Rapport: Ansträngningarna för att skära ner företagsstöd rinner ut i sanden, trycket på att öka stöden är stort
Antalet företagsstöd har ökat och det finns flera faktorer som ger upphov till ökning även i fortsättningen. Det kan vara värt att förhålla sig tveksamt till det spelrum i de offentliga finanserna som följer av nedskärningarna av företagsstöden eftersom det har visat sig att det är nästan omöjligt att fatta politiska beslut om nedskärningarna, står det i den tredje årsrapporten från forskningssektionen för företagsstöd den 21 april 2022.
Företagsstöden ökade temporärt under covid-19-pandemin. Åren 2020 och 2021 uppgick covid-19-stöden till sammanlagt cirka 2,9 miljarder euro. Att kunna förebygga spridning av sjukdomen och vidta stödåtgärder bidrog till ett snabbt ekonomiskt uppsving. Det grundades nya företag och den ekonomiska strukturomvandlingen fortsatte också under krisen.
Covid-19-pandemin påverkar företagsstöden även under de närmaste åren. Ungefär hälften av finansieringen från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF), det vill säga cirka 900 miljoner euro, avsätts för företagsstöd. Mest ökar energistöden som hänför sig till den gröna omställningen och Business Finlands understöd för forskning och utveckling. Dessa stöd ökas temporärt genom ett nytt finansiellt instrument, men klimat- och produktivitetsmålen gör att stöden antagligen kommer att ligga på hög nivå även efter RRF-finansieringen.
Under pandemin infördes flexiblare EU-regler om statligt stöd och Rysslands invasion av Ukraina innebär sannolikt att flexibiliteten fortsätter. Det finns ingen automatisk återvändo till tiden före pandemin eftersom behovet av att överge fossil energi snabbare än beräknat och försörjningsberedskapen ökar företagsstöden. Detta tryck får dock inte leda till att reglerna om statligt stöd urholkas. Kapplöpningen mellan länderna inom stödpolitiken och företagens olika konkurrensförutsättningar på den inre marknaden är en dålig utvecklingstrend inte bara för EU utan också för Finland.
En bra FoUI-politik kräver tillräckliga medel och lyckad fördelning av stöden
En bra FoUI-politik beror inte enbart på beloppet av den totala finansieringen. Därtill krävs att fördelningen av stöden och valet av stödformerna mellan och inom forskningsorganisationerna och företagen är lyckade. Grunden för FoU-stödet till företag som finansieras med skattemedel är att resultaten också kan användas av andra än enskilda företag. Därför får villkoren till exempel i ett konkurrensförbudsavtal inte vara för bindande för arbetstagarna.
Grundforskningen mistar lätt sin betydelse inom innovationsverksamheten på grund av de stödformer som riktar sig direkt till företagen. Kompetensen hos den FoU-personal som företagen behöver och kunskapsbasen för tillämpad forskning och även för genombrottsinnovationer är dock beroende av grundforskningen.
Regeringen ska införa ett nytt system med FoU-skatteutgift som är administrativt enklare än systemet med företagsstöd som beviljas på ansökan. Det ger också företagen friare kriterier att definiera funktionerna som FoU-verksamhet. Nackdelen är att stöd kan beviljas projekt vars resultat gagnar bara ett enskilt företag och mycket stöd riktas till projekt som kan genomförs också utan stöd.
Skatteutgiftssystemets detaljer är viktiga när det gäller att avgränsa objekten för och planera skatteutgifter. Eftersom riskerna inom specialiserad FoU-verksamhet i små och medelstora företag är stora i förhållande till verksamhetens volym och eftersom privata finansiärer undviker risker, talar detta för att skatteutgifter ska riktas till SMF-företag.
Rapporten analyserar även lobbning och politiskt beslutsfattande i samband med företagsstöd. Samtidigt publiceras också tre bakgrundsrapporter.
Den oberoende forskningssektionen för företagsstöd finns i anslutning till arbets- och näringsministeriet. Sektionen producerar information om utvecklingen av företagsstödssystemet och bidrar till kvaliteten på utvärderingen av effekterna och användningen av forskningsrön i politiken och i den samhälleliga debatten.
Mer information:
Seija Ilmakunnas, ordförande för forskningssektionen för företagsstöd, arbetslivsprofessor, Handelshögskolan vid Jyväskylä universitet, tfn 050 362 9270
Rasmus Reinikaiken, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7113