Hoppa till innehåll
Media

EU-medlemskapet kostade Finland 175 euro per invånare i fjol

finansministeriet
Utgivningsdatum 13.10.2022 9.10
Pressmeddelande

Finlands bidrag till EU ökade i fjol mer än Finlands inkomster från EU, framgår av Europeiska kommissionens uppgifter. Penningflödena beskriver emellertid inte alla fördelar med EU-medlemskapet, såsom den öppna inre marknaden och fri rörlighet.

Fjolåret var exceptionellt av flera orsaker: Året var det första under unionens ramperiod (2021–2027). Storbritannien deltog inte längre i finansieringen av unionens verksamhet annat än i fråga om förbindelser som landet ingått under sitt medlemskap. EU skapade ett återhämtningsinstrument för hanteringen av covid-19-krisen, varur unionen började dela ut finansiering till medlemsstaterna förra året.

Finlands inkomster ökade något

Finlands inkomster från EU ökade enligt kommissionen sammanlagt med 43 miljoner euro till 1,6 miljoner euro i fjol. Utöver detta fick Finland sammanlagt 60 miljoner euro från EU:s återhämtningsinstrument. Finlands andel av den finansiering som återbetalas till EU-medlemsstaterna var 1,08 procent (1,06 procent 2019).

Finlands inkomster från EU-budgeten bestod i huvudsak av

  • direkta jordbruksstöd och utveckling (903 miljoner euro, dvs. 56 procent av Finlands inkomster från EU) 
  • stöd som delas ut ur Europeiska regionala utvecklingsfonden (176 miljoner euro, dvs. 11 procent)
  • finansiering av EU:s ramprogram för forskning och innovation (Horisont Europa) (170 miljoner euro, dvs. 11 procent).

Finlands bidrag till unionen ökade avsevärt  

I fjol var Finlands proportionella andel av EU-budgeten 1,82 procent (jämfört med 1,65 procent 2019). Storbritanniens utträde ur EU bidrog till ökningen av betalningsandelen: Storbritanniens betalningsandel var 12,2 procent för två år sedan och landet var unionens tredje största nettobetalare.

Finland betalade i fjol sammanlagt 2,536 miljarder euro till EU. Finlands bidrag ökade med sammanlagt 217 miljoner euro jämfört med två år sedan. 

Polen den största nettomottagaren i euro, Tyskland största nettobidragsgivaren

EU:s totala utgifter var 228 miljarder euro i fjol, inklusive finansieringen av återhämtningsmekanismen. Medlemsstaterna fick sammanlagt 148 miljarder euro ur unionsprogrammen och utöver detta fördelades nästan 54 miljarder euro ur återhämtningsmekanismen. Resten av finansieringen gick till stater utanför unionen, internationella organisationer eller projekt där ingen enskild medlemsstat tog emot finansieringen.

Den största finansieringsandelen ur EU-budgeten tilldelades Polen. Landets andel av den finansiering som delas ut ur EU:s budget var cirka 19 miljarder euro, exklusive återhämtningsmekanismens andel. Följande var Italien och Spanien, båda med en andel på dryga 16 miljarder euro.

EU:s sammanlagda inkomster var totalt 240 miljarder euro. Merparten av detta, 159 miljarder euro, bestod av egna medel som samlas in från medlemsstaterna, dvs. inkomster varav knappt 90 procent överfördes till unionen via de nationella budgetarna. 

Den finansiering som beviljats medlemsstaterna ur återhämtningsmekanismen förmedlades också via unionens budget. Kommissionen tog upp lån på den internationella finansmarknaden och fördelade 54 miljarder euro till medlemsstaterna i form av understöd. 

Tyskland var enligt den nationella medfinansieringen unionens största nettobidragsgivare (33,2 miljarder euro). Därefter följer Frankrike (26,4 miljarder euro) och Italien (18,1 miljarder euro). 

Tyskland största nettobidragsgivare, Kroatien största nettobidragstagare

Kommissionen offentliggör inte längre siffror om medlemsstaternas nettobidragsställningar. Den nettobidragskalkyl som kommissionen tidigare använde var en så kallad balanskalkyl, där den sammanlagda summan av medlemsstaternas nettobidrag är noll: det är alltså inte direkt skillnaden mellan de inkomster och utgifter som en medlemsstat får. Nettoavgiftskalkylen omfattar inte unionens förvaltningsutgifter, och på inkomstsidan beaktar kalkylen endast de finansiella bidrag som härstammar från de nationella budgetarna.

Nettobidraget illustrerar inte alla fördelar med EU-medlemskapet, såsom den öppna inre marknaden och fri rörlighet.

Finansministeriet har beräknat Finlands nettobidrag enligt kommissionens kalkyleringssätt. I fjol uppgick Finlands nettobidrag till EU till 970 miljoner euro. Nettoavgiften steg jämfört med 2019 då den låg på 781 miljoner euro.

Finlands nettobidrag till EU var 175 euro per invånare 2018, medan motsvarande belopp var 141 euro år 2017. Nettobidraget var 0,38 procent i förhållande till Finlands bruttonationalinkomst (0,33 procent 2022).

Nettobidragen för olika år varierar bland annat på grund av att siffrorna ibland inkluderar program som löpt ut den föregående budgetperioden och att inledandet av program för den nuvarande perioden kan ha fördröjts. Nettobidragen påverkas dessutom av årliga ändringar i EU-budgeten och av EU:s intäkter från andra finansieringskällor än de nationella medlemsavgifterna. 

De olika medlemsstaternas ställning som nettobidragsgivare avspeglar staternas ekonomiska ställning. Finland är rikare än EU-länderna i genomsnitt och har hört till nettobidragsgivarna sedan 2001.

De största nettobidragsgivarna i förhållande till bruttonationalinkomsten (figur 1) var i fjol Tyskland (0,58 procent), Holland (0,48 procent) och Sverige (0,46 procent). I förhållande till invånarantalet förändrades ordningen något: Danmark (252 euro per invånare) ligger nu mellan Tyskland (257 euro) och Sverige (239 euro per invånare). 

De största nettobidragstagarna i förhållande till bruttonationalinkomsten var i fjol Kroatien (3,08 procent), Litauen (3,05 procent) och Ungern (2,89 procent). När man räknar per invånare toppar de baltiska länderna listan: Litauen (584 euro per invånare), Estland (563 euro) och Lettland (481 euro). 

Ytterligare information:
Panu Kukkonen, budgetråd, tfn 02955 30134, panu.kukkonen(at)gov.fi
Miikka Paajavuori, specialsakkunnig, tfn 02955 30551, miikka.paajavuori(at)gov.fi