Utredning: Effektiv offentlig upphandling kräver konkurrens, gemensam upphandling och information

I Finland genomförs offentliga upphandlingar till ett värde av 31 miljarder euro varje år. Av utredningen som publicerades av statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet den 25 april framgår att ökad gemensam upphandling skulle kunna leda till ökad konkurrens, varigenom betydande besparingar skulle kunna göras i de offentliga finanserna. Dessutom saknar Finland en nationell upphandlingsdatabas som skulle förbättra upphandlingarnas kostnadseffektivitet och kvalitet.

Uppgifterna framgår av en ny rapport som utarbetats av en omfattande grupp av forskare under ledning av Statens ekonomiska forskningscentral. Vid gemensam upphandling anskaffas varor eller tjänster samtidigt för flera upphandlande enheters behov. Upphandlingen syftar till exempel till lägre priser, produkter av högre kvalitet, bättre avtalsvillkor och bredare utbud. Å andra sidan är produkternas lämplighet för de enskilda upphandlande enheternas behov en utmaning.

Gemensamma upphandlingar har en besparingspotential

På grundval av tidigare forskningslitteratur vet man att koncentrationen av offentlig upphandling vanligtvis leder till direkta och indirekta kostnadsbesparingar, och i vissa fall också till en förbättring av produktkvaliteten. Enligt dessa studier varierar de genomsnittliga kostnadsbesparingarna till följd av koncentration mellan 2 och 33 procent. I den nu publicerade utredningen konstateras att priserna på gemensamma upphandlingar i Finland är något lägre än för de upphandlande enheternas egna upphandlingar och att konkurrensen är livligare i dem. De observerade skillnaderna är dock ganska små och vanligen inte statistiskt signifikanta. Detta beror troligtvis huvudsakligen på bristen av tillgängligt statistiskt material.

Utredningen redogör även för enskilda exempel, där gemensam upphandling står i samband med klart lägre priser och betydligt större konkurrens eller mindre favorisering. Resultaten av utredningen är i linje med tidigare internationell forskningslitteratur: gemensam upphandling har en besparingspotential, men nyttan beror på vad som upphandlas.

”I forskningslitteraturen har man funnit att gemensamma upphandlingar dessutom medför indirekta prissänkande effekter som uppstår till följd av att alla upphandlande enheter lär sig att en förmånligare prisnivå är möjlig, när en sådan har uppnåtts vid gemensam upphandling. En koncentrerad upphandlingsdatabas skulle kunna ge liknande fördelar när det gäller lärande”, klargör projektledaren professor Janne Tukiainen för besparingspotentialen.

Problemet är bristen på kunskap om besparingspotentialen

I utredningen konstaterades en mängd brister som hänför sig till statistikmaterialen om upphandlingar. Jämförbara anbudspriser kunde endast hittas i begränsad utsträckning och inga slutliga inköpspriser hittades. Dessutom har det inte uppstått något omfattande material om de olika metoderna för gemensam upphandling. I Finland finns för närvarande ingen tillgänglig helhetsbild av offentliga upphandlingar, dvs. samlar ingen myndighet sammanställt in omfattande uppgifter om upphandlingar.

I sina förslag till åtgärder tar forskargruppen upp som exempel ett tillvägagångssätt som skulle likna enheten Datarummet, som verkar vid Statens ekonomiska forskningscentral, där uppgifter om offentliga upphandlingar som uppdateras i realtid skulle analyseras i kombination med annat registermaterial. Uppgifterna skulle vara tillgängliga för upphandlare, tjänstemannaberedare och forskare i stor utsträckning.

Projektet för gemensamma upphandlingars kostnadseffektivitet har genomförts som en del av statsrådets utrednings- och forskningsplan för år 2022. I projektet har offentliga upphandlingar granskats med hjälp av olika privata och offentliga registermaterial. Information har också samlats in genom intervjuer med personer som ansvarar för upphandlingar vid sina enheter. Janne Tukiainen, professor i ekonomi vid Åbo universitet och ledande forskare vid Statens ekonomiska forskningscentral, samt Markku Siikanen, specialforskare vid Statens ekonomiska forskningscentral, har varit forskargruppens ansvariga forskare. Till forskningsgruppen hörde forskare från Aalto-universitetet, Hanken, Lapplands universitet, Åbo universitet och Statens ekonomiska forskningscentral.

Ytterligare information: Janne Tukiainen, professor vid Åbo universitet och ledande forskare vid Statens ekonomiska forskningscentral, tfn 029 450 4909, janne.tukiainen(at)utu.fi och Markku Siikanen, specialforskare vid Statens ekonomiska forskningscentral, tfn 0295 519 505, markku.siikanen(at)vatt.fi

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv.