Alkoholbeskattningen

Alkoholbeskattningen omfattar öl, vin och andra alkoholdrycker som tillverkats genom jäsning, mellanprodukter samt drycker innehållande etylalkohol. Alkoholdrycker som tillverkats genom jäsning är till exempel cider- och long drink -drycker. Med mellanprodukter avses drycker med en alkoholhalt på högst 22 volymprocent, och som inte är öl, vin eller andra drycker som framställts genom jäsning, t.ex. vin med tillsatser. Beskattningen av alkoholdrycker är baserad på lagen om accis på alkohol och alkoholdrycker (1471/1994).

Alkoholskatteintäkterna uppgick år 2023 till 1 463 miljoner euro.

Punktskatten på alkohol och alkoholdrycker är en av de harmoniserade skatterna i EU. Bestämmelser om alkoholbeskattningens struktur, beskattade produkter och definitioner av dem finns i rådets direktiv 92/83/EEG. Bestämmelser om minimiskatter på alkoholdrycker finns i rådets direktiv 92/84/EEG om tillnärmning av punktskattesatser på alkohol och alkoholdrycker. Medlemsstaterna kan dock tillämpa högre skattesatser än miniminivån.

Alkoholskattesatserna fastställs antingen per liter av färdig alkoholdryck eller per centiliter etylalkohol. Alkoholskattesatserna från och med ingången av 2024:

• för öl 36,20 cent/centiliter etylalkohol
• för starka alkoholdrycker 54,80 cent per centiliter etylalkohol

• skattesatsen för vin och andra alkoholdrycker som tillverkats genom jäsning samt för mellanprodukter fastställs per liter av färdig dryck. Till exempel för vin med en volymprocent på 15-19 procent är skatteandelen 456 cent per liter av den färdiga alkoholdrycken.

Beskattningen har fiskala mål och folkhälsomål

Alkoholskatten har höjts flera gånger under de senaste åren. År 2004 sänktes däremot skattesatserna med i genomsnitt 33 procent i samband med att de baltiska länderna blev medlemmar i EU och Finlands tidsbestämda restriktioner för importen av varor som ingår i det personliga bagaget hos resande upphörde. Syftet var att styra alkoholkonsumtionen till produkter som beskattas i Finland och bort från införd alkohol. Därefter har skatten höjts flera gånger av fiskala skäl och i syfte att förebygga de negativa konsekvenser för folkhälsan som alkohol orsakar.

DIAGRAM 1: Utvecklingen av alkoholskattenivåerna

Höjningarna av alkoholskatten har bidragit till att minska den totala alkoholkonsumtionen, vilket i sin tur också har minskat alkoholens negativa effekter. Den totala konsumtionen av alkoholdrycker i Finland har varit nedåtgående sedan 2007. När alkoholskattnivåer definieras är det också viktigt att beakta sambandet mellan den inhemska prisnivån på alkoholdrycker och resandeinförseln. Risken är att en stor skattehöjning ökar inte bara den lagliga resandeinförseln utan också den olagliga langningen i hemlandet av alkohol som förts in genom resandeinförsel.

Skattereduktion för småbryggerier

Sedan 1995 har finländska småbryggerier haft rätt till en skattereduktion. För bryggerier som producerar högst 15 miljoner liter öl per år har skatten reducerats stegvis med 10–50 procent upp till 10 miljoner liter av produktionsvolym. Syftet är att stödja och stimulera lokal ölproduktion och kompensera småbryggerier för kostnadsskillnaderna mellan stora och små bryggerier. I Finland finns det cirka 100 småbryggerier som är berättigade till skattereduktion. Skattestödet för småbryggerier är sammanlagt cirka 15 miljoner euro varje år.
 
Skatteförvaltningens anvisningar innehåller mera information om punktskatten på alkohol- och alkoholdrycker. På Skatteförvaltningens webbplats finns också exempel på skattebelopp för olika drycker.

Om du har frågor om enskilda skatteärenden ber vi dig kontakta Skatteförvaltningen.