IMF rekommenderar att Finland tryggar hållbara offentliga finanser

Internationella valutafonden (IMF) har publicerat sin årliga bedömning av läget med och utsikterna för Finlands ekonomi. Rapporten behandlar de ekonomiska utmaningarna och den innehåller rekommendationer om Finlands finans-, struktur-, klimat- samt makrostabilitets- och finansieringspolitik. Fonden har dessutom publicerat en bedömning av stabiliteten hos Finlands finansiella system. IMF:s styrelse diskuterade bedömningarna den 18 januari 2023.

Finlands ekonomi återhämtade sig enligt fonden snabbt från pandemin tack vare regeringens åtgärder, men Rysslands invasion av Ukraina har försämrat de ekonomiska utsikterna och ökat trycket på de offentliga finanserna. De långvariga strukturella utmaningar som beror på den ogynnsamma demografiska utvecklingen och den låga produktivitetstillväxten är oförändrade. Den senaste tidens skärpning av finansieringsförhållandena utmanar dessutom resiliensen inom finanssektorn i allmänhet.

Det är ytterst viktigt att säkerställa den offentliga ekonomins hållbarhet 

Tryggandet av den offentliga ekonomins hållbarhet har enligt IMF blivit av högsta prioritet på grund av de höjda räntorna och de negativa ekonomiska konsekvenserna av kriget. De finanspolitiska utsikterna har försämrats i och med att krigsrelaterade utgifter har ökat, och det medför allt större risker för Finlands skuldutveckling. Finanspolitiken borde enligt fondens rekommendationer stödja penningpolitiken: utgifterna bör prioriteras med hänsyn till utsatta befolkningsgrupper och säkerhetsutgifter. 

Fonden anser att de pågående utgifts- och strukturutredningarna samt finansministeriets förslag till utveckling av styrningen av de offentliga finanserna är nyttiga. Fonden stöder finansministeriets förslag om att förankra ramarna för de offentliga finanserna i skuldtålighet, utvidga täckningen av ramen och avgränsa tillåtna avvikelser.

År 2023 borde Finland enligt fondens bedömning strama åt finanspolitiken något genom bättre inriktning av stödåtgärder i anslutning till energipriset för att dämpa inflationstrycket. På medellång sikt behövs det en gradvis anpassning av den offentliga ekonomin för att minska skuldkvoten. Åtgärderna borde basera sig på resultaten av utgifts- och strukturkartläggningar.

Uppnåendet av koldioxidneutralitet kräver ytterligare åtgärder

Tilläggsåtgärder som förbättrar sysselsättningen och produktiviteten är enligt fonden nyckelfaktorer när det gäller att uppnå tillväxt och hållbarhet. Arbetsmarknadsreformer, flexiblare löneavtalssystem och stärkande av samordningsmekanismen borde ha en roll som stöder ekonomin. Enligt fonden har den offentliga sektorns löneavtal under den senaste tiden försvagat samordningsmekanismen, som redan från förr varit tämligen informell jämfört med jämförelseländerna. Det är enligt fonden viktigt med lokala avtal eftersom energimarknadschocker påverkar företagen på olika sätt. 

I miljö- och energifrågor behövs ytterligare åtgärder för att koldioxidneutralitet ska kunna uppnås före 2035. Åtgärderna kan omfatta till exempel en högre prisnivå på koldioxid som harmoniserats i ännu större omfattning mellan olika sektorer samt en höjning av beskattningen av torvproduktion.

Tillsynen över och regleringen av finanssektorn har stärkts

Finland har förbättrat tillsynen över och regleringen av finanssektorn efter den föregående bedömningen 2016. Ett omfattande och koncentrerat banksystem, hushållens höga skuldsättning och den nära kopplingen till andra nordiska finansiella system medför dock risker för det finansiella systemets stabilitet. 

Fonden rekommenderar att myndigheterna stärker den starka tillsynen över det finansiella systemet ytterligare. Rekommendationerna gäller

• förbättring av förvaltningen av och resurserna för tillsyn och reglering
• utvecklingen av makrostabilitetsinstrument i syfte att åtgärda sårbarheter i samband med hushållen 
• ingripande i pensionsförsäkringssektorns konjunkturförstärkande effekter
• säkerställande av att krishanteringssystemen fungerar effektivt, och
• stärkning av tillsynen över penningtvätt och finansiering av terrorism.

IMF följer kontinuerligt upp medlemsländernas ekonomiska utveckling

Rapporten baserar sig på ekonomiska analyser som gjorts av IMF:s experter samt på diskussioner som en expertgrupp förde under sitt besök i Finland i november 2022 med myndigheter, forskningsinstitut, arbetsmarknadsparter och många andra aktörer.   

Den sakkunniggrupp som bedömde läget med och utsikterna för Finlands ekonomi höll en presskonferens efter besöket och publicerade sitt utlåtande om Finland den 17 november 2022. 

IMF-besöken i medlemsländerna kallas för artikel IV-konsultationer eftersom de baserar sig på artikel IV i IMF-stadgan. Rapporterna om Finland finns nu i sin helhet tillgängliga på valutafondens webbplats. 

Ytterligare information: 
Julia Niemeläinen, specialsakkunnig, tfn 02955 30043, julia.niemelainen(at)gov.fi
Joel Kuuva, finansministerns specialmedarbetare, tfn 050 414 6444, joel.kuuva(a)gov.fi