Statsminister Sanna Marin
Statsministerns upplysning om regeringens politik år 2021 och de mest centrala propositionerna som kommer att överlämnas till riksdagen
Statsminister Sanna Marins tal vid riksmötets öppningsdebatt i riksdagen den 9 februari 2021. Det talade ordet gäller.
Arvoisa puhemies, ärade talman
Bästa riksdagsledamöter
Vi inleder riksmötet 2021 efter ett exceptionellt år. För bara ett år sedan visste vi inte hur stora förändringar och hur mycket osäkerhet den globala pandemin skulle komma att orsaka i den omvärld och vardag som vi kände till.
Coronapandemin ändrade också den politiska agendan. I fjol samlades vi till nio parlamentariska informationsmöten gällande coronaläget. Beredskapslagen togs i bruk med bifall från alla riksdagsgrupper. Till riksdagen lämnades sammanlagt 86 regeringspropositioner och 7 tilläggsbudgetar med anknytning till hanteringen av den akuta krisen.
Ärade talman
Vi lever fortfarande mitt i en kris. Regeringens mål har varit och är fortfarande att förhindra att viruset sprids i samhället, att trygga hälso- och sjukvårdens bärkraft och att skydda särskilt dem som hör till riskgrupperna. Samtidigt har vi strävat efter att trygga människors försörjning, hjälpa företagen att överbrygga krisen och hålla kvar de arbetstillfällen som finns. Vi fortsätter på den inslagna vägen också i vår. Under detta riksmöte lägger regeringen fram propositioner med förslag till förlängning av giltighetstiden för kostnadsstödet, arbetsmarknadsstödet för företagare, höjningen av det skyddade beloppet av utkomstskyddet för arbetslösa och de andra undantagen för arbetslöshetsförmånerna.
Trots att de senaste tiderna har varit exceptionellt dystra kan vi redan skönja ljus vid horisonten. Vaccinationerna har inletts och vi går mot sommar. Var och en av oss bör dock fortfarande hålla ett vaksamt öga på restriktionerna och på såväl sin egen som sina medmänniskors hälsa och säkerhet. Tillsammans klarar vi oss.
Ärade talman
Även under coronakrisen har vi målmedvetet främjat de reformer som vi kommit överens om i regeringsprogrammet. Under vårsessionen har regeringen för avsikt att lämna 147 propositioner till riksdagen. Den preliminära planen för höstsessionen innehåller 94 propositioner. Dessutom ska vi lämna 18 redogörelser till riksdagen i år. Alla dessa tar oss vidare på vägen mot ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart välfärdssamhälle. Vi är inte där än, men vi är inne på rätt spår.
Ärade talman
Under coronakrisen har staten stött människor och företag på många sätt, och också exceptionella verktyg har tagits i bruk. Åtgärderna har varit nödvändiga. Utan dem skulle sysselsättningen och människors försörjning ha försämrats betydligt mer än vad de nu gjort, och det skulle vara svårare att nå tillväxt efter krisen. Det vore ett misstag att för tidigt avstå från finanspolitik som stöder tillväxt, sysselsättning och människor. Vi måste också vara beredda att ta till exceptionella åtgärder så länge epidemiläget och det ekonomiska läget kräver det.
Den framtida ekonomiska utvecklingen i Finland är till stor del beroende av hur de företag som är verksamma i landet kommer över krisen och i vilket tillstånd de ställs inför en värld efter pandemin. Livskraftiga och konkurrenskraftiga företag är också en förutsättning för en hög sysselsättningsgrad. Därför måste vi nu vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa en hög produktionskapacitet när efterfrågan åter ökar. Detta innebär framför allt investeringar i humankapital, grön omställning, forskning och innovationer samt digital infrastruktur och väginfrastruktur.
Regeringen har förbundit sig att garantera företagen en stabil, sporrande och förutsägbar verksamhetsmiljö och att trygga företagens verksamhetsbetingelser och en förutsägbar beskattning på ett sätt som möjliggör nya investeringar och arbetstillfällen.
Ärade talman
De långsiktiga utmaningarna med tanke på de offentliga finanserna kvarstår oavsett krisen. Förändringen i befolkningens åldersstruktur och den alltför låga sysselsättningsgraden i förhållande till detta kräver lösningar. Regeringen har hittills i enlighet med sitt program fattat beslut om åtgärder som strukturellt höjer sysselsättningen med över 30 000 sysselsatta.
I år kommer regeringen att lägga fram flera sysselsättningsfrämjande lagförslag som vi tidigare dragit upp riktlinjer för. Det gäller bland annat förslag till en nordisk modell för arbetskraftservice, till en reform av systemet med lönesubvention, till ett försök med rekryteringsstöd och om främjande av utländska experters invandring. I vår kommer vi också att fatta beslut om nya åtgärder för att stärka sysselsättningen. I detta sammanhang kommer regeringen inte att utesluta någon metod som kan tänkas förbättra sysselsättningen.
Vid sin halvtidsöverläggning ska regeringen besluta om planen för de offentliga finanserna för 2022–2025 och precisera färdplanen för hållbarheten i de offentliga finanserna. Efter 2020 har vi återgått till ramen för statsfinanserna, som styr förberedelserna inför de kommande ramförhandlingarna. Ju bättre vi lyckas stärka tillväxten, föra en aktiv näringspolitik och genomföra strukturreformer, desto färre anpassningsåtgärder behöver vi. Därför måste tyngdpunkten i den ekonomiska politiken nu ligga på att skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt i hela landet, höja produktiviteten, föra en aktiv näringspolitik och stärka sysselsättningen.
Ärade talman
Stater runt om i världen dryftar olika sätt att återuppbygga vårt samhälle efter pandemin så att det blir mer hållbart med tanke på klimatet och miljön. EU:s återhämtningsinstrument erbjuder Europa en möjlighet att skapa mer hållbara samhällen och näringsstrukturer. Denna möjlighet måste utnyttjas fullt ut. Medlen från instrumentet måste investeras så att de har en verkan, och framför allt i objekt som påskyndar den gröna omställningen och som på ett beständigt sätt bidrar med ny, mer klimatvänlig produktion och tekniska lösningar. Starka budgetramar tryggar också jordbruket och utvecklingen av landsbygden.
Ju fler privata investeringar som mobiliseras genom instrumentet, desto större och mer permanent inverkan har det. Därför genomförs programmet för hållbar tillväxt i Finland i ett genuint samarbete mellan staten och näringslivet. Finländska företag besitter den bästa kompetensen i världen när det gäller att skapa klimatlösningar. Stark kompetens och pionjärskap är nycklarna till Finlands konkurrenskraft.
Ärade talman
Vårt mål är att Finland ska vara klimatneutralt senast 2035. Vid halvtidsöverläggningen kommer vi att se över framstegen mot att nå klimatneutralitetsmålet, och vi har förbundit oss att fatta beslut om eventuella ytterligare åtgärder. Under detta riksmöte lämnar vi till riksdagen en proposition med förslag till revidering av klimatlagen samt redogörelser om en klimat- och energistrategi och om en klimatplan för markanvändningssektorn. Vid sidan av klimatförändringen kräver även tryggandet av den biologiska mångfalden vår uppmärksamhet. Därför lämnar vi en proposition med förslag till revidering av naturvårdslagen till riksdagen.
Ärade talman
Det är regeringens mål att minska välfärds- och hälsoklyftan, att trygga likvärdiga och högklassiga social- och hälsotjänster, att förbättra tillgången till tjänster och öka deras tillgänglighet. I slutet av förra året överlämnade regeringen en proposition till riksdagen med ett förslag till reform av social- och hälsovården. Denna helhet kommer att kräva mycket arbete av riksdagen och den medför ett behov av många tekniska ändringar i den övriga lagstiftningen. Dessa propositioner lämnas till riksdagen under våren.
Ärade talman
Vi vill bygga ett samhälle där var och en kan leva ett gott och tryggt liv. Det nordiska välfärdssamhällets styrka är stödet och tryggheten i alla livets skeden. Det ska vi hålla fast vid.
Tillgången till multiprofessionella tjänster, mentalvårdstjänster och missbrukarvård för minderåriga förbättras, både före och under vård utanför hemmet. Vi ska föreskriva om personaldimensionering för det sociala arbetet inom barnskyddet. Coronatiden har påverkat barns och ungas välbefinnande. Vi måste se till att den inte sätter djupa, bestående spår i dem.
Lagen om småbarnspedagogik ändras så att privata tjänsteproducenters verksamhet kräver tillstånd. Propositionen stärker småbarnspedagogikens kvalitet och barnens rätt till trygg och lagenlig småbarnspedagogik. Genom en annan lagändring förbättras barnens rätt att få det pedagogiska stöd de behöver, så tidigt som möjligt.
Regeringen tar itu med den ojämlika tillgången till psykolog- och kuratorstjänster och bristen på resurser i elevvården. Vi lägger fram ett förslag om bindande personaldimensionering i fråga om dessa tjänster.
Vi inrättar en tjänst som äldreombudsman i syfte att förbättra den äldre befolkningens ställning och rättigheter. Vi kommer också att lämna en proposition till riksdagen med förslag till ändring av lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre samt ett förslag till ändring av socialvårdslagen. Vi föreslår att det fogas bestämmelser till äldreomsorgslagen och socialvårdslagen som förbättrar tillgången till och kvaliteten på de tjänster som tillhandahålls i hemmet, som tryggar tillräcklig personal inom hemvården och mångsidigt boende för äldre personer.
Ärade talman
Minna Canth skrev en gång att en kvinnas arbetsområde i framtiden kommer att vara omfattande och hennes uppgift viktig: det som århundraden, om inte årtusenden, har söndrat och försummat ska hon reparera och förbättra.
Jag tror att Minna Canth skulle vara stolt över det arbete vi i dag utför tillsammans, utan åtskillnad av kön, för att ett av världens mest jämlika länder, Finland, i framtiden ska vara ännu mer jämlikt och jämställt. Ett land där var och en, utan åtskillnad av kön, har möjlighet att uppleva trygghet.
Vi främjar tillgodoseendet av de mänskliga rättigheterna genom att stifta en lag om fastställande av könstillhörighet, som respekterar individens självbestämmanderätt. Moderskapslagen och faderskapslagen slås ihop till en föräldralag. Vi driver också målmedvetet vidare familjeledighetsreformen, som stöder jämställdheten och familjernas välbefinnande. Regeringen kommer att ge en redogörelse om jämställdhetspolitiken före utgången av året.
Också strafflagen revideras. Till exempel gällande sexualbrott genomför vi en totalreform som utgår från integritet och rätt till sexuell självbestämmanderätt.
Ärade talman
Språkliga rättigheter är grundläggande rättigheter.
Regeringen fattar i år ett principbeslut om en ny nationalspråksstrategi. Målet är att garantera vars och ens rätt att få service på finska och svenska och främja tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna.
År 2022 är det hundra år sedan Åland fick självstyrelse. I samband med hundraårsjubileet, som inleds redan i juni i år, lyfts Ålands självstyrelse fram internationellt, som ett exempel på en lyckad och framgångsrik självstyrelselösning.
Ärade talman
I statsrådets redogörelse om EU-politiken presenteras regeringens grundlinje i de viktigaste aktuella och kommande frågorna i Europeiska unionen. Redogörelsen är baserad på de EU-politiska prioriteringarna i regeringsprogrammet. Finlands vill att Europeiska unionen ska vara socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar.
Statsrådets försvarspolitiska redogörelse överlämnas till riksdagen under vårsessionen. I likhet med den utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelsen utarbetas den försvarspolitiska redogörelsen i samråd med den parlamentariska uppföljningsgrupp som tillsatts av riksdagen.
Under detta år fattar statsrådet beslut om ett upphandlingskontrakt som till fullo ersätter kapaciteten hos Hornet-jaktplanen. HX-jaktplansprojektet är av stor betydelse för hela det finska försvarssystemets kapacitet, vars trovärdighet också påverkar vår förmåga att förebygga kriser.
Regeringen kommer också att lämna en proposition som skärper lagstiftningen om terroristbrott.
Ärade talman
Coronakrisen präglar ofrånkomligen början av detta årtionde, men vi får inte låta den prägla hela decenniet. Även om den sätter upp ramarna för oss under de kommande åren, ska vi inte fastna i dess grepp. Världen har inte stannat upp på grund av coronakrisen, även om det ibland känns så. Inte heller vi kan stanna upp och bara se det som ligger omedelbart framför oss, utan vi beslutsfattare måste kunna lyfta blicken och se längre. Vi ska tillsammans göra detta till lösningarnas årtionde, så att också framtida årtionden är bra att leva i.
I denna sal är vi inte alltid eniga om metoderna, inte alltid ens om målen, men jag tror att en sak förenar oss alla, både i regeringen och i oppositionen. Vi vill att Finland ska vara en bättre plats i morgon än i dag. Låt oss söka samarbetsområden och samarbeta där vi kan. Och även då vi inte ser en möjlighet till samarbete, hoppas jag att vi kan respektera varandra och värdera varandras arbete.