Lagutkasten om landskapsreformen offentliggörs
Smidig service åt människor och företag - landskapsreformen är ett led i reformeringen av Finland

Regeringen publicerade lagpaketet i anslutning till social- och hälsovårds- och landskapsreformen vid ett pressmöte onsdagen den 29 juni. Kommun- och reformminister Anu Vehviläinen som svarar för landskapsreformen är nöjd med framstegen och påminner samtidigt att regeringens reformer är en väsentlig del av förnyandet av Finland.

– Vi måste hela tiden se Finlands framtid i ett större sammanhang. Regeringen måste kontinuerligt sparra sig själv i reformeringsarbetet bland annat med hjälp av följande frågor:

• hur kan vi påskynda återhämtningen i Finland
• hur kan vi främja uppkomsten av arbetsplatser
• hur kan vi underlätta företagens vardag
• hur kan vi se till att människorna kunde sköta sina myndighetsärenden på ett enkelt sätt
• hur kan vi gör allt detta på ett förnuftigt och kostnadseffektivt sätt

Digitaliseringen, förnyandet av handlingssätten, förvaltningsövergripande verksamhet och gott ledarskap spelar enligt Vehviläinen en nyckelroll för den framtida förvaltningen inom hela den offentliga förvaltningen.

Landskapsreformen är en historisk förändring som medför smidigare service och bättre förvaltning både för medborgarna och för företagen.

Reformen leder till att uppgifter som i dagsläget sköts av ca 400 organisationer koncentreras till 18 landskap. Det innebär en betydande koncentrering av uppgifter och resurser från olika sektorer till nya mångsidiga landskap. De anställdas ställning tryggas i och med att personalen överförs i landskapens tjänst som gamla arbetstagare. Enligt övergångsbestämmelsen i införandelagen övergår personalen vid de gamla landskapen till landskapsbolagen som gamla arbetstagare i samband med fortsatta överlåtelser som ska genomföras före den 31 december 2020.

Demokratin och invånarnas möjligheter att påverka utvecklandet av den egna regionen förstärks tack vare direkta val, folkomröstningar, höranden och invånarråd.

–  För kommunernas del innebär reformen framför allt att man avstår från social- och hälsovårdsuppgifterna, å andra sidan igen blir det mera utrymme för lokalt utvecklingsarbete. De finländska kommunerna kommer även i fortsättningen att vara kraftiga aktörer. Jag är också nöjd med att den ekonomiska förändringen i kommunerna i och med statsandelsreformen 2019 begränsas till högst 100 euro per invånare. På så sätt tryggar vi kommunernas möjligheter att sköta de lagstadgade uppgifterna, framför allt förskoleundervisnings- och utbildningsuppgifterna efter landskapsreformen, konstaterar Vehviläinen.

Ytterligare information och bokning av intervjuer:

specialmedarbetare Sami Miettinen, tfn. 046 923 4695