Tjänstemannarätt

Tjänstemannarätten är det väsentligaste rättsområdet för de statsanställdas del. Den innehåller de bestämmelser som reglerar tjänstemännens allmänna rättsliga ställning, dvs. tjänstemäns rättigheter och skyldigheter. Tjänstemannarätten reglerar även statens ställning som arbetsgivare.

Uppgifter som inkluderar utövande av offentlig makt kan primärt skötas endast av tjänstemän i tjänsteförhållande. Därför är tjänsteförhållandet det huvudsakliga anställningsförhållandet inom statsförvaltningen. Tjänsteförhållandet medför ett särskilt, i grundlagen (731/1999) angett tjänsteansvar.

Ett tjänsteförhållande är enligt statstjänstemannalagen (750/1994) ett offentligrättsligt anställningsförhållande där staten är arbetsgivare och tjänstemannen den som utför arbetet. Tjänsteförhållandet uppstår genom en ensidig förvaltningsåtgärd som förutsätter samtycke från den som tas i tjänst, dvs. en utnämning. En tjänstemans uppgifter kan inte överenskommas skilt.

Arbetsavtalslagen (55/2001) innehåller bestämmelser om den rättsliga ställningen för personal i arbetsavtalsförhållande.

Ytterligare information

Statstjänstemannalag, 750/1994 (Finlex)

Statstjänstemannaförordning, 971/1994 (Finlex)

Arbetsavtalslag, 55/2001 (Finlex)

Ledningens ställning och anställningsförhållanden

Rekrytering av chefer och karriär

Högsta ledningens bindningar

Kontaktuppgifter

Miska Lautiainen
lagstiftningsråd
tfn 02955 30212
[email protected]