Bedömningen av genomförandet av Katainens och Stubbs regeringsprogram klar

Statsministrarna Katainens och Stubbs regeringar har under denna valperiod arbetat under krävande förhållanden. Regeringsförhandlingarna 2011 pågick längre än normalt och resultatet var ett exceptionellt detaljerat och omfattande regeringsprogram.

De tre prioriterade områdena i Katainens regeringsprogram var: förebyggande av fattigdom, ojämlikhet och utslagning, stabilisering av den offentliga ekonomin samt stärkande av en hållbar ekonomisk tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft. Regeringen fattade också beslut om ett strukturpolitiskt program, som fick en central ställning under regeringsperioden.

Både Katainens och Stubbs regeringsprogram har kvantitativt betraktat genomförts väl och merparten av målen har förverkligats. Målen har omfattat både mindre och större helheter. I Katainens regeringsprogram fanns totalt 161 skrivningar som stödde regeringens strategiska politikhelheter, av dessa har 89 genomförts.

Enheten för politikanalys vid statsrådets kansli har i samarbete med ministerierna sammanställt en rapport om genomförandet av regeringspolitiken. Rapportens bedömningar är synpunkter av kansliets tjänstemän. Rapporten har lämnats till regeringen i mars.

Centrala iakttagelser

Regeringsprogrammen har inte klart styrt regeringens arbete till att fokusera på de centrala målen för valperioden. Detta har också gett sämre möjligheter att prioritera tjänstemannaberedningen. Den omfattande målsättnings- och åtgärdslistan har för sin del lett till en situation där beredningen av sådana ärenden som med tanke på helheten är av liten betydelse har tagit resurser från viktigare reformer. Dessutom har det varit svårare att överföra resurser till viktigare mål.

Utifrån de prioriterade områdena i statsminister Katainens regeringsprogram utarbetades en strategisk verkställighetsplan för regeringsprogrammet, och planen antogs i form av ett statsrådets principbeslut 2011. Regeringens politiska engagemang var svagt under beredningsprocessen och verkställighetsplanen har inte lyckats inrikta eller styra regeringens arbete på ett klart sätt.

När det strukturpolitiska programmet kopplades till ett klart och entydigt mål att minska hållbarhetsunderskottet bidrog detta till att göra programmet till en konsekvent helhet. Emellertid utarbetades programmet i ett tämligen sent skede av regeringsperioden, vilket gjorde att det fanns ett bristande engagemang för programmet både på politisk nivå och på förvaltningsnivå. Många viktiga reformer misslyckades till slut på grund av tidsbrist i slutet av valperioden.

Under regeringsperioden har man i flera sammanhang arbetat med en gemensam lägesbild för regeringen både i fråga om ekonomin och samhällets övriga utveckling. Även i fortsättningen är det viktigt att regeringen genast i början av regeringsarbetet satsar på att regeringen är enig och på en gemensam lägesbild.

Bedömning av de prioriterade områdena

Bekämpning av fattigdom, ojämlikhet och utslagning: Enligt en rapport om finländarnas välfärd 2014 har befolkningens allmänna hälsotillstånd förbättrats sedan 2004. Merparten, ca 80 % av den vuxna befolkningen, upplever att de mår bra. De socioekonomiska skillnaderna i hälsa och livskvalitet har dock i internationell jämförelse förblivit stora och en del av befolkningen ser ut att ha blivit permanent utslagna. Trots recessionen har fattigdomen och inkomstskillnaderna inte ökat. Nivån på grundtryggheten har förbättrats.

För att stabilisera den offentliga ekonomin har man förutom det strukturpolitiska programmet genomfört flera reformer, vars konsekvenser realiseras först under kommande år. Anpassningsåtgärder för statsfinanserna har vidtagits med ca sex miljarder euro, men man har inte lyckats nå stabilitet inom de offentliga finanserna under valperioden. Den svaga ekonomiska tillväxten har allvarligt försvårat ett uppnående av målet.

Stärkande av en hållbar ekonomisk tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft: En hållbar ekonomisk tillväxt förutsätter att sambandet mellan den ekonomiska tillväxten och miljökonsekvenserna och förbrukningen av naturresurserna bryts. Den minskade energikonsumtionen och den gynnsamma utvecklingen av utsläpp på 2010-talet beror främst på en långsam ekonomisk tillväxt. BNP har ännu inte nått samma nivå som under toppåret 2008. Trots de ekonomiska svårigheterna har sysselsättnings- eller arbetslöshetsgraden tills vidare inte försämrats märkbart. Den svaga konkurrenskraften har bedömts vara ett svårt nationellt problem.

Det strukturpolitiska programmet: Största delen av det mycket stora antalet åtgärder har framskridit eller håller på att framskrida till genomförandestadiet. Åtgärderna för att minska kommunernas uppgifter och skyldigheter, som är viktiga med tanke på hållbarhetsgapet, har inte avancerat på önskat sätt. Man lyckades inte dra upp de slutliga riktlinjerna för social- och hälsovårdsreformen och arbetet med reformen kommer att fortsätta under nästa regeringsperiod. Man har endast i liten grad kunnat beakta det strukturpolitiska programmets eventuella gynnsamma effekter på den ekonomiska tillväxten, sysselsättningen och de offentliga finanserna. Pensionsavgörandet kan om det genomförs minska hållbarhetsunderskottet med ca 1 procentenhet. I fråga om många andra åtgärder räcker de detaljerade uppgifterna om åtgärderna ännu inte till en konsekvensbedömning.

Slutlig uppföljning av Jyrki Katainens och Alexander Stubbs regeringsprogram 2015 (på finska)

Ytterligare information: Olli-Pekka Heinonen, statssekreterare, tfn 0295 160 280 och Jouni Varanka, specialsakkunnig, tfn 0295 160 177, statsrådets kansli

Den svenska översättningen av pressmeddelandet publicerad 24.3.2015