Regeringens proposition
Lag om en minimiskatt för stora koncerner träder i kraft i början av 2024

I regeringspropositionen föreslås det att EU-direktivet ska genomföras genom en separat lag. Syftet är att säkerställa att stora koncerner betalar en internationell skatt på minst 15 procent för sina fastställda intäkter.

Bakgrunden till förslaget är det projekt för att reformera den internationella inkomstbeskattningen som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OECD inlett för att bekämpa urholkning av inkomstskattebasen och problem i samband med överföring av vinster och för att minska  skattekonkurrensen mellan staterna.

Målet är att alla koncerner ska beskattas åtminstone enligt miniminivån, dvs. med 15 procent, oberoende av i vilka stater verksamheten bedrivs. Om den faktiska skattenivån är under 15 procent, genomförs beskattningen genom den nya regleringen upp till en nivå på 15 procent.

"Den föreslagna lagstiftningen baserar sig på OECD:s reglering, vars syfte är att beskatta stora företag minst enligt en miniminivå på 15 procent oberoende av i vilken stat verksamheten bedrivs. Detta skapar gemensamma gränser för skadlig skattekonkurrens mellan staterna och ställer företagen i ett rättvist konkurrensläge oberoende av var de är belägna", säger finansminister Riikka Purra.

Nya skatteregler

Europeiska unionens råd antog direktivet om den globala minimiskatten den 15 december 2022. EU-direktivet genomförs genom att man i en separat nationell lag föreskriver om den minimibeskattning av koncerner som avses i direktivet. Minimibeskattningen genomförs med hjälp av två separata skatteregler som, men den faktiska skattenivån fastställs på samma sätt i båda regelfallen.

Den regel som huvudsakligen ska tillämpas är den så kallade regeln om inkomstinkludering, som i regel ska tillämpas i den stat där den yttersta moderenheten är belägen. Regeln om inkomstinkludering är en regel för fördelning av skatter som grundar sig på ägarförhållandena inom en koncern. Enligt regeln ska den yttersta moderenheten betala tilläggsskatt, om den effektiva, det vill säga den faktiska, skattenivån för en koncernenhet som ägs direkt eller indirekt understiger den avtalade miniminivån. En sekundär regel för beräkning av skattenivån är regeln om kompensation för bortfall i skattebetalning. Båda metoderna föreslås bli tagna i bruk samtidigt.

I Finland inför man också en sådan nationell tilläggsskatt som direktivet möjliggör. Den nationella tilläggsskatten beräknas i huvudsak på samma sätt som de skatter som tas ut med hjälp av regeln om inkomstinkludering. Den nationella tilläggsskatten gäller samma koncerner som omfattas av de ovannämnda skattereglerna. Skattesatsen föreslås vara samma 15 procent. 

I Finland finns uppskattningsvis 50-60 sådana yttersta moderenheter som hör till en global koncern. I Finland finns dessutom uppskattningsvis 10-20 stora koncerner som är helt inhemska. Antalet koncernbolag som kommer att omfattas av den nya lagen i Finland bedöms vara cirka 2 800. Det föreslagna systemet utgör en stor helhet som i inledningsskedet när systemet införs kräver omfattande utredningar och utvecklande av nya rapporteringssystem inom koncernerna.  

Lagen i kraft vid ingången av 2024

Alla EU-länder måste införliva direktivet i sin nationella lagstiftning. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2024. Lagen ska tillämpas första gången på räkenskapsperioder som börjar den 31 december 2023 eller därefter.

Ytterligare information:
Jari Salokoski, regeringsråd, tfn 02955 30437, jari.salokoski(at)gov.fi