Utredning:
Budgetineutral grundinkomst skulle minska på fattigdomen i någon mån men ökar inte arbetets lönsamhet

Basinkomsten skulle öka lågavlönade löntagares och företagares inkomster, men beskattningen borde samtidigt skärpas i syfte att finansiera basinkomsten. De ovan nämnda gruppernas nettoinkomster skulle följaktligen förbli så gott som oförändrade, uppskattas i en utredning som beställts av finansministeriet.

Specialsakkunnig Heikki Viitamäki granskade i sin utredning en basinkomstmodell som skulle omfatta hela vuxenbefolkningen. Basinkomsten var tänkt att ersätta den nuvarande grundtryggheten, och den del som överstiger grundtryggheten skulle betalas som inkomstrelaterade förmåner. I övrigt skulle basinkomsten finansieras genom skärpning av löne- och företagarinkomstbeskattningen på ett sätt som varken skulle öka eller minska på den offentliga sektorns utgifter.

Det sammanlagda basinkomstbeloppet skulle enligt modellen uppgå till 37,5 miljarder euro. Nuvarande skattepliktiga förmåner skulle då ersättas till ett belopp av 18 miljarder euro.

Fattigdomen skulle minska i viss mån

Inkomstskillnaderna skulle minska i viss mån, liksom även fattigdomen. Inkomstbeskattningen skulle skärpas för löntagare och företagare, men för de flesta skulle nettoinkomsterna förbli nästan oförändrade efter att skatterna betalats. Beskattningen av arbete skulle bli ännu mer progressiv för låg- och medelinkomsttagare.

Löntagare och företagare med låga inkomster, personer utan inkomster och personer med enbart kapitalinkomster skulle ha nytta av modellen. De flesta som skulle förlora på modellen hör till löntagare eller företagare med medelstora eller höga inkomster.

Beskattningen skulle skärpas redan för låginkomsttagare

Det påstås ofta att modellen för basinkomst skulle göra det alltid lönsamt att arbeta eftersom basinkomsten inte minskar när arbetsinkomsterna ökar. Detta argument saknar grunder enligt utredningen. Även om inkomstnivån skulle stiga för löntagare och företagare med låga inkomster, skulle det inte vara lönsammare att arbeta än vad det är idag. Detta beror på att beskattningen av arbete borde skärpas redan för låginkomsttagares del för att modellen ska kunna finansieras.

I sin utredning bedömde Viitamäki endast de direkta ekonomiska konsekvenserna av basinkomsten. Det är enligt Viitamäki möjligt att modellen i och för sig kunde ha andra nyttiga egenskaper. Basinkomstmodellen kunde till exempel lindra på byråkratifällor då minimiförmånerna inte längre behöver jämkas, utan jämkningen av förmåns- och löneinkomster skulle ske i via beskattningen.

Publikationen Basinkomst i Finland

Ytterligare information:

Heikki Viitamäki, specialsakkunnig, tfn 040 304 5543, viitamaki.heikki(at)gmail.com
Panu Pykönen, regeringsråd, tfn 02955 30225, panu.pykonen(at)vm.fi.
Filip Kjellberg, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30123, filip.kjellberg(at)vm.fi