Syftet med kartläggningen av utgifter och strukturer är dels att skapa en uppfattning om hur offentliga medel för närvarande använd, dels att erbjuda den offentliga debatten och framför allt nästa regering en bred uppsättning metoder för att stärka de offentliga finanserna och stöd för det politiska beslutsfattandet.

Kartläggning av utgifterna i och strukturen för den offentliga ekonomin – sammanfattning

Reformer av utkomstskyddet för arbetslösa, en reform av pensionssystemet och ökningen av antalet nybörjarplatser vid högskolorna kunde enligt tillväxtarbetsgruppens utredning påskynda den ekonomiska tillväxten. Genom tillväxtfrämjande åtgärder kan man i bästa fall stärka de offentliga finanserna, men tillväxtåtgärderna räcker inte ensamma till att stärka de offentliga finanserna.

Den finländska ekonomin kommer efter en lätt recession in på ett tillväxtspår mot slutet av året, förutsatt att man undviker nya överraskningar. Underskottet i de offentliga finanserna ökar dock då prisstegringen börjar påverka även de offentliga uppgifterna, bedömer finansministeriet i sin ekonomiska översikt som publicerades den 23 mars.

Finland övergår från recession till tillväxt mot slutet av året (Pressmeddelande 23.3.)
Ekonomisk översikt, våren 2023
Presentationsmaterial från presskonferensen (på finska)
Inspelning från pressmötet

Statsrådet fattade beslut om en teknisk plan för de offentliga finanserna för 2024–2027 torsdagen den 23 mars. Planen för de offentliga finanserna täcker hela den offentliga ekonomin och innehåller delar som gäller statsfinanserna, välfärdsområdenas ekonomi, den kommunala ekonomin, lagstadgade arbetspensionsanstalter och andra socialskyddsfonder.

Social- och hälsovårdsreformen och reformen av arbets- och näringstjänsterna försvårar prognostiseringen av kommunernas ekonomi i och med att kommunernas uppgiftsområden, kostnader och inkomststruktur förändras kraftigt. Även om den kommunala ekonomin för de närmaste åren ser relativt bra ut, medför befolkningens åldrande en svagare skatteinkomstutveckling och sämre tillgång på arbetskraft i kommuner med en åldrande befolkningsstruktur. Samtidigt är investeringstrycket i växande kommuner fortsatt stort, och den höjda räntenivån ökar också kommunernas kostnader för skuldhantering.