Finansminister Riikka Purra om tilläggsbudgetpropositionen: Regeringens finanspolitiska linje bär frukt
Finansminister Riikka Purra förelade riksdagen regeringens tredje tilläggsbudgetproposition torsdagen den 17 oktober. Enligt minister Purra ser vi tydliga tecken på att den ekonomiska lågkonjunkturen passerat botten och att vi äntligen är på väg mot en tid av ekonomisk tillväxt.
"Vi står inför bättre tider. Vissa prognosinstitut förutspår upp till två procents tillväxt nästa år. Det skulle vara en fantastisk nyhet för vår klent växande ekonomi. Slutet av året uppvisar tydliga tecken på återhämtning. Detta kommer att påverka arbetsmarknaden. "
"Underskottet i de offentliga finanserna minskar i och med att de automatiska konjunkturrelaterade utgifterna minskar och skatteinkomsterna ökar. Minskningen av räntenivån syns med fördröjning också i statens ränteutgifter. Den sjunkande räntenivån gör att familjer har pengar även för annan konsumtion, vilket för sin del bidrar till att stödja den inhemska efterfrågan. Arbetslösheten minskar förhoppningsvis också, om än långsamt. Utsikterna är alltså försiktigt optimistiska och vi kan redan se ljuset i tunneln. "
Linjen är endast försiktigt stimulerande
Regeringen började inte vidta några kraftiga stimuleringsåtgärder under lågkonjunkturen förra vintern, berättar Purra.
"Till exempel inom byggbranschen finns det fortfarande behov av att rätta till den bubbla som nollräntenivån skapat och det finns fortfarande tusentals nya bostäder som inte har sålts. När priserna sjunker kommer bostäderna nog att säljas. Låt marknadsekonomin göra sitt."
"Den finanspolitiska linjen är som helhet dock fortfarande försiktigt stimulerande under innevarande år. Detta borde inte komma som någon överraskning emedan underskottet i statsfinanserna är stort. Stora investeringsprojekt till exempel inom vägnätet och järnvägarna stöder tillväxten. Vi anpassar driftsekonomin och gör investeringar – precis som vi borde. Regeringen förelägger nu till riksdagen en tredje tilläggsbudgetproposition för innevarande år.
Balansen inom budgetekonomin förbättras
Den ekonomiska återhämtningen i slutet av året syns i den tredje tilläggsbudgetpropositionen också i och med att propositionen förbättrar balansen i budgetekonomin och minskar statens behov av nettoupplåning med cirka 967 miljoner euro i år. Propositionen ökar inkomsterna med 525 miljoner och minskar utgifterna med 442 miljoner. Statens nettoupplåning beräknas uppgå till cirka 11,8 miljarder euro och den budgeterade skulden till cirka 168 miljarder euro i slutet av året.
"Minskningen av underskottet är en bra början, och de strukturella reformerna kommer förhoppningsvis att ytterligare påskynda den ekonomiska tillväxten och ökningen av skatteinkomsterna under de kommande åren. Regeringens arbete bär frukt, och vi går i rätt riktning", berättar minister Purra.
Staten koncentrerar sina knappa resurser till säkerheten
Det geopolitiska läget och den förändrade säkerhetspolitiska miljön sätter en stark prägel på tilläggsbudgetpropositionen.
”Staten bör koncentrera sina knappa resurser på medborgarnas säkerhet”, säger Purra.
”I tilläggsbudgetpropositionen föreslås tilläggsanslag och fullmakter bland annat för ersättning av stödet till Ukraina, för Natos uppgifter under fredstid och för integrering och samordning i Nato av ledningen, underrättelsen och den militära lägesbilden.” Tilläggsanslag riktas också exempelvis till Gränsbevakningsväsendet. Till skyddspolisen riktas fem miljoner euro. Vi återkommer till Skyddspolisens finansieringsunderskott i samband med det kompletterande budgetförslaget. "
"Som en detalj vill jag lyfta fram det understöd på en miljon euro som föreslagits Finlands Sjöräddningssällskap för anskaffning, underhåll och reparation av sjöräddningsbåtar. Sjöräddningssällskapet utför ett värdefullt arbete och frigör bland annat gränsbevakningsväsendets resurser. Båtmaterielen är gammal och underhållet släpar efter. Regeringen återkommer senare till frågan om finansieringen av Sjöräddningssällskapets ersättningsinvesteringar", berättar minister Purra.
”I regeringsprogrammet har vi förbundit oss till att stödja Ukraina”, säger Purra.
”För att ersätta försvarsmateriel i stödpaketen 24 och 25 som beviljats Ukraina föreslås det att Försvarsmaktens beställningsfullmakt UKR 2023 utökas med 277,2 miljoner euro för upphandling 2028–2032. För att täcka kostnaderna för material- och utbildningsstödet till Ukraina föreslås dessutom ett tillägg på 4,7 miljoner euro.”
Mer information:
Jussi Lindgren, finansministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 530 514, jussi.lindgren(at)gov.fi