Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna Media

Ändringar i statstjänstemannalagen – karenstiden för den högsta ledningen förlängs till högst ett år

Finansministeriet
21.10.2021 13.29
Pressmeddelande

Regeringen har i dag den 21 oktober föreslagit ändringar i statstjänstemannalagen. De som sköter centrala uppgifter inom den högsta ledningen inom statsförvaltningen och vissa uppgifter inom Försvarsmaktens högsta ledning kan i fortsättningen påföras en karens på högst ett år. Lagen gör det också möjligt att utreda bindningar som ministrarnas specialmedarbetare har. Ändringar föreslås också i det lagstadgade omställningsskyddet för en tjänsteman som utnämnts till ett tjänsteförhållande för viss tid utan offentligt ansökningsförfarande. Lagen avses träda i kraft vid ingången av 2022.

Karensen begränsar övergången till ett nytt anställningsförhållande eller ny verksamhet. Enligt förslaget ska karensen för den högsta ledningen i fortsättningen vara högst 12 månader i stället för sex månader. Målet är att bättre kunna säkerställa att viktiga sekretessbelagda uppgifter som erhållits i anställningsförhållanden förlorat sin betydelse då ett nytt anställningsförhållande inleds. Dessutom stärks förtroendet för opartisk myndighetsverksamhet, och målet är att förhindra eventuell korruption i och med att högsta tjänstemän övergår till den privata sektorn.

Ämbetsverken beslutar om ingående av karensavtal och om avtalens längd. Karensen behöver inte tillämpas i alla situationer där en tjänsteman övergår till andra uppgifter utanför statsförvaltningen. För karenstiden betalas ersättning enligt karensavtal. För närvarande känner man till endast några fall där en karenstid enligt karensavtalet påförts en tjänsteman som lämnat sin tjänst hos staten och en ersättning som motsvarar lönen har betalats. 

Redogörelserna för bindningar publiceras på rekommendation av Europarådets organ mot korruption 

Avsikten är att man genom lagändringen förenhetligar innehållet i redogörelserna för bindningar för tjänstemän inom statsförvaltningens högsta ledning, så att samma uppgifter om bindningar begärs av alla tjänstemän som omfattas av skyldigheten. I fortsättningen kan en tjänsteman inte själv bestämma vilka uppgifter han eller hon själv anser vara av betydelse när man bedömer förutsättningarna att sköta en tjänst som ska tillsättas. 

I fortsättningen gäller skyldigheten att lämna en redogörelse för sina bindningar före utnämningen också ministrarnas specialmedarbetare. Specialmedarbetarna har i anslutning till sina uppgifter och sin ställning tillgång till nästan alla de uppgifter som den minister de lyder under.

Rekryteringen utvecklas så att den motsvarar ämbetsverkens behov

Det föreslås ändringar i utnämningar som sker utan offentligt ansökningsförfarande. Om det i stället för ett tjänsteförhållande för viss tid som varat över två år inrättas en ny tjänst, kan till den nya tjänsten utnämnas en tjänsteman som har arbetat i det tidigare aktuella tjänsteförhållandet för viss tid. I dessa situationer behöver en ny tjänst inte ledigförklaras första gången den tillsätts. Samtidigt ändras anvisningarna om utnämningar för viss tid så att utnämningar i fortsättningen kan göras för högst två år utan offentligt ansökningsförfarande. För närvarande kan ett tjänsteförhållande för viss tid tillsättas utan offentligt ansökningsförfarande om det varar högst i ett år. Förfarandet gäller speciellt projekttjänster. 

De lagstadgade grunderna för utnämningen ska dock uppfyllas även i fortsättningen. 

Dessutom föreslås det att några paragrafhänvisningar till gällande lagstiftning korrigeras i lagen. De ändringar som gäller tjänstemannalagen var på remiss i våras. 

Mer information:
Lauri Finér, specialmedarbetare, tfn 0295 530283, lauri.finer(at)gov.fi
Miska Lautiainen, lagstiftningsråd, tfn 0295 530 212, miska.lautiainen(at)gov.fi