Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna Media

Budgetförslag
Förutsättningar för fortsatt god sysselsättningsutveckling och stark tillväxt

Finansministeriet
8.8.2018 15.00 | Publicerad på svenska 8.8.2018 kl. 18.32
Pressmeddelande

Finansminister Petteri Orpos budgetförslag siktar på fortsatt ekonomisk tillväxt och förbättrad sysselsättning. Förslaget offentliggörs i sin helhet på finansministeriets webbplats torsdagen den 9 augusti.

Finansministeriet bedömde i juni att den starka tillväxten i den finländska ekonomin fortsätter ännu i år, varefter den ekonomiska tillväxten väntas avta. Under de närmaste åren stöds ekonomin både av utrikeshandeln och av inhemsk efterfrågan. Regeringen får tillgång till de allra senaste prognossiffrorna inför budgetmanglingen i slutet av augusti, och ministeriet ger ut sin ekonomiska översikt den 17 september.

Sysselsättningsläget har under de senaste månaderna förbättrats rentav snabbare än förväntat. Regeringen har redan nått målet om att öka antalet sysselsatta med 110 000 personer.

Trenden för sysselsättningsgraden rensad från säsongvariationer och slumpmässig variation uppgick i juni till hela 71,8 procent. Trenden för arbetslöshetsgraden har på några månader sjunkit från drygt 8 procent till 7,2 procent.

Det slutliga budgetförslaget sjunker till 55,1 miljarder euro

Finansministeriets förslag till anslag i statsbudgeten uppgår till 55,1 miljarder euro. Det är drygt en miljard euro mindre än vad som budgeterats för innevarande år.

Finansministeriets förslag baserar sig i huvudsak på beslut som ingår i planen för de offentliga finanserna från april.

Förslaget följer en stram utgiftsdisciplin. Den mindre slutsumman beror bland annat på anpassningsåtgärderna enligt regeringsprogrammet, på att finansieringen av regeringens spetsprojekt upphör och på att utgifterna för utkomstskyddet för arbetslösa minskar. Anslagsnivån höjs bland annat av ökade pensionsutgifter, lagstadgade och avtalsbaserade prishöjningar samt överenskomna extra satsningar.

Underskottet i budgetekonomin står kvar på 1,7 miljarder euro

Finansministeriets budgetförslag för 2019 visar ett underskott på 1,7 miljarder euro, vilket är lika mycket som budgeterats för detta år. Vid ingången av denna regeringsperiod var budgetunderskottet från 2014 totalt 6,6 miljarder euro.

I år blir budgetunderskottet mindre då Finlands Exportkredit Ab i förtid återbetalar en del av de refinansieringslån som staten beviljat. Utan de förtida återbetalningarna hade underskottet i årets statsbudget enligt uppskattning uppgått till 3,2 miljarder euro.

Inkomsterna inom statsekonomin beräknas uppgå till ca 53,4 miljarder euro, varav 45,7 miljarder utgörs av skatteinkomster. Ministeriet uppskattade i sin prognos i juni att skatteintäkterna ökar med ca 3 procent jämfört med vad som budgeterats för detta år.

Statsskulden bedöms stiga till 109 miljarder euro nästa år. Skuldsättningen i de offentliga finanserna har avplanat, och den väntas sjunka till under 60 procent i förhållande till bruttonationalprodukten.

Stöd till sysselsättning och tillväxt

Utgifterna för utkomstskyddet för arbetslösa väntas sjunka med 308 miljoner euro, eftersom sysselsättningen ökar och arbetslösheten minskar.

Trots de åtgärder som vidtagits är arbetslösheten fortfarande mycket hög. En fortsatt ökning av sysselsättningen begränsas bland annat av problemen med tillgången på arbetskraft, och därför behövs ytterligare åtgärder.

Budgetförslaget främjar tillgodoseendet av rätten för företagares familjemedlemmar att få inkomstrelaterat utkomstskydd för arbetslösa. Om en företagares familjemedlem felaktigt har försäkrat sig själv i en löntagarkassa kan hon eller han retroaktivt överföra medlemskapet till en arbetslöshetskassa som försäkrar företagare. För detta föreslås 10 miljoner euro.

Det föreslås 20 miljoner euro för att förbättra incitamenten för att ta emot arbete.

I arbets- och näringsbyråernas omkostnader föreslås ett tillägg på 10,3 miljoner euro för att stödja aktiv jobbsökning och bättre service för arbetssökande.

Kanslichefernas arbetsgrupp går igenom de genomförda sysselsättningsåtgärderna och bereder före regeringens budgetmangling ytterligare åtgärder för att säkerställa att ekonomin och sysselsättningen fortsätter att växa.

Satsningar i kompetens

Ett anslag på 10 miljoner euro anvisas för att främja jämlikheten i småbarnspedagogiken och ökat deltagande i arbetet. Målet med understödet är att göra grupperna mindre och anställa extra personal i daghem i utsatta områden. Försöket med avgiftsfri småbarnspedagogik för femåringar fortsätter med stöd av ett anslag på 5 miljoner euro.

Reformen av den yrkesinriktade utbildningen förs vidare och den anvisas tilläggsfinansiering på 15 miljoner euro.

För att främja jämlikheten i fråga om utbildning ska studerande på andra stadiet beviljas ett tillägg för undervisningsmaterial. Tillägget är 46,80 euro per månad, och det riktas till mindre bemedlade under 20-åriga yrkesskole- och gymnasiestuderande.

Stärkt säkerhet

År 2019 kommer polisens operativa verksamhet och antalet poliser att stå kvar på den nuvarande nivån med ca 7 200 poliser (inkluderar inte skyddspolisen). I förslaget ingår tilläggsfinansiering på 18 miljoner euro för detta ändamål.

I budgetförslaget anvisas ett extra anslag på 10 miljoner euro till att verkställa lagstiftningen om civil underrättelse, förutsatt att lagreformen träder i kraft nästa år. Dessutom får skyddspolisen 2,5 miljoner euro tilläggsfinansiering för att säkerställa sin kärnverksamhet och sina verksamhetsförutsättningar.

För Gränsbevakningsväsendets omkostnader föreslås en anslagsökning på 1,85 miljoner euro, eftersom trafiken över yttre gränsen på Helsingfors-Vanda flygplats har ökat snabbare än väntat.

Straffsystemet utvecklas

För effektivisering av tilläggspåföljderna till villkorliga fängelsestraff anvisas 1,1 miljoner euro. För bedömning av risken för återfall i fråga om personer som gjort sig skyldiga till våldsbrott samt för precisering av ställandet under övervakning vid villkorlig frihet höjs anslaget med 670 000 miljoner euro.

Planeringen av nya byggnader för fängelserna i Uleåborg och Vaala inleds.

Ojämlikhet motarbetas och hälsa prioriteras

För att minska ojämlikheten höjs de dagpenningar som betalas ut till minimibelopp och garantipensionen. För höjningarna reserveras 30 miljoner euro.

En satsning på 8 miljoner euro görs för att förbättra ställningen för överskuldsatta. Detta anslag anvisas bland annat för ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning, rådgivning för gäldenärer inom utsökning och snabbare domstolsbehandlingar.

Ställningen för adoptiv- och flerlingsfamiljer förbättras. För en justering av adoptionsbidraget till familjer som adopterar barn från utlandet anvisas  300 000 miljoner euro. Pappor i flerlingsfamiljer beviljas förlängd faderskapspenning. Mammor som sköter ett barn ensam beviljas rätt till föräldradagpenningsdagar som motsvarar faderskapspenningen, och föräldradagpenningsperioden för adoptivföräldrar förlängs.

Programmet för influensavaccination utvecklas och utvidgas så att 1,5–6-åriga barn i fortsättningen har rätt till vaccinationen. Det föreslås ett tillägg på 1 miljoner euro för anskaffning av vaccinationerna.

Landskaps- och vårdreformen finansieras enligt den förändrade tidsplanen

För förberedelser av landskaps- och social- och hälsovårdsreformen föreslås ett anslag på 213 miljoner euro. Beloppet specificeras när ministerierna behandlar effekterna av den ändrade tidsplanen i sina bilaterala förhandlingar med finansministeriet. Dessa anslag riktas särskilt till att etablera landskapsförvaltningen och till att grunda servicecentra samt till IKT-förändringsstöd.

Digitaliseringen i kommunerna påskyndas

Nästa år är statsandelen för kommunal basservice 8,4 miljarder euro. Av statsandelen allokeras 40 miljoner euro till att främja digitaliseringen av kommunerna. Utöver detta reserveras 10 miljoner euro för att höja kommunernas statsandel enligt prövning.

Bostadsbyggandet i Helsingforsregionen och snabba förbindelser mellan städer främjas

För kapitaliseringen av A-Kruunu Oy får användas medel ur Statens bostadsfond till ett belopp av 50 miljoner euro, vilket gör det möjligt att öka byggandet i Helsingforsregionen.

I användningen av anslagen för planering av bastrafikledshållningen beaktas de framtida investerings- och reparationsbehoven inom spårtrafiken. Anslag som reserveras för banförbindelsen mellan Helsingfors och Åbo används till att snabba upp den allmänna planeringen av en snabb banförbindelse och till att inleda planeringen av banan. Utgångspunkten för planeringen av den grundliga reparationen av stambanan ska vara att resan mellan Helsingfors huvudjärnvägsstation och Tammerfors järnvägsstation inte får ta längre än en timme med sedvanlig materiel.

Iakttagandet av hållbar utveckling i statsbudgeten utvidgas

Finland är ett av de första länderna som tar hänsyn till hållbar utveckling i statsbudgeten. Arbetet har väckt omfattande internationellt intresse och Finland har lyckats inleda en process som intresserar andra länder.

Budgeten för i år var den första där man iakttog hållbar utveckling, och i budgetpropositionen för nästa år utvecklas och utvidgas denna aspekt ytterligare. Budgetpropositionen behandlar hållbar utveckling utifrån alla de olika förvaltningsområdena. I budgeten ingår också en separat analys som särskilt fokuserar på anslagskopplingarna inom fokusområdet ”Ett koldioxidneutralt och resurssmart Finland” i statsrådets redogörelse om hållbar utveckling.

Finansministeriet vill vidareutveckla iakttagandet av hållbar utveckling i statsbudgeten. Det är viktigt att ta ett steg i taget på vägen mot en modell som lämpar sig för Finland.

Tobaksaccisen skärps, bilbeskattningen sänks

Skattebeslutet bereds under ledning av finansministern före regeringens budgetförhandlingar. I den säkerställs det att beskattningen av arbete inte skärps. För budgetens del verkställs skattebeslutet på ett neutralt sätt. I samband med budgetmanglingen ska det också fattas beslut om införandet av investeringssparkonton.

Genomförandet av de ändringar enligt regeringsprogrammet som träder i kraft stegvis fortsätter nästa år: tobaksaccisen skärps, bilbeskattningen lättas och ränteavdraget för bostadslån minskar. I överensstämmelse med regeringsprogrammet görs en indexjustering i beskattningsgrunderna för förvärvsinkomstskatt på samtliga inkomstnivåer.

Avdraget för bostad på arbetsorten ändras så att det bättre stöder flytt på grund av arbete. Avdragets maximibelopp höjs från nuvarande 250 euro till 450 euro.

Maximibeloppet av skattefria kilometerersättningar till frivilligarbetare höjs från nuvarande 2 000 euro till 3 000 euro per kalenderår. Tillämpningsområdet utvidgas till att gälla ersättningar från offentliga samfund.

Begränsningen av ränteavdragsrätten för företag skärps i och med att Finland genomför EU-direktivet mot skatteflykt.

Skattestödet till kombinerad produktion av el och värme ändras så att halveringen av koldioxidskatten ersätts med en sänkning av energiinnehållsskatten. Dessutom ändras beskattningen av uppvärmningsbränslen så att koldioxidbeskattningen beaktar livscykelutsläppen för bränslen. Ändringen genomförs så att beskattningen av uppvärmningsbränslen i genomsnitt inte skärps. Beskattningen av elström preciseras i syfte att undvika dubbelbeskattning av stora ackumulatorer.  

De konsekvenser som ändringarna har för kommunernas skatteintäkter kompenseras i enlighet med regeringsprogrammet.

Regeringen behandlar budgeten i slutet av augusti

Finansministeriet för bilaterala förhandlingar om budgetförslaget med ministerierna den 15–16 augusti.

Regeringen behandlar budgetförslaget vid sin budgetmangling den 28–29 augusti. Regeringens proposition offentliggörs efter statsrådets behandling måndagen den 17 september.

Bilder från presskonferensen (Flickr)

Ytterligare information:

Matias Marttinen, specialmedarbetare, tfn 044 269 3113, matias.marttinen(at)vm.fi
Mikko Kortelainen, specialmedarbetare, tfn 050 301 8334, mikko.kortelainen(at)vm.fi

Beskattning Finanspolitiken Petteri Orpo