EU-medlemskapet kostade Finland 101 euro per invånare 2019

År 2019 var Finlands betalningar till EU 559 miljoner euro högre än inkomsterna därifrån. Nettobidraget låg intill medeltalet under en längre tid. Nettobidraget per invånare var 101 euro enligt Europeiska kommissionens statistik.

”2019 var ett tämligen normalt år med tanke på finansieringsflödet mellan EU och Finland. Finland, som är ett rikt EU-land, är en klar nettobetalare, men kalkylerna tar inte i beaktande alla fördelar med EU-medlemskapet, såsom den inre marknaden och den fria rörligheten. Siffrorna från 2019 inkluderar inte konsekvenserna av coronakrisen”, säger finansminister Matti Vanhanen.

Nettobidraget illustrerar skillnaden mellan de inkomster Finland får från EU och de betalningar Finland betalar till EU. Finlands nettobidrag till EU var 101 euro per invånare 2019, medan motsvarande belopp 2018 var 105 euro. Nettobidraget var 0,23 procent i förhållande till Finlands bruttonationalinkomst (0,25 procent år 2018).

Orsaken till att nettobidragen för olika år varierar är att i siffrorna syns bl.a. avslutandet av program under den förra budgetramperioden (2007–2013) och fördröjningarna i inledandet av program under nästa ramperiod (2014–2020). Nettobidragen påverkas dessutom av årliga ändringar i EU-budgeten och av EU:s intäkter från andra finansieringskällor än de nationella medlemsavgifterna. Dessa övriga inkomster kan variera kraftigt från år till år.

Finlands inkomster ökade

Finlands inkomster från EU ökade sammanlagt med 59 miljoner euro till 1 542 miljoner euro. Finlands andel av den finansiering som återbetalas till EU-medlemsstaterna var 1,15 procent (1,13 procent år 2018).

Finlands inkomster från Fonden för ett sammanlänkat Europa ökade med 41 miljoner euro. Intäkterna från Erasmus+ -programmet som främjar studentutbyte ökade med 7 miljoner euro.

Finlands intäkter påverkades också av inkomsterna från EU:s kemikaliemyndighet i Helsingfors, som ökade med 23 miljoner euro.

Finansieringen av andra för Finland centrala intäktskällor (Horisont 2020, strukturpolitiska stöd och jordbruksstöd) minskade en aning.

Nästan 60 procent av Finlands EU-intäkter består av jordbruksfinansiering. De strukturpolitiska stöden och EU-finansieringen för Horisont 2020, som främjar forskning och innovation, utgör vardera ca 13 procent av Finlands inkomster från EU. Finland fick 2,1 procent av finansieringen av Horisont 2020, vilket klart överstiger Finlands betalningsandel i EU-budgeten.

Finlands betalningar till unionen på 2018 års nivå

År 2019 var Finlands proportionella bidrag av hela EU-budgeten 1,63 procent (1,65 procent år 2018). Finland betalade sammanlagt 2 016 miljoner euro till EU. Avgifterna i anslutning till denna så kallade nationella betalningsandel förblev nästan på 2018 års nivå. Bidraget på grundval av mervärdesskatt var 312 miljoner euro medan bidraget på basis av bruttonationalinkomst var 1 609 miljoner euro. Dessutom utgjorde Finlands andel av finansieringen av Storbritanniens betalningslättnad 127 miljoner euro 2019.

Finland tog ut 188 miljoner euro i tullar och sockeravgifter, varav 150 miljoner euro redovisades direkt till unionen och 38 miljoner euro i statsbudgeten som inkomster från uppbördsarvoden.

Tyskland största nettobidragsgivare, Lettland största nettobidragstagare

De olika medlemsstaternas ställning som nettobidragsgivare avspeglar staternas ekonomiska ställning. Finland har som ett de rikare länderna i EU hört till nettobetalarna när det gäller unionens budget.

År 2019 var de största nettobidragsgivarna i förhållande till bruttonationalinkomsten (figur 1) Tyskland (0,41 procent), Holland (0,36 procent) och Danmark (0,32 procent). Samma länder ligger i täten när det gäller nettobidrag per capita, även om ordningen förändras något. Danmark är den största nettobetalaren med 176 euro per invånare. De medlemsstater som får avgiftssänkningar (Tyskland, Danmark, Holland, Sverige, Österrike och Storbritannien) hör trots sänkningarna till de största nettobetalarna både i förhållande till bruttonationalinkomsten och invånarantalet.

De största nettomottagarna i förhållande till bruttonationalinkomsten var Lettland (3,68%), Ungern (3,67%) och Estland (3,36%). Beräknat per capita förändras ordningen något: Estland (697 euro per capita), Lettland (582 euro) och Ungern (519 euro). 

Finland en liten nettobetalare

Finland var år 2019 en av unionens minsta nettobetalare i förhållande till bruttonationalinkomsten tillsammans med Italien. Irland och Belgien var mindre nettobetalare än Finland. Irland var ännu för några år sedan en klar nettomottagare men har tack vare sin kraftiga ekonomiska tillväxt etablerat sig som nettobetalare under de senaste två åren.

Kommissionens statistik omfattar inte EU:s administrativa utgifter. Om de räknades med skulle Belgien vara nettomottagare på grund av alla EU-institutioner som finns i landet.

”Finlands nettobetalarställning (0,23 procent av bruttonationalinkomsten) låg under det långvariga genomsnittet, som är cirka 0,25 procent av bruttonationalinkomsten. Nettobetalarställningen påverkades av att Finlands inkomster från unionens budget ökade med ca 60 miljoner euro från 2018, men avgifterna stannade på samma nivå som föregående år. De övriga inkomsternas andel av unionsfinansiering blev också betydande och utgjorde ca 11 procent av alla inkomster”, säger budgetrådet Panu Kukkonen.

Ytterligare information:

Panu Kukkonen, budgetråd, tfn 0295 530 134, panu.kukkonen(at)vm.fi
Riikka Pakarinen, specialmedarbetare, tfn 0400 774789, riikka.pakarinen(at)vm.fi