Kommunerna önskar flexibilitet och handlingsfrihet för skötseln av sina uppgifter

Finansministeriet insamlade under augusti-september förslag från kommunerna om deras uppgifter och förpliktelser som kunde minskas. Kommunerna önskar i högsta allmänhet större flexibilitet och mera egen prövningsrätt när det gäller organiseringen av service, liksom även lättningar i ordnandet av de lagstadgade förpliktelserna. sten velvoitteiden järjestämiseen.

– Responsen är förståelig. Antalet detaljerade förpliktelser som gäller ordnandet av kommunala tjänster har ökat på 2000-talet, konstaterar kommun- och reformminister Anu Vehviläinen.

Flexiblare och automatiserad administration

Förpliktelserna som gäller planering, rapportering, tillsyn och statistikföring upplevdes som onödigt belastande. Besvararna önskade bl.a. att de lagstadgade kund- eller funktionsspecifika planerna minskades och att statistikföringen och rapporteringen förenklades och automatiserades. Projektfinansiering som gäller enskilda uppgifter och den tillhörande administreringen upplevdes som byråkratisk och tidskrävande. Projektfinansieringen föreslogs bli införlivad i de sedvanliga kommunala statsandelarna. 

Lindringar och självständig övervägning för flexiblare skötsel av ärenden

Bestämmelserna om tidsfristerna för tjänster eller t.ex. gruppstorlekar borde enligt kommunerna minskas. Olika personal- och fastighetsdimensioneringar upplevdes också som alltför begränsande med tanke på ändamålsenligt ordnande av verksamheten. För personalbehörighetskravens del konstaterades det i högsta allmänhet att kommunerna har problem med att rekrytera specialutbildande personer, såsom socialarbetare. Kommunerna hoppas att alltför specifika behörighetskrav kunde slopas.

Enskilda uppgifter som omnämndes flera gånger var begränsandet av den subjektiva rätten till dagvård, uppgifter i anslutning till sysselsättning, rutinmässiga granskningar och åldersgruppsgranskningar inom hälsovården samt utfärdandet av olika slags hälsorelaterade intyg och tillsynen över enskilda serviceproducenter.

De i handikappslagen avsedda subjektiva rättigheterna föreslås också bli begränsade, och detaljerna i lagstiftningen som gäller elev- och studentvården borde lindras. Informationsskyddet och regleringen i fråga om informationsöverföring från en myndighet till en annan borde lättas så att informationsutbytet kunde ske smidigare.

Uppgifterna för vägnämnder som avses i lagen om enskilda vägar, ansvaret för placeringen av hittedjur samt veterinärtjänsterna för sällskapsdjur togs också upp flera gånger. Skyldigheten att informera skatteförvaltningen om byggärenden upplevdes som tidskrävande. Dessutom föreslogs bl.a. att bestämmelserna i tjänste- och kollektivavtal skulle lättas, bl.a. i fråga om utvärderingen av arbetets svårighet. Lärarna borde också övergå till helhetsarbetstid.   

Ökad frihet inom betalningspolitiken fick ett kraftigt understöd. Allt flera tjänster borde enligt förslagen täckas med betalningar. Kommunerna borde också få större prövningsrätt både när det gäller möjligheterna till att höja avgifterna och fastställandet av beloppen. Iakttagandet av betalarens förmögenhet togs också upp i flera svar.

Svaren stödjer det fortsatta arbetet

Svaren uppgick sammanlagt till 243 st., några kommuner lämnade in flera svar. Svaren analyseras och utnyttjas vid beredningen av regeringens spetsprojekt som gäller gallrandet bland kommunernas utgifter. Ministerierna ska enligt regeringsprogrammet före utgången av 2015 utarbeta specifika framställningar om gallrandet bland kommunernas uppgifter och förpliktelser. Regeringen har förbundit sig till att inte öka på kommunernas uppgifter eller förpliktelser under valperioden 2015-2019. 

Ytterligare information:

Sami Miettinen, specialmedarbetare, tfn 02955 30057, [email protected]

Silja Hiironniemi, överdirektör, tfn 02955 30220, [email protected]

Suvi Savolainen, överinspektör, tfn 02955 30122, [email protected]