel är utgångspunkten att det lönar det sig att öka utbudet av arbetskraft – därför stöder näringslivet också denna utgångspunkt – och ofta utan kritik. Kostnaderna för misslyckad integration av invandrare betalas dock av skattebetalarna i form av ytterligare skatter och säkerhetsbrist. Utvecklingen i Sverige och i Europa är farliga exempel på detta.”
Man kan inte bortse från moralbrist
I den ekonomiska vetenskapen används begreppet moralbrist.
”Det är fråga om moralbrist när samtliga kostnader för beslutsfattandet inte åläggs beslutsfattaren själv. Om kostnaderna åläggs exempelvis skattebetalarna eller samhället kan det leda till ohälsosamma incitament. Företagen deltar inte direkt till exempel i täckandet av de olägenheter som migrationen medför eller i kostnaderna för den. Därför är det nödvändigt att det politiska systemet betraktar fenomenen ur ett mer övergripande perspektiv. Och ja, det är också fråga om värden”.
”Det är svårt att fastställa kostnaderna med och utgifterna för en dålig invandringspolitik, gatugäng, brottslighet och otrygghet i samhällsräkenskaperna. Men det är klart att de finns. I Sverige vet många företag väldigt konkret hur problemet påverkar omsättningen. Ingen kan längre ignorera saker och ting.”
I många yrken är också bristen på språkkunskaper ett hinder, påpekar Purra.
”Antalet människor som vill invandra till länder med hög levnadsstandard tar aldrig slut. Visst skulle det vara behändigt om vi i Finland alltid vid behov kunde ha tillgång till sjukskötare, närvårdare och andra yrkesutbildade personer som kan finska. Så verkar det emellertid inte vara”.
Människor reagerar på ekonomiska incitament
Finansminister Purra betonar att man på den finländska arbetsmarknaden ur rent ekonomiskt perspektiv borde fästa större uppmärksamhet också vid hur mycket arbete eller mertidsarbete lönar sig för den som utför arbetet.
”De effektiva marginalskattesatserna är för höga med tanke på incitamenten för arbete. Gränsintäkten av arbete är dålig i förhållande till socialskyddet. Finland har för många arbetslösa, och i vidare bemärkelse människor utanför arbetskraften. Människorna reagerar på ekonomiska incitament. Skattepolitiken borde styra mot mindre arbetslöshet”.
Samhällsekonomin och den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. När regeringsprogrammet utarbetades var utsikterna för ekonomin positivare. Bilden av de offentliga finanserna har blivit dystrare sedan dess, påminner Purra.
”Regeringen har, på grund av den ekonomiska lägesbilden, inlett arbetet med ytterligare anpassningar. Till exempel Internationella valutafonden IMF har alldeles nyligen meddelat att den delar uppfattningen om behovet av ytterligare anpassningar. Det är uppenbart att vi vid sidan av direkta utgiftsnedskärningar också behöver skatteförhöjningar. Detta arbete måste utföras målmedvetet och vi måste uppvisa resultat innan ramförhandlingarna i april. Finland har inte längre råd att fortsätta på en linje där statens driftsutgifter befinner sig i kronisk obalans i förhållande till inkomstbildningen”.
Ytterligare information:
Jussi Lindgren, ministerns specialmedarbetare, tfn 0295 530514, jussi.lindgren(at)gov.fi