Beslut som gäller social- och hälsovårdsministeriet vid regeringens halvtidsöversyn:
Besluten vid överläggningen främjar välfärden och stöder återhämtningen efter coronakrisen

Social- och hälsovårdsminister Aino-Kaisa Pekonen, familje- och omsorgsminister Krista Kiuru och ministern för nordiskt samarbete och jämställdhet Thomas Blomqvist anser att de beslut som regeringen fattade vid sin halvtidsöversyn stärker social- och hälsovårdstjänsterna, förbättrar tillgången till vård, tryggar organisationernas, sammanslutningarnas och stiftelsernas finansiering och verksamhet, främjar sysselsättningen av partiellt arbetsföra samt förebygger invalidpensioner och sjukfrånvaro.

Ytterligare medel för anskaffning av vaccin mot covid-19

Regeringen har fastställt att det för anskaffning av vaccin mot covid-19 reserveras 50 miljoner euro för år 2022 och 35 miljoner euro för år 2023.

Invalidpensioner och sjukfrånvaro förebyggs

Regeringen har förbundit sig till långsiktiga åtgärder för att höja sysselsättningsgraden. Som en del av sysselsättningsåtgärderna beslutade regeringen vid överläggningen att den främjar arbetsförmågan och välbefinnandet i arbetet. För att sysselsättningsmålet ska nås är det viktigt att kunna förebygga psykiska problem, sjukfrånvaro och invalidpensioner.

Regeringen eftersträvar fram till år 2030 en betydande ökning av sysselsättningen genom att förebygga invalidpensioner och genom att förkorta avbrott i arbetskarriärerna till följd av insjuknande. Regeringen har som mål att förebygga minst 5 procent av alla invalidpensioner som beror på någon diagnostiserad psykisk störning, vilket eventuellt medför en sysselsättningseffekt på cirka 2 500 personer. Helheten av tjänster och förmåner reformeras så att de i första hand stöder en smidig och snabb återgång till arbetet och minskar pensioneringarna och förlängd sjukfrånvaro. Förebyggandet av psykisk ohälsa och välbefinnandet i arbetet utvecklas och rehabiliteringssystemet och förmånerna reformeras.

Genom åtgärdsprogrammet för god psykisk hälsa i arbetslivet ser man till att arbetskarriärerna för personer i arbetsför ålder inte avbryts i förtid. I programmet utvecklas bland annat en modell för stöd för psykisk hälsa för företagshälsovårdssamarbetet och främjas regeringens strategi för psykisk hälsa.

Regeringen fortsätter att reformera rehabiliteringen utgående från rehabiliteringskommitténs förslag. I samband med reformen stärks kontakten mellan sysselsättningstjänsterna och klientens vård- och rehabiliteringsväg. I reformen beaktas hur helheten av tjänster och förmåner på bästa sätt främjar sysselsättningen.

Arbetstagarnas återgång från sjukledighet till arbete påskyndas när TYÖOTE-modellen, som utvecklats i Mellersta Finland, utvidgas till att omfatta hela landet. 

Utvecklingsprogrammet för arbetslivet och välbefinnandet i arbetet samt utvecklandet av rehabiliteringen fortsätter enligt planerna.

Organisationernas, sammanslutningarnas och stiftelsernas finansiering och verksamhet tryggas

Regeringen föreslår en kompensation på sammanlagt 635 miljoner euro för åren 2022 och 2022 till organisationer, sammanslutningar och stiftelser för att trygga deras finansiering. Kompensationen uppgår till 330 miljoner euro år 2022 och 305 miljoner euro år 2023. Behovet av kompensation beror på minskningen i Veikkaus intäkter.

Kompensationen finansieras genom en sänkning av lotteriskatten, med budgetmedel med ramverkningar och inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde dessutom genom utnyttjande av så kallade outdelade penningspelvinster. 

Dessutom föreslår regeringen att man omedelbart börjar bereda en ny permanent finansieringsmodell för organisationer, sammanslutningar och stiftelser. Målet är att dra upp riktlinjer för en modell som säkerställer en förutsägbar, stabil och tillräcklig finansiering till förmånstagarna. Arbetet baserar sig på rapporten av Liikanens arbetsgrupp och det fortsatta arbetet utförs i nära samarbete med förmånstagarna. Vid beredningen av åtgärderna beaktas ett parlamentariskt arbetssätt, noggrannare konsekvensbedömningar i fråga om olika förmånstagare, förslagen som lagts fram i projektet för utveckling och digitalisering av statsunderstödsverksamheten samt EU-rättsliga ramvillkor. Reformen genomförs från och med 2024. Besluten fattas före utgången av 2021.

Medel för social- och hälsovårdsreformen

Regeringen reserverar 400 miljoner euro för ramperioden 2022–2025 för beredningen och genomförandet av social- och hälsovårdsreformen. Medel riktas bl.a. till IKT-ändringar i de välfärdsområden som bildas i samband med reformen och i HUS-sammanslutningen.

Finansiering till barn- och familjetjänster, barnstrategin, tjänster för mödrar med missbruksproblem samt till verksamhetsmodellen Ta hand om bonden

För genomförandet av framtidsinvesteringar reserveras 29,5 miljoner euro år 2022. I fråga om framtidsinvesteringar fortsätter bl.a. utvecklandet av barn- och familjetjänsterna samt beredningen av barnstrategin. Dessutom tryggas tjänsterna för mödrar med missbruksproblem och fortsättningen för verksamhetsmodellen Ta hand om bonden.

Barns, ungas och familjers återhämtning från coronakrisen stöds

Regeringen genomför en omfattande åtgärdshelhet för att lindra de negativa konsekvenserna som coronavirussituationen har orsakat för barn och unga. Negativa konsekvenser har uppstått på grund av de begränsningar som införts inom fostran, undervisning och hobbyverksamhet för att bromsa spridningen av coronaviruset.

Finansiering riktas bland annat till den helhet som gäller underskottet i lärandet samt till snabbare och bättre tillgång till mentalvårds- och missbrukartjänster för unga och till tjänsternas tillgänglighet. I helheten beaktas också familjernas stödbehov. Åtgärdshelheten samordnas med annan beredning som har anknytning till återhämtningen efter coronakrisen samt med genomförandet av den nationella barnstrategin.

Barn, ungas och familjers stödbehov har ökat till följd av coronasituationen, och flera utredningar visar att den utdragna krisen påverkar välfärden för alla, men i synnerhet för de barn, unga och familjer som redan tidigare varit i en svagare ställning. Coronakrisen har på många sätt förvärrat ojämlikheten i samhället. Risken är att behovet av korrigerande tjänster ökar på lång sikt, om inte denna utveckling avbryts resolut. Därför måste det förebyggande och tidiga stödet samt tjänsterna på basnivå stärkas, och särskild uppmärksamhet bör fästas vid stödet till familjer och föräldraskap, den serviceskuld som uppkommit när det gäller tillgången till mentalvårds- och barnskyddstjänster samt utvecklingen av samarbetet mellan dessa.

Vårdgarantin påskyndar tillgången till vård

Regeringen genomför den skärpning av vårdgarantin för primärvården som konstateras i regeringsprogrammet. Målet är att regeringens proposition med förslag till en skärpning av tidsfristerna för icke-brådskande vård inom primärvården och mun- och tandvården ska överlämnas till riksdagen för behandling under 2021. 

Lagändringarna avses träda i kraft år 2023. Före det stöds på ett kostnadseffektivt sätt det utvecklingsarbete och den verksamhet inom primärvården som kommunerna och samkommunerna ansvarar för, så att tillgången till vård förbättras. Även vård-, service- och rehabiliteringsskulden till följd av covid-19-epidemin måste minskas.

För att förbättra tillgången till vård vidtas utvecklingsåtgärder som en del av programmet Framtidens social- och hälsocentral samt genom de tilläggssatsningar som Finlands program för hållbar tillväxt hämtar med sig. En snabbt åldrande befolkning förutsätter i synnerhet verksamhetsmodeller som upprätthåller människans funktionsförmåga så länge som möjligt.

Inom programmet Framtidens social- och hälsocentral har år 2020 beviljats sammanlagt 70 miljoner euro i statsunderstöd för projekt inom de framtida välfärdsområdena. I projekten förbättras i synnerhet tillgången till vård och tillgången till psykosociala behandlingar för unga samt främjas andra mål i enlighet med programmet. Utvecklingsprojekten pågår i alla regioner. Avsikten är att en kompletterande utlysning för programmet ska öppnas våren 2021.

Den nationella styrningen av statsunderstödsprojekt ska stärkas. På så sätt kan man säkerställa att projekten på ett konkret och mätbart sätt bidrar till att förbättra tillgången till vård.

Avsikten är att tillgången till och genomförandet av social- och hälsovårdstjänster ska stödas kostnadseffektivt också genom Finlands program för hållbar tillväxt (Pelare 4) som finansieras av EU. Planen är att i slutet av 2021 genomföra en utlysning av statsunderstöd för de framtida välfärdsområdenas projekt. 

Utlysning av understöd för välfärdsområdena

För de välfärdsområden som inrättas genom social- och hälsovårdsreformen öppnas hösten 2021 en ansökan om understöd för IKT-helheten inom social- och hälsovårdsreformen. Understöden är avsedda för planering och beredning, för rekrytering av huvudberedarna samt för anskaffning av tjänster som är nödvändiga med tanke på förvaltningen och ekonomin. Understödsbeloppet för den första fasen preciseras vid beredningen av tilläggsbudgeten. Det beräknas uppgå till högst 50 miljoner euro. Finansieringen är villkorlig för att verksamheten i välfärdsområdena ska kunna inledas.

Färdplanen för hållbarhet skapar en riktning mot ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle

Vid sin halvtidsöversyn offentliggjorde regeringen en färdplan för hållbarhet som sammanställer nuläget för den sociala, ekonomiska och ekologiska hållbarheten och regeringens mål för 2030. I denna färdplan konkretiserar regeringen de mål om ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle som ingår i regeringsprogrammet. Den identifierar också de centrala teman och områden där det behövs nya politiska åtgärder och initiativ inom den närmaste framtiden och på längre sikt.

Mer information 

Jiri Sironen, specialmedarbetare, tfn 0295 163 410 (allmänna frågor)
Timo Lehtinen, specialmedarbetare, tfn 0295 163 387 (allmänna frågor)
Andreas Portin, specialmedarbetare, tfn 0295 150 280 (allmänna frågor)
Kirsi Varhila, kanslichef, tfn 0295 163 338 (allmänna frågor)                                          
Mikko Staff, ekonomidirektör, tfn 0295 163 214 (allmänna frågor)
Taneli Puumalainen, avdelningschef, tfn 0295 163 280 (läkemedelsförsörjning, anskaffning av vacciner, miljöhälsa)                                                                                  
Satu Koskela, avdelningschef, tfn 0295 163 380 (klientens och patientens ställning, tjänster)
Veli-Mikko Niemi, avdelningschef, tfn 0295 163 425 (social- och hälvårdstjänster för barn, unga och familjer, främjande av funktionsförmåga och hälsa, STEA)
Kari Hakari, avdelningschef, tfn 0259 163 642 (social-och hälsovårdsreformen och servicesystemet)
Liisa Siika-aho, direktör, tfn 0295 163 085 (socialförsäkringsfrågor, förmåner)
Minna Saario, direktör, tfn 0295 163 146 (social- och hälsovårdsreformen och digitalisering av tjänsterna)
Ville Hänninen, specialsakkunnig, tfn 0295 163 518 (stöd för arbetsförmågan, TYÖOTE)
Tomas Forsström, ekonomiplaneringschef, tfn 0295 163 563 (ämbetsverk och inrättningar)
Lassi Kauttonen, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 163 577, (STEA-understöd)
Minna Liuttu, finansråd, tfn 0295 163 582 (socialförsäkring) 
Satu Seikkula, specialsakkunnig, tfn 0295 163 479 (statsunderstöd, kommunernas statsandelar)