Finansministeriets budgetförslag förstärker sysselsättningen

Finansministeriet 11.8.2016 16.00
Pressmeddelande

Finansminister Petteri Orpos budgetförslag för 2017 förstärker tillväxten och sysselsättningen i Finland. Förslaget ges ut i sin helhet på ministeriets webbplats fredagen den 12 augusti.

Finansministeriets förslag baserar sig på besluten i planen för de offentliga finanserna från april 2016. Förslaget tar hänsyn till det s.k. konkurrenskraftsavtalets inverkan och regeringens respons på avtalet.

Finansministeriet för de bilaterala förhandlingarna om budgetförslaget med ministerierna den 17-18.8.

Regeringen behandlar budgetförslaget vid sin budgetmangling 31.8.-1.9. Regeringens proposition publiceras efter statsrådsbehandlingen måndagen den 19 september. Finansministeriets helhetsekonomiska prognos ges samtidigt ut.

Den ekonomiska lägesbilden har enligt finansministeriets ekonomiska avdelning inte förbättrats i nämnvärd mån. Tillväxten förväntas vara svag även under de kommande åren.

Sysselsättningen har utvecklats positivt under det senaste året och ökat med 33 000 personer jämfört med året innan. Om inga ytterligare åtgärder vidtas kommer sysselsättningsutvecklingen enligt aktuella uppskattningar trots det inte att uppfylla målen i programmet för Sipiläs regering. Den svaga sysselsättningsgraden fördjupar underskottet inom den offentliga ekonomin och utökar den offentliga skuldsattheten.

Regeringen har inlett beredningen av nya sysselsättningsstärkande åtgärder. De första besluten kommer att fattas i samband med budgetmanglingen. Nästa åtgärdshelhet bereds före regeringens halvtidsmangling våren 2017.

Slutliga budgetbeloppet 55,2 miljarder euro

Anslagen i finansministeriets budgetförslag uppgår till 55,2 miljarder euro, vilket är  0,8 miljarder euro mera än i den ordinarie budgeten för 2016. Det slutliga beloppet höjs bland annat på grund av den allmänna kostnadsutvecklingen, satsningarna i spetsprojekt, konkurrenskraftsavtalets verkningar, kompenseringarna till kommunerna på grund av skattelättnaderna samt ökningen av statens pensionsutgifter.

Anslagen till förvaltningsområdet har fastställts med beaktande av sparåtgärderna i regeringsprogrammet, vilka preciserades i planen för de offentliga finanserna 2017-2020 från våren 2016. Finansministeriets budgetförslag innehåller inte några nya sparåtgärder utöver de som regeringen redan tidigare beslutat om.

Uppskattningen av invandringsutgifterna justeras före budgetmanglingen.  Utgiftsnivån beräknas i det stora hela ligga på samma nivå som i år.

Anslagsändringar 2017

Arbetslöshetsskyddet förnyas i en aktiverande och sysselsättningsstödjande riktning. Användningsändamålet för arbetslöshetsförmåner utvidgas i enlighet med besluten från budgetmanglingen till att finansiera rörlighetsbidraget, startpenningen och lönesubventionen. Möjligheterna att utnyttja startpenningen utökas. Antalet lönesubventionsmottagare utvidgas avsevärt. Ett led i reformen är att utgiftsersättningen åt de som på eget initiativ studerar med arbetslöshetsförmåner slopas, vilket minskar på statens utgifter med ca 29 miljoner euro. Utgiftsersättningen som betalas åt unga som saknar yrkesutbildning under arbetsprövningens gång ökar på statens kostnader med 7 miljoner euro.

Beredningen av social- och hälsovårds- och landskapsreformen stöds med 41 miljoner euro som avsetts för kostnaderna med tillfällig administration, grundandet av landskapen, grundandet av landskapens gemensamma servicecentra och IKT-stödet.

Den rehabiliteringspenning för unga som avsetts för avveckling av flitfällor och den rehabiliteringspenning för yrkesinriktad rehabilitering som betalas till unga höjs till samma nivå som garantipensionen, och den övre gränsen för rehabiliteringspenningen höjs. Förslaget höjer statens utgifter med 17,4 miljoner euro.

År 2017 inleds fem nya trafikprojekt ((Luumäki-Imatra, Rv4 Uleåborg-Kemi, Rv5 S:t Michel-Juva, Rv 12 södra omfartsvägen i Lahtis och fortsatta planeringen av en snabb banförbindelse mellan Åbo och Helsingfors). De föreslagna anslagen uppgår 2017 till 37 miljoner euro. Tilläggsfinansieringen av basfarledshållningen höjs med 100 miljoner euro i syfte att minska på det eftersatta underhållet. För detta ändamål flyttas dessutom 104 miljoner euro som tidigare reserverats för nya projekt.

För att den finländska industrins konkurrenskraft ska kunna förbättras tar man år 2017 i bruk ett kompensationssystem för indirekta utsläppshandelskostnader. Kompensationen är 50 procent av det maximala stödet enligt EU:s statsstödsreglering. För detta ändamål anvisas 43 miljoner euro 2017-2019 och 46 miljoner euro år 2020.

Förstärkningen av digitala lärningsmiljöer inom högskoleutbildningen och förutsättningarna för studerande året runt, samt främjandet av unga forskares vetenskapliga forskning understöds med ett tilläggsanslag om 40 miljoner euro.

Till utvecklandet av närstående- och familjevården anvisas ytterligare 40,7 miljoner euro i enlighet med lagen som trädde i kraft 2016. Närståendevårdares och familjevårdares ledighetsarrangemang och tjänster utvecklas och familjevårdsarvodet höjs. Statsandelen för utökandet av tjänster åt äldre som ges i hemmet höjs med 4,8 miljoner euro.

Inkomst- och lönsamhetssituationen inom jordbruksekonomin underlättas genom att det nationella stödet till jordbruket och trädgårdsodlingen anvisas 6,7 miljoner euro och kompensationsbidraget 20,3 miljoner.

Håll Skärgården Ren rf:s fartygsanskaffning får ett anslag om 500 000 euro.

Europeiska skogsinstitutets grundfinansiering förstärks med en miljon euro i syfte att förstärka det vetenskapliga underlaget för bioekonomi och internationell klimatpolitik.

Nivån för ersättningen som betalas för lån från allmänna bibliotek höjs till 15,6 miljoner euro år 2017 (inkl. moms). Höjningen betyder att nivån för ersättningarna för utlåning till upphovsmän av skyddade verk höjs till samma nivå som i de övriga Nordiska länderna såsom riksdagen förutsatt.

Till upphandling av vacciner anvisas ett tilläggsanslag om 4,2 miljoner euro, i och med att vaccinet mot vattkoppor inkluderas i det nationella vaccineringsprogrammet. Detta skulle i praktiken utrota sjukdomen i fråga i Finland och spara sammanlagt ca 80 000 arbetsdagar och 13,6 miljoner euro på grund av föräldrarnas arbetsfrånvaron.

Till genomföringen av den nationella genomstrategin, bl.a. grundandet av ett genomcenter och nationellt cancercenter anvisas 5,8 miljoner euro år 2017.

Till tryggandet av brottspåföljdsmyndighetens verksamhetsförmåga och underhållet av fängelsenätet anvisas tilläggsfinansiering om 3,7 miljoner euro år 2017.

Till finansieringen av Meteorologiska institutets renoveringsinvesteringar i nätverket av väderradar anvisas ett tilläggsanslag om 1 miljon euro.

Budgetpropositionen inkluderar sparbeslut som regeringen tidigare beslutat om, de viktigaste av dem uppräknas nedan. De indexbundna utgifterna minskas med ungefär 195 miljoner euro i enlighet med planen för de offentliga finanserna. En besparing om 69 miljoner euro träder i kraft inom det inkomstrelaterade utkomstskyddet. Den strukturella reformeringen av studiestödet träder i kraft i augusti 2017, vilket sparar på utgifterna med 47 miljoner euro.

Den särskilda statliga finansieringen för undervisning och forskning vid Helsingfors universitet och Östra Finlands universitet slopas. 25 miljoner euro sparas i fråga om personaldimensioneringen inom äldreomsorgen. Inom den yrkesinriktade grundutbildningen genomförs en besparing på 190 miljoner euro år 2017, som har samband med en omfattande reformering av den yrkesinriktade utbildningen. Denna besparing gagnar kommunerna.

Effekterna av tidigare sparbeslut, som gäller bland annat alterneringsledigheten, läkemedelsersättningarna, den specialiserade sjukvården, Tekes bidrag och lån samt omkostnaderna inom statsförvaltningen, förstärks.

Skatteändringar 2017

Finansministeriets budgetförslag inkluderar en betydande tillväxt- och sysselsättningsfrämjande skattehelhet.

Beskattningen av arbete lättas med 415 miljoner euro tack vare konkurrenskraftsavtalet och regeringens skattelättnader. Beskattningen av låginkomsttagare och pensionärer lättas i motsvarande mån, med ca 130 miljoner euro. Skattegrunderna inom förvärvsinkomstbeskattningen indexjusteras i enlighet med höjningen av kostnadsnivån, vilket minskar på skatteintäkterna med ca 190 miljoner euro.

Incitamenten till att driva företagsverksamhet förstärks genom ett nytt företagaravdrag. I fortsättningen drar man av fem procent vid beskattningen av resultatet från näringsverksamhet, jordbruk och renhushållning, då resultatet tas i beaktande vid beskattningen av fysiska personer eller dödsbon. Ett likadant avdrag tillämpas vid beskattningen av skogsbruk.

Förutsättningarna för företagsverksamhet förstärks genom att lätta arvs- och gåvoskatten i syfte att främja generationsväxlingar i företag. Generationsväxlingar i skogsbruksenheter underlättas i och med ett skogsgåvoavdrag som beviljas på basis av gåvoskatten.

Små företags solvens förstärks genom att ta i bruk redovisning av intäkter från mervärdesskatten enligt betalningsprincipen.

Hushållsavdraget höjs i syfte att öka på konsumtionen av hushållstjänster. Detta skapar nya arbetsplatser på denna serviceproducerande småföretagssektor och minskar på andra sidan på grå ekonomi.

Skatten på sötsaker och glass slopas vid ingången av nästa år. Den årliga minskningen av bilskatten fortsätts med fokus på bilar med små utsläpp.

Tobaksaccisen, energiskatterna och fordonsskatten höjs i enlighet med regeringens tidigare beslut, och avdragbarheten för ränta på bostadslån minskas.

Kommunerna kompenseras i enlighet med regeringsprogrammet för de skatteintäktseffekter som följer av regeringens skattegrundsändringar.

Konkurrenskraftsavtalet

Konkurrenskraftsavtalet som förstärker tillväxten och sysselsättningen i Finland undertecknades i juni. Arbets- och tjänstekollektivavtalsförhandlingarna som har ett samband med konkurrenskraftsavtalet har till största delen genomförts, men förhandlingar pågår fortfarande inom vissa branscher. Avtalet täcker enligt aktuella uppskattningar ungefär 87 procent av löntagarna. Regeringen har meddelat att beskattningen lättas med 415 miljoner euro om täckningen överskrider 85 procent. Betalningsbelastningen för löntagare med de allra lägsta inkomsterna, liksom även beskattningen av pensionstagare lättas med 130 miljoner euro. Avtalet och de tillhörande skattebesluten lättar enligt finansministeriets uppskattning beskattningen av löntagare med ca 0,5 procent.

Regeringen kommer i samband med budgetmanglingen att uppskatta om avtalet omfattar 90 procent av löntagarna. Om avtalet täckning höjs till 90 procent, lättas beskattningen enligt regeringens tidigare meddelande med 515 miljoner euro.

Statens och kommunernas utgifter minskas tack vare sänkningen av arbetsgivaravgifterna, minskningen av semesterpenningdagarna och förlängningen av arbetstiden. Dessa effekter tas i beaktande genom att minska på omkostnaderna inom statsförvaltningen och statsandelarna till kommunerna. Å andra sidan kommer statens finansiering till FPA att öka på grund av de sänkta socialskyddsavgifterna inom den privata sektorn. I det stora hela kommer konkurrenskraftsavtalet att försämra balansen inom statsfinanserna nästa år med ungefär en halv miljard euro.

Underskottet 5,9 miljarder euro

Finansministeriets budgetproposition har ett underskott på ca 5,9 miljarder euro. I planen för de offentliga finanserna från i våras uppskattades nästa års underskott till 5,8 miljarder euro. Efter vårens tilläggsbudgetar beräknades 2016 års underskott vara ca 5,6 miljarder euro, underskottet kommer alltså att öka något. Statsskulden ökar år 2017 till sammanlagt 111 miljarder euro.

Inkomsterna inom statsekonomin beräknas var 49,2 miljarder euro, varav 41,6 miljarder utgörs av skatteintäkter. Skatteinkomsterna uppskattas öka med ca 1½ % jämfört med vad som budgeterats för 2016. Underskottet beräknas i enlighet med vårens plan för de offentliga finanserna minska mot slutet av ramperioden.

Förfrågningar:

Laura Åvall, specialmedarbetare, tfn 050 3617511

Mikko Kortelainen, specialmedarbetare, tfn 050 3018334

[email protected]

Beskattning Finanspolitiken Petteri Orpo