Hoppa till innehåll
  • Statsrådet
    • Statsrådets kansli
    • Försvars­ministeriet
    • Kommunikations­ministeriet
    • Utrikes­ministeriet
    • Finans­ministeriet
    • Arbets- och närings­ministeriet
    • Justitie­ministeriet
    • Under­visnings- och kultur­ministeriet
    • Social- och hälsovårds­ministeriet
    • Inrikes­ministeriet
    • Jord- och skogs­bruks­ministeriet
    • Miljö­ministeriet

Valitse kieli:

This page is in Finnish. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på finska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea suomagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта финский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en finnois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Finnisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on englanniksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

Choose language:

Den här sidan är på engelska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта английский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en anglais. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Englisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ruotsiksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Swedish. Go to the English site »

Or choose language:

Välj språk:

Язык этого сайта шведский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en suédois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Schwedisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on pohjois-saameksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in North Saami. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på nordsamiska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта северосаамский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Vállje giela:

Cette page est en same du Nord. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Nordsamisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on venäjäksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Russian. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på ryska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea ruoššagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

выберите язык:

Cette page est en russe. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Russisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ranskaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in French. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på franska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea fránskkagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта французский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Choisir la langue:

Diese Seite ist auf Französisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on saksaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in German. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på tyska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта немецкий. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en allemand. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Wählen Sie Ihre Sprache:

  • Valitse kieli Suomi
  • Välj språket Svenska
  • Select language English
Media
Valtiovarainministeriö framsida
Meny
  • Framsida
  • Ansvarsområden
    • Finanspolitiken Budgeten, EU, internationellt
    • Ekonomiska utsikter Prognoser
    • Beskattning Skattesystemet och beredningen
    • Finansmarknaden Stabila och välfunktionerande marknader
    • Förvaltningspolitiken Förvaltningsutveckling och strukturer
    • Kommunärenden Ekonomi, strukturer och samarbete
    • Välfärdsområdena Uppgifter, verksamhet och ekonomi
    • Offentliga förvaltningens ICT Informationspolicy och styrning
    • Staten som arbetsgivare Personalen och arbetsgivarverksamheten
  • Aktuellt
  • Projekt och lagberedning
  • Publikationer
  • Ministeriet
  • Kontaktinformation
  • Pressmeddelanden och nyheter
  • Evenemang
  • Aktuella teman
  • Finansministeriet i sociala medier
  • Beställ material
suomi svenskaLäs artikeln på svenska EnglishRead article in English

Paneurooppa-Välimerialueen uudet rinnakkaiset alkuperäsäännöt (päivitetty 3.9.2021)

Julkaisuajankohta 3.9.2021 13.32
Tyyppi:Tiedote

EU ja Paneurooppa-Välimerialueen (PEM) sopimusmaat ovat jo usean vuoden ajan käyneet neuvotteluja PEM-alueella voimassa olevien alkuperäsääntöjen uudistamisesta. Tavoitteena on ollut nykyaikaistaa sääntöjä niin, että ne ottavat entistä paremmin huomioon nykyaikaisen kaupankäynnin ja muun liiketoiminnan tarpeet sekä sujuvoittavat kuljetuksia.

PEM-alueen teknisessä kokouksessa 5.2.2020 päätettiin uusien alkuperäsääntöjen käyttöönotosta. Ne otetaan ensin käyttöön niiden PEM-sopimusmaiden välillä, jotka ovat tähän mennessä ilmoittaneet hyväksyvänsä uudet alkuperäsäännöt. Uusia alkuperäsääntöjä sovelletaan siirtymäsääntöinä (transitional rules), kunnes PEM-alueen yleissopimusta koskeva uudistus on saatu kokonaisuudessaan päätökseen ja kaikki sopimusmaat ovat hyväksyneet uudet säännöt.

Uusien siirtymäsääntöjen ja nykyisten alkuperäsääntöjen soveltaminen

Uusia siirtymäsääntöjä on 1.9.2021 alkaen mahdollista soveltaa kaikissa niissä maissa, jotka ovat hyväksyneet uuden sääntökokonaisuuden. EU on jo omalta osaltaan hyväksynyt siirtymäsääntöjen käyttöönoton, mutta useissa sopimusmaissa kansallinen hyväksymisprosessi on vielä kesken. Lisäksi on eräitä maita, jotka ovat ilmoittaneet, etteivät ne voi hyväksyä uusia alkuperäsääntöjä. Tästä johtuen PEM-sopimusalueella aletaankin soveltaa rinnakkain kahta eri alkuperäsääntökokonaisuutta, kunnes kaikki maat ovat hyväksyneet uudet säännöt. 

Nykyisiä alkuperäsääntöjä voidaan edelleen soveltaa myös niissä maissa, joissa uudet säännöt on hyväksytty tai hyväksytään. Näiden maiden talouden toimijoilla on mahdollisuus valita itse lähetyskohtaisesti, kumpaa alkuperäsääntökokonaisuutta he noudattavat. Kahta eri sääntökokonaisuutta ei kuitenkaan voi soveltaa ristiin, koska vientituotteen alkuperä on määritettävä kokonaisuudessaan joko nykyisten tai uudistettujen alkuperäsääntöjen perusteella. Tästä syystä vientituotteen valmistajan pitää myös varmistaa ennen alkuperäselvityksen laatimista, että esimerkiksi kaikki tuotteessa käytettävien osien tavarantoimittajat soveltavat samaa sääntökokonaisuutta. 

Toimijan valinta voi riippua myös siitä, missä tahdissa muut toimitusketjuun osallistuvat toimijat siirtyvät soveltamaan uusia sääntöjä. Komissio on julkaissut omilla verkkosivuillaan siirtymäsääntöjä koskevan laajan oppaan (Guidance Transitional PEM Rules of Origin), joka on tarkoitettu kaikille yrityksille, jotka harjoittavat vientiä tai tuontia PEM-alueella tai ovat osallisina vientiä edeltävissä toimitusketjuissa.

PEM-alueen siirtymäsäännöt hyväksyneiden maiden tilanne 3.9.2021

Euroopan unionin lisäksi seuraavat PEM-alueen sopimusmaat alkavat soveltaa uusia siirtymäajan alkuperäsääntöjä 1.9.2021: 

  • Albania 
  • Färsaaret 
  • Islanti
  • Jordania
  • Norja 
  • Sveitsi (mukaan lukien Liechtenstein)
  • Georgia
  • Länsiranta ja Gaza

Seuraavissa maissa siirtymäsääntöjen hyväksymisprosessi on kesken ja aikataulu uusien sääntöjen soveltamisen aloittamisesta on vielä auki:

  • Bosnia ja Hertsegovina 
  • Egypti 
  • Israel
  • Kosovo
  • Libanon
  • Moldova
  • Montenegro
  • Palestiina
  • Pohjois-Makedonia
  • Serbia
  • Turkki

Siirtymäsääntöjen ulkopuolelle jäävät PEM-sopimusmaat

Kaikki PEM-alueen sopimusmaat eivät vielä ole valmiita hyväksymään uusia alkuperäsääntöjä. Näissä maissa sovelletaan toistaiseksi siis pelkästään nykyisiä alkuperäsääntöjä. Tällaiseen maahan vietävä tuote ei voi saada etuuskohtelua uusien siirtymäsääntöjen perusteella, vaan viejän on määritettävä tuotteen oikeutus etuuskohteluun nykyisten alkuperäsääntöjen pohjalta. Siirtymäsäännöissä on usein joustavammat tuotekohtaiset alkuperäsäännöt kuin nykyisissä säännöissä. Tämän vuoksi tuotteen alkuperän määrittämisessä pitää olla erityisen tarkka silloin, jos yritys vie samaa tuotetta sekä maahan, jossa siirtymäsääntöjä sovelletaan, että maahan, jossa niitä ei toistaiseksi sovelleta. 

Jos talouden toimija vie tuotteita maihin, joissa siirtymäsääntöjä ei sovelleta, sen kannattaa seurata tilanteen kehittymistä aktiivisesti. EU neuvottelee edelleen myös näiden maiden kanssa, jotta PEM-alueella voitaisiin lopulta soveltaa vain yhtä alkuperäsääntöjen kokonaisuutta. Seuraavat maat eivät ole vielä ilmoittaneet hyväksyvänsä siirtymäsääntöjä:

  • Algeria
  • Marokko
  • Tunisia

Uudet vai nykyiset alkuperäsäännöt?

Talouden toimijoiden täytyy päättää, soveltavatko ne nykyisiä alkuperäsääntöjä vai uusia siirtymäsääntöjä. Jos ne käyttävät siirtymäsääntöjä, lähetyksen alkuperä on määritettävä yksinomaan siirtymäsääntöjen mukaisesti. Samoin jos ne käyttävät nykyisiä PEM-yleissopimuksen alkuperäsääntöjä, alkuperä on määritettävä niiden mukaisesti. Tämä ristiin soveltamisen kielto koskee myös kumulaation soveltamista.

Alkuperäsääntöjen valintaan vaikuttaa ensisijaisesti kolme asiaa:

  1. Täyttääkö vientituote alkuperätuotteelle asetetut yleiset vaatimukset sekä tuotekohtaiset valmistusta koskevat vaatimukset myös uusien sääntöjen perusteella?
  2. Soveltavatko vientituotteen valmistajan tavarantoimittajat uusia vai nykyisiä sääntöjä? 
  3. Soveltaako viennin määrämaa uusia vai pelkästään nykyisiä sääntöjä?

Päätöksen sääntöjen soveltamisesta voi joutua tekemään jopa jokaiselle lähetykselle erikseen, jos tiettyä tuotetta viedään sekä maihin, joissa siirtymäsääntöjä sovelletaan, että maihin, joissa niitä ei toistaiseksi sovelleta. 

Merkinnät alkuperäselvityksiin, kun sovelletaan siirtymäsääntöjä

Komissio suosittelee, että viejät ja tavarantoimittajat merkitsevät alkuperäselvityksiin ja tavarantoimittajan ilmoituksiin, minkä sääntökokonaisuuden mukaan tuotteiden alkuperä määritellään. Jos alkuperä on määritetty nykyisten PEM-konvention alkuperäsääntöjen mukaan, alkuperäselvitykseen pitää kirjoittaa ”PEM-convention rules of origin”. Jos taas on sovellettu siirtymäsääntöjä, pitää kirjoittaa ”transitional rules of origin”. EUR.1-tavaratodistuksessa tämä täytyy mainita asiakirjan lisämerkintöjen kentässä numero 7. 

Alkuperäilmoituksessa viejä ilmaisee soveltamansa sääntökokonaisuuden varsinaisen alkuperäilmoitustekstin perässä. Tekstin ”these products are of ............... preferential origin” perään kirjoitetaan joko ”according to the PEM-convention rules of origin” tai ”according to the transitional rules of origin”. 

Jos tuote täyttää samanaikaisesti sekä nykyisten että uusien alkuperäsääntöjen vaatimukset, toimija voi kirjoittaa molempien sääntöpohjien sääntöjen täyttyneen. Jos asiakirjassa on mainittu useita eri tuotteita, joiden alkuperä määritellään eri sääntökokonaisuuksien mukaan tai joita ei katsota lainkaan alkuperätuotteiksi, oikea tieto pitää merkitä selvästi jokaisen tuotteen kohdalle.

Alla on esimerkki valtuutetun viejän tekemästä merkinnästä, kun asiakirjan kaikki tuotteet luokitellaan alkuperätuotteiksi siirtymäsääntöjen perusteella. Jos asiakirjassa on useita eri tuotteita, joiden alkuperä on määritetty eri sääntöpohjien perusteella, tieto täytyy merkitä selvästi tuotekohtaisille riveille. Tällöin alkuperäilmoitukseen voi kirjoittaa esimerkiksi ”according to the transitional rules and PEM-Convention rules of origin as specified separately in the product list”.


The exporter of the products covered by this document (customs authorization No ........... (1)) declares that, except where otherwise clearly indicated, these products are of .............. (2) preferential origin according to the transitional rules of origin.

........................................................................................................................................................................................

(Place and date) (3)

........................................................................................................................................................................................

(Signature of the exporter, in addition the name of the person signing the declaration has to be indicated in clear script)


Jos tietoa sovelletusta sääntökokonaisuudesta ei ole ilmoitettu lainkaan alkuperäselvityksessä, katsotaan toimijan noudattaneen nykyisiä PEM-konvention alkuperäsääntöjä.

Siirtymäsääntöjen hyödyntäminen jälkikäteen

Jos tuotteen alkuperän määritys on viejälle hankalaa esimerkiksi siksi, että kaikki tavarantoimittajat eivät pysty soveltamaan uusia sääntöjä, komissio suosittelee, että toimijat soveltavat nykyisiä alkuperäsääntöjä. 

Jos tuote ei kuitenkaan täytä nykyisten alkuperäsääntöjen tiukempia vaatimuksia tai viejä ei muusta syystä halua soveltaa nykyistä sääntökokonaisuutta, alkuperäselvitykset on mahdollista laatia siirtymäsääntöjen mukaan myös jälkikäteen. Tällöin viejä toimittaa tuotteet määrämaahan ilman alkuperäselvityksiä ja toimittaa selvitykset tuojamaahan sitten, kun tuotteen voidaan todeta täyttävän uusien alkuperäsääntöjen vaatimukset.

Kumulaatio

Alkuperäkumulaatiolle on uusissa alkuperäsäännöissä sovittu joustavammat ehdot. Useimpiin tuotteisiin voidaan soveltaa niin kutsuttua täyttä kumulaatiota kaikkien uudet säännöt hyväksyneiden maiden välillä. Tällöin alkuperää on mahdollista kerryttää, kun valmistus tapahtuu useassa eri sopimusmaassa. Harmonoidun järjestelmän (HS) jaksoihin 50–63 kuuluvien tekstiilien kohdalla kumulaatiota voi soveltaa kuitenkin vain kahdenvälisesti. Siirtymäsääntöjen mukaista kumulaatiota ei voida soveltaa ristiin nykyisten kumulaatiosääntöjen kanssa. Komissio julkaisee myöhemmin Euroopan unionin virallisessa lehdessä uusia sääntöjä koskevan taulukon nykyisten sääntöjen niin kutsutun Matrix-kumulaatiotaulukon rinnalle. Taulukossa on kumulaation soveltamismahdollisuudet eri sopimusmaiden välillä.

Riittävä valmistus – keskiarvojen käyttö

Siirtymäsääntöjen riittävän valmistuksen määritelmässä on otettu huomioon hankittujen tuotteiden kustannusten sekä valuuttakurssien vaihtelut tuotteiden alkuperän määrityksessä (siirtymäsäännöt 4 art. 3–6 k.). Viejä voi pyytää tulliviranomaisilta lupaa käyttää alkuperän määrittelyssä vientituotteen valmistuksessa käytettyjen ei-alkuperäainesten hankintahintojen keskiarvoa sekä vapaasti tehtaalta -hinnan keskiarvoa. Keskiarvojen pitää kuitenkin perustua ostoihin ja myynteihin riittävän pitkältä ajalta. Viejien lisäksi myös tavarantoimittajat voivat pyytää lupaa keskiarvojen soveltamiseen tavarantoimituksissa. Komissio on julkaissut tarkemmat ohjeet keskiarvojen käytöstä PEM-siirtymäsääntöjen oppaassa. Oppaassa kerrotaan esimerkiksi siitä, millaisille tuotteille menetelmää on mahdollista soveltaa ja miten ajanjaksot määritellään keskiarvohintojen laskemisessa.

Toleranssit

Siirtymäsäännöissä muiden kuin alkuperäainesten yleistä toleranssia eli sallittua enimmäismäärää on pääosin nostettu 10 prosentista 15 prosenttiin. HS-nimikkeistön jaksoihin 50–63 kuuluvien tekstiilituotteiden toleranssit on kuitenkin määritelty erikseen (siirtymäsäännöt liite 1, tuotekohtaisia alkuperäsääntöjä edeltävät huomautukset 6 ja 7). 

Kirjanpidollinen erottelu

Siirtymäsäännöissä on vähemmän vaatimuksia kirjanpidolliselle erottelulle kuin nykyisissä PEM-konvention säännöissä. Jotta toimija voi nykyisten sääntöjen mukaan saada luvan varastoida aineksia erottelematta niitä fyysisesti toisistaan, keskenään korvattavissa olevien ei-alkuperäainesten ja alkuperäainesten erillisvarastoinnin täytyy aiheuttaa sille kohtuuttomia kuluja tai merkittäviä vaikeuksia. Siirtymäsäännöissä ei ole enää vastaavia vaatimuksia, vaan toimijat voivat säilyttää ei-alkuperä- ja alkuperäaineksia samoissa tiloissa, kun ne pitävät tätä liiketoimintansa kannalta tarpeellisena.

Kuljetukset sopimusmaiden välillä

Siirtymäsäännöissä on myös vähemmän rajoituksia tuotteiden kuljettamiselle. Nykyisissä säännöissä on suoria kuljetuksia koskeva vaatimus, mutta siirtymäsääntöjen mukaan myös kolmansien maiden alueen kautta kuljetettavat alkuperätuotteet voivat saada etuuskohtelun. Kuljetusreitille ei siis enää ole ehtoja, mutta tavaroita ei edelleenkään saa muuttaa kuljetuksen tai välivarastoinnin aikana.

Tullinpalautukset

Uusissa siirtymäsäännöissä tullinpalautuksia koskeva kielto poistuu kaikilta muilta paitsi HS-nimikkeistön jaksoihin 50–63 kuuluvilta tekstiilituotteilta. Tämä tarkoittaa sitä, että kun kolmannesta maasta peräisin olevaa tuotetta jalostetaan unionissa sisäisen jalostuksen menettelyssä niin, että se määritellään alkuperätuotteeksi, sille voidaan laatia alkuperäselvitys PEM-siirtymäsäännöt hyväksyneeseen maahan ilman, että jalostusmenettelyyn asettamisen aikana suspendoidut tullit kannetaan jälkikäteen. 

Alkuperäselvitykset

Kun viejä soveltaa siirtymäsääntöjä, se voi antaa alkuperäselvityksen etuuskohteluun oikeutetuista tuotteista joko perinteisesti EUR.1-alkuperätodistuksella tai alkuperäilmoituksella. Lisäksi sääntöihin sisältyy mahdollisuus antaa alkuperäselvitys rekisteröityjen viejien REX-järjestelmässä. Järjestelmän käytöstä pitää kuitenkin sopia erikseen osapuolien kahdenvälisissä sopimuksissa, joten toistaiseksi REX-järjestelmä ei ole PEM-alueella käytössä. 

EUR.1-tavaratodistuksessa tai alkuperäilmoituksessa on oltava maininta siitä, kumpia sääntöjä on sovellettu. Kumulaatiota sovellettaessa tiedot tuotteiden alkuperän muodostumisesta pitää uusien sääntöjen mukaan ilmoittaa aina EUR.1-tavaratodistuksella, koska siirtymäsäännöissä EUR-MED-tavaratodistuksia ei enää käytetä. EUR.1-tavaratodistukseen pitää myös kirjoittaa englanniksi ”Cumulation applied with...” ja merkitä maat, joiden alkuperää olevia aineksia valmistuksessa on käytetty.

Tulli-ilmoituksissa pitää käyttää uusien siirtymäsääntöjen asiakirjakoodeja:

  • U075 = EUR.1-tavaratodistukselle, kun asiakirjan kentässä 7 on ilmaistuna "Transitional Rules”.
  • U076 = Alkuperäilmoitukselle, kun ilmoituksella on merkintä “origin according to the transitional rules”.

Lähetyksille, jotka sisältävät enintään 6 000 euron arvosta alkuperätuotteita, ei ole omaa asiakirjakoodia, vaan kaikki alkuperäilmoitukset ilmoitetaan tulli-ilmoituksessa koodilla U076.

Tuotekohtaiset alkuperäsäännöt

Tuotekohtaiset säännöt ovat uusissa siirtymäsäännöissä pääosin joustavampia kuin aiemmin. Esimerkiksi ei-alkuperäainesten sallittua osuutta lopputuotteessa on useiden tuotteiden kohdalla nostettu 40 prosentista 50 prosenttiin. Toimijan pitää kuitenkin aina varmistaa alkuperävaatimukset jokaiselle tuotteelle. Esimerkiksi eräillä maataloustuotteilla, kuten nimikeryhmän 1901 mallasuutteella, on siirtymäsäännöissä tiukemmat ehdot sokerin käytölle kuin nykyisissä PEM-alueen alkuperäsäännöissä.

Useimpien tuotteiden kohdalla on niin, että jos tuote laskettiin etuuskohteluun oikeuttavaksi alkuperätuotteeksi nykyisen tuotekohtaisen alkuperäsäännön perusteella, täyttää se todennäköisesti ehdot myös uuden säännön perusteella. Toimijan täytyy kuitenkin aina varmistaa tuotekohtainen sääntö sekä se, että muut siirtymäsääntöjen alkuperätuotteelle asetetut vaatimukset täyttyvät. 

Lisätietoa komission verkkosivuilla:
ROSA-työkalu, jolla vientituotteen alkuperän voi määrittää
Paneurooppa-Välimerialueen sivusto
PEM-siirtymäsäännöt hyväksyneiden maiden luettelo sekä maiden kahdenväliset sopimusasiakirjat EU:n kanssa
Yleistä tietoa etuuskohteluun oikeuttavasta alkuperästä
Lisätietoa Tullin sivuilla:
Valtuutettu viejä

Etuuskohtelutiedotteet
tullietuudet
Valtiovarainministeriö framsida Valtiovarainministeriö

Snellmansgatan 1 A, Helsingfors

PB 28, 00023 Statsrådet

Tfn 0295 16001

Information om webbplatsen

Dataskydd

Tillgänglighetsutlåtande

Sidkarta

Frågor och kommentarer

  • Framsida
  • Ansvarsområden
    • Finanspolitiken
      • Utgångslägena för finanspolitiken
        • Offentliga ekonomin
        • Ramarna för den ekonomiska politiken
        • Finanspolitik
        • Strukturpolitiken
      • Ramarna för statsfinanserna och budgeten
        • Ramarna för statsfinanserna
        • Statsbudgeten
          • Statistik
        • Berednings- och tillämpningsbestämmelserna
        • Sammandrag av statsbudgetarna
        • Regeringens årsberättelse och bokslut
        • Tidsplanen för ram- och budgetberedningen
      • EU och ekonomin
        • Ekofin och eurogruppen
        • Europeiska planeringsterminen
        • Finanspolitiska regler
        • Budget
          • Budgetram
          • Egna medel
          • Årlig budget
          • Nationell revision av EU-medel
          • Revision och ansvarsfrihet
          • Bedrägeri­bekämpning
      • Utvärdering av och tillsyn over statsfinanserna
        • Riksdagens revisionsutskott
        • Statens revisionsverk
        • Kreditbetyg
        • Finländska ekonomin i internationell granskning
      • Internationella finansiella frågor
        • Euroområdets stabilitet
          • Upprätthållande av stabiliteten
          • Eurokrisen
        • Världsbanken
        • Klimatkoalitionen
        • Internationella valutafonden (IMF)
        • Europeiska investeringsbanken (EIB)
        • Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD)
        • Europarådets utvecklingsbank (CEB)
        • EU:s makroekonomiska stöd
        • Nordiska finansinstitut
        • Parisklubben
      • Statsunderstöd
        • Materialbank
        • Parlamentarisk delegation
        • Samarbetsgrupp
    • Ekonomiska utsikter
      • Ekonomiska prognoser
        • Byggbranschens konjukturer
        • Inkomstarbetsgruppen
      • Metodbeskrivningarna
      • Ekonomiska analyser
    • Beskattning
      • Skattesystemet
      • Personbeskattning
        • Beskattning av förvärvsinkomst
        • Beskattning av kapitalinkomst
        • Källskatt på ränteinkomst
        • Arvs- och gåvoskatt
        • Överlåtelsebeskattning
      • Näringsbeskattningen
        • Beskattning av enskilda företagare och jordbruksidkare
        • Beskattning av delägare i näringssammanslutning
        • Beskattning av samfund
        • Beskattning av utdelning som erhålls av fysiska personer eller dödsbon
      • Internationella inkomstbeskattningen
        • Samarbetet inom internationell inkomstbeskattning
        • Skatteavtal
      • Fastighetsskatten
      • Mervärdesbeskattningen
        • Mervärdesskatten som en del av EU:s inkomster
        • Skatt på försäkringspremier
      • Punktbeskattningen
        • Alkoholbeskattningen
        • Tobaksaccisen
        • Beskattningen av läskedrycker
        • Energibeskattningen
        • Miljöskatter
        • Gruvmineralbeskattningen
      • Vägtrafikbeskattningen
        • Bilskatten
        • Fordonsskatten
        • Bränsleavgiften
      • Tullväsendet
      • Skattesubvention
    • Finansmarknaden
      • Finansiella regelverket
        • Kund- och investerarskydd
        • Kapitalmarknaderna
        • Värdepappers­marknaderna
        • Betalning
        • Nya finansteknologier
      • Stabiliteten och tillsynen
        • Bankernas soliditet och likviditet
        • Finanstillsynen och den gemensamma tillsynsmekanismen
        • Makrostabilitet
        • Resolutionen
        • Beredskap och försörjningsberedskap
      • Statens finansieringspolitik
        • Statsskulden och bemyndigande för upplåning
        • Statsborgen och statsgaranti
        • Statens pensionsfond
        • Grundränta
      • Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism
        • Förebyggande arbete
        • Lagstiftning
    • Förvaltningspolitiken
      • Öppenhet, förtroende och etik
      • Utgångspunkter och utsikter för förvaltningspolitiken
        • Framtidsarbete
        • Internationell verksamhet
        • Föregripande statlig styrning
      • Offentligt ledarskap
        • Värdegrund och principer för offentligt ledarskap
        • Gemensam utveckling och evenemang
        • Ledningens ställning och anställningsförhållanden
        • Rekrytering av chefer och karriär
        • Högsta ledningens bindningar
        • Förutsättningar för framgång
        • Kunskapsbaserad ledning
        • Stöd för statsförvaltningens ledning
      • Förvaltningens strukturer och styrningen
        • Statsförvaltningen
        • Kommunförvaltningen
        • Styrsystemen
        • Regionaliseringen
        • Ämbetsverksutvärderingar
      • Offentliga upphandlingarna
        • Standardavtalsvillkor för upphandling
      • Skötseln och styrningen av statsfinanserna
        • Statens ekonomiförvaltning
        • Revisionsnämnden för den offentliga förvaltningen och ekonomin
      • Intern kontroll och riskhantering
        • Koordinering av intern kontroll och riskhantering
        • Intern granskning
        • Riskhantering
        • Utvärdering av intern kontroll
      • Statens gemensamma tjänster
        • Statens fastigheter
        • Statens upphandlingar
        • Ekonomi- och personalförvaltningens tjänster
        • Utbildningsservice
      • Innovationer inom den offentliga förvaltningen
    • Kommunärenden
      • Kommunallagstiftningen
        • Kommunernas självstyrelse och beslutsfattande
        • Kommunstrukturen
          • Ändring av kommunindelning
          • Beslutsfattandet
          • Inledande och beredning
            • Sammanslagningprocess
            • Partiella sammanslagningar
            • Särskild kommunindelningsutredning
          • Understöd för sammanslagningsutredningar
          • Sammanslagningsunderstöd
        • Kommunernas personal
      • Kommunernas uppgifter och verksamhet
        • Kommunernas produktivitet och digitalisering
        • Incitamentsystem för digitalisering i kommunerna
          • Stöd för planeringen av digitaliseringsprojektet
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2022
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2021
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2020
          • Kommunernas digitaliseringsunderstöd 2019
        • Samarbetet mellan staten och kommunerna
          • Delegationer för kommunal ekonomi och kommunal förvaltning
        • Internationellt samarbete
      • Kommunalekonomin
        • Ekonomiska rapportering
          • Samarbetsgruppen
          • Anvisningar för ekonomisk rapportering
        • Uppföljningen och utvärderingen av kommunalekonomin
          • Kommunernas bokslutsuppgifter och bokslutskort
          • Budgetar och ekonomiplaner samt planeringsram för ekonomi
          • Kommuner som befinner sig i ett särskilt svårt ekonomiskt läge
        • Kommunekonomiprogrammet
        • Statsandelarna och hemkommunersättningarna
          • Statsandel för kommunal basservice
            • Frågor och svar om kommunernas statsandelar och om överföringskalkylen för social- och hälsovården
          • Kalkyler över statsandelarna
          • Hemkommunersättningarna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning
          • Prövningsberoende höjning av statsandelar
        • Utvärderingen av lagberedningens konsekvenser för kommunerna
        • Förlängning av tiden för täckande av underskott
        • Coronastöd till kommunerna
        • Bokföringsnämndens sektion för välfärdsområdena och kommunerna
        • Ersättning till kommunerna för kostnader för egendomsarrangemang
    • Välfärdsområdena
      • Uppgifter och verksamhet
        • Välfärds- och samarbetsområdena
        • Samarbetet mellan kommunerna och välfärdsområdena
        • Beslutsfattande
        • Styrningen
        • Välfärdsområdesdelegationen
        • Invånarnas deltagande
      • Välfärdsområdenas ekonomi
        • Finansiering
          • Finansieringskalkylerna
        • Tilläggsfinansiering
        • Budget och ekonomiplan
        • Investeringar
        • Ekonomiska rapportering
          • Samarbetsgruppen för ekonomirapportering
          • Anvisningar om välfärdsområdenas ekonomirapportering
      • Välfärdsområdesförhandlingarna
    • Offentliga förvaltningens ICT
      • Digitalisering
        • Offentliga tjänster digitaliseras
        • Digitaliseringen av processer
        • Servicemodellen med ett enda serviceställe
        • Tillgänglighet
        • Myndigheternas förpliktelse att tillhandahålla e-tjänster
        • E-tjänster
          • Tjänster för medborgare och företag
          • Infrastrukturtjänster för förvaltningen
        • Ett människocentrerat och föregripande samhälle
          • Genomförandet av nationella AI-programmet AuroraAI
        • Artificiell intelligens och robotisering
          • Robotiseringsansökan
            • Roboansökan 2020
          • Anvisningar om utnyttjande av generativ artificiell intelligens som stöd och hjälpmedel i arbetet inom den offentliga förvaltningen
        • Lagen om digitala tjänster
        • Prioritering av digital myndighetskommunikation
          • Svar på vanliga frågor om prioriteringen av digital myndighetskommunikation
      • Livshändelsebaserad digitalisering
        • Programmet för främjande av livshändelsebaserad digitalisering
          • Frågor och svar om livshändelsebaserad digitalisering
        • Enkelt sätt av en avliden anhörigs ärender
          • Frågor och svar om underlättandet av smidig skötsel av en avliden anhörigs angelägenheter
      • Informationspolitik och styrning
        • Informationshanteringskarta för den offentliga förvaltningen
        • Informationshanteringslagen
        • Informationspolitisk redogörelse
        • Remissförfarandet i informationshanteringslagen
        • Öppen data
        • Arkitekturerna
        • Projektet för att förnya personbeteckningen
        • Projekt enligt regeringsprogrammet
          • Utnyttja och öppna information
        • Etiska rekommendationer för artificiell intelligens
        • Styrningen av informationshanteringen inom den offentliga förvaltningen
          • Samarbetsgrupperna inom informationshanteringen
        • Interoperabelt Europa
          • Vanliga frågor om interoperabelt Europa
      • EU och internationella samarbetet
      • Styrningen av tjänster och säkerhet
        • VAHTI-verksamheten
        • Den offentliga förvaltningens säkerhetsnätsverksamhet
        • Utveckling
        • Statens gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster
          • Skyldighet att använda gemensamma tjänster och styrning av tjänsterna
          • Statens center för informations- och kommunikationsteknik Valtori och resultatstyrningen av Valtori
        • Utnyttjande av molntjänster inom den offentliga förvaltningen
      • Informationshanteringsnämnden
    • Staten som arbetsgivare
      • Avtalsverksamheten
        • Arbetsfred
        • Lokal avtalsverksamhet
        • Förtroendemannaverksamhet
        • Arbetarskydd
        • Samarbetet
        • Statistiksamarbetet
      • Statens tjänste- och arbetskollektivavtal
        • Avtal
      • Tjänste- och arbetsvillkor
        • Löner, incitamentsystem
          • Statens lönesystem
          • Resultatlön
          • Personalfonder
        • Arbetstid
        • Semestrar
        • Tjänsteresor
        • Frånvaron
        • Naturaförmåner
        • Företagshälsovården
        • Personalförvaltnings-dokument
      • Anvisningar, föreskrifter och rekommendationer
        • Övriga personalförvaltningens dokument
      • Tjänstemannarätt
        • Ledning av förändringar
        • Rättsfall
        • Besvär över beslut som gäller tjänsteman
      • Värdegrund och etik
        • Statens tjänstemannaetiska delegation
      • Stöd för personalledning
        • Statens personalstrategi
        • Personalplanering
        • Multilokalt arbete inom staten
        • Rekrytering
        • Prestations- och resultatledning
        • Kompetensutveckling
        • Personalrotation och tjänstemannautbyte
        • Jämställdhet och likabehandling
        • Verktyg och metoder
        • Statens tjänsteutmärkelsetecken
      • Statistik om statens personal
  • Aktuellt
    • Pressmeddelanden och nyheter
    • Evenemang
    • Aktuella teman
      • Regeringsförhandlingarna 2023
      • Tjänstemannainlägg 
      • Kartläggning av utgifter och strukturer samt av skatter
      • Rysslands attack mot Ukraina
      • Det nordiska samarbetet
        • Ministerrådet för digitalisering MR-Digital
      • Finlands program för hållbar tillväxt
        • EU:s återhämtningsinstrument
          • Faciliteten för återhämtning och resiliens
          • Övriga program
        • Finlands plan för återhämtning och resiliens
          • Grön övergång
          • Digitalisering
          • Sysselsättning och kompetens
          • Social- och hälsovårdstjänster
          • REPowerEU
        • Beredningen
        • Centrala begrepp
      • Fördjupandet av kapitalmarknadsunionen
      • Fördjupandet av bankunionen
      • Digitala euron
      • Säkerställande av dagliga betalningar
    • Finansministeriet i sociala medier
    • Beställ material
  • Projekt och lagberedning
    • Digitaliseringsbyrån
      • Samarbetsgrupper
      • EU:s bestämmelser om digitalisering
    • Fastighetsskattereformen
    • Försök och avveckling av normer i kommunerna
      • Förslag till normavveckling
    • Kompetenscentret för kostnadseffektivitet
    • Programmet Offentliga lokaler i Finland
    • Projektet för genomförande av reformen av penningspelssystemet
    • Projekt för nationellt genomförande av den reviderade eIDAS-förordningen
      • Europeiska plånboksapplikationen
        • Europeiska e-identitetsplånboken – frågor och svar
        • Pilotförsök med europeisk e-identitetsplånbok
    • Reformen av statens regionförvaltning
      • Tillstånds-, styrnings- och tillsynsverkets genomförandeprojekt
    • Reformering av statens service- och lokalnät på 2020-talet
      • Frågor och svar om reformering av statens service- och lokalnät
      • Reformen i regionerna
    • Samarbetsforum för offentlig upphandling
      • Aktuellt om programmet
        • Årets upphandlande enhet
      • Verktyg, handböcker och utredningar
      • Möten och sammankomster
        • Nätverk för upphandlande enheter
        • IKT-Kohtaamo
        • Nätverket av upphandlingsforskare
      • Programperioden 2019-2023
        • Strategisk ledning
        • Utveckling av upphandlingskompetensen
        • Kunskapbaserad ledning och verkningsfullhet
        • Fungerande upphandlingar
        • Innovationer
        • Ekonomisk hållbarhet
        • Social hållbarhet
        • Ekologisk hållbarhet
        • Temagrupper
      • Nationella informationsresursen för offentlig upphandling
    • Statsförvaltningens produktivitetsprogram
    • Tillgång till bank­tjänster
    • Undanröjande av digitala hinder
    • Uppföljning av sysselsättningsmålen
    • Utnyttja och öppna information
    • Utveckling av den interna kontrollen och riskhanteringen
    • Utvecklingen av välfärdsområdenas finansieringsmodell
  • Publikationer
    • Webpublikationer
      • Statens resereglemente 2024
      • Statens resereglemente
      • Ekonomisk översikt, hösten 2025
  • Ministeriet
    • Uppdrag och målsättningar
    • Ledningen och organisationen
      • Ministrarna
        • Finansminister
        • Kommun- och regionminister
        • Näringsminister
      • Högsta ledningen
      • Avdelningarna
    • Nämnder
      • Informationshanteringsnämnden
        • Informationshanteringsnämdens sammansättning
        • Sektioner som informationshanteringsnämden tillsatt
        • Frågor och svar om informationshanteringslagen
      • Produktivitetsnämnden
        • Nämdens medlemmar
    • Förvaltningsområdet
      • Ämbetsverken
      • Fonder
      • Styrningen av förvaltningsområdet
      • Utmärkelsetecken
    • Beredskapsärenden
      • Beredskapslag
      • Säkerhetsstrategi för samhället
      • Strategi för cybersäkerhet
    • Visselblåsarskyd
    • Ministeriet som arbetsplats
      • Finansministeriet som arbetsplats
      • Lediga arbetsplatser
      • Bekanta dig med anställda
      • Praktikplats på finansministeriet
    • Historia
    • Kontaktuppgifter och ärendehantering
  • Kontaktinformation
    • Personsökning
    • FM:s kommunikation
    • Beskrivning av handlingars offentlighet

Kontaktinformation