Osäkerhetsmomenten under övergångsskedet för välfärdsområdenas finansiering av försvinner efter de första åren

Välfärdsområdenas finansieringssystem inleds vid ingången av 2023 när ansvaret för ordnandet av social- och hälsovårdstjänster och räddningsväsendets tjänster överförs till välfärdsområdena. Det nya finansieringssystemet innehåller vissa osäkerhetsmoment som hänför sig till informationsunderlaget under övergångsfasen och som i huvudsak kommer att försvinna under 2023.

Finansieringen av välfärdsområdena på riksnivå 2023 baserar sig på de nettokostnader för 2022 som överförs från kommunerna. Denna finansieringsbas höjs med välfärdsområdesindexet och den uppskattade ökningen av servicebehovet inom social- och hälsovården. Finansieringen höjs dessutom på grund av välfärdsområdenas nya och utvidgade lagstadgade uppgifter. 

När välfärdsområdena inleder sin egentliga verksamhet finns kommunernas bokslut för 2022 dock ännu inte tillgängliga. Därför baserar sig välfärdsområdenas finansiering 2023 på kommunernas budgetar för 2022. Finansieringen justeras när kommunernas bokslutsuppgifter är klara och korrigeras i efterhand så att den motsvarar kostnaderna enligt boksluten för 2022. 

Alla välfärdsområden får mer finansiering år 2023 än vad som kommer att överföras till dem i slutet av 2022 i form av nettokostnader från kommunerna. Den genomsnittliga finansieringen kommer år 2023 att vara cirka 233 euro högre per invånare än på 2022 års nivå. 

Uppgifterna om de faktiska kostnader som överförts till välfärdsområdena preciseras när kommunernas bokslutsuppgifter för 2022 blir klara. Den välfärdsområdesspecifika finansieringen korrigeras därför i efterhand genom ett tillägg eller avdrag av engångsnatur som bestäms skilt för varje område. Engångsersättningen betalas ut i början av 2024, men avsikten är att lagen ändras så att engångsersättningen betraktas som en del av välfärdsområdenas bokföring 2023.

En preliminär uppskattning av storleken på den engångsersättning som betalas i början av 2024 kommer att vara klar våren 2023. Det slutliga beloppet fastställs under höstsessionen 2023, när de sista bokslutsuppgifterna finns tillgängliga och den eventuella tilläggsfinansiering för 2023 som dras av från engångsersättningen är känd. De slutliga kostnader som överförts till välfärdsområdena beaktas också permanent i den kalkylerade finansieringen på riksnivå från och med 2024.

Övergångsutjämning jämnar ut den förändring finansieringsmodellen medför 

Den kalkylerade finansieringen per välfärdsområde baserar sig i huvudsak på en behovsbaserad finansieringsmodell som baserar sig på Institutet för hälsa och välfärds undersökning. Övergången från 2022 års nettokostnader för kommunerna inom välfärdsområdet till den kalkylerade finansieringsmodellen lättas av en stegvis övergångsutjämning från och med 2023. 

År 2023 utjämnas konsekvenserna av finansieringsmodellen ytterligare i sin helhet genom en övergångsutjämning. I finansieringen av ett välfärdsområde beaktas med andra ord som överföringsutjämning hela skillnaden mellan områdets kalkylerade finansiering på 2022 års nivå och de kostnader som överförs. Övergångsutjämningen för 2023 uppdateras också retroaktivt så att den motsvarar de faktiska kostnaderna för 2022 enligt kommunernas bokslut, efter att de faktiska kostnaderna är kända. 

Övergångsutjämningen görs stegvis.  Övergångsperioden är sju år, varefter den graderade övergångsutjämningen blir permanent. 

Finansieringen avstäms första gången för 2025 

Välfärdsområdenas finansiering avstäms alltid i efterhand mot välfärdsområdenas faktiska kostnader på riksnivå, så att de faktiska nettokostnader för hela landet som framgår av välfärdsområdenas föregående bokslut utgör grunden för finansieringen för respektive år. 

När välfärdsområdenas bokslutsuppgifter för 2023 finns tillgängliga, jämförs finansieringen för 2023 med de faktiska kostnaderna, och finansieringen för 2025 ökas med skillnaden höjd med prisutvecklingen enligt välfärdsområdesindexet. På så sätt ser man till att den kalkylerade finansieringen inte differentierar sig från de faktiska kostnaderna. 

Balansen i välfärdsområdets ekonomi ses över under planperioden

Välfärdsområdets ekonomiplan ska upprättas så att den är i balans eller uppvisar ett överskott senast vid utgången av det andra året efter budgetåret. I praktiken kan ett enskilt år i ekonomiplanen uppvisa underskott, bara det under de övriga åren av treårsperioden uppkommer åtminstone ett motsvarande överskott. Effekterna av åtgärderna för att balansera ekonomin realiseras vanligen på längre sikt, varför välfärdsområdet dock bör sträva efter att undvika stora underskott under enskilda år.

Välfärdsområdena har möjlighet att trygga sin likviditet genom att uppta kortfristiga lån t.ex. hos kreditinstitut. Kortfristiga lån i välfärdsområdets balansräkning påverkar dock välfärdsområdets fullmakt att uppta lån. 

Välfärdsområdena har också rätt att få tilläggsfinansiering av staten, om finansieringen av ett enskilt område inte annars räcker till för att producera tjänsterna på ett sätt som tryggar invånarnas lagstadgade grundläggande fri- och rättigheter. 

Mer information på soteuudistus.fi

Vi har sammanställt ett informationspaket om utvecklingen av välfärdsområdenas finansiering och fullmakt att uppta lån under de första åren. 

• Hur utvecklas välfärdsområdenas finansiering 2022–2023? 
• När får områdena information om storleken på den engångsersättning som betalas i början av 2024?
• Hur bestäms finansieringen för år 2024?
• Hur justeras finansieringen i efterhand för 2025? 
• Hur beaktas befolkningsförändringen i årsfinansieringen?
• Kan välfärdsområdet uppvisa underskott och ta kortfristiga lån?
• Kan välfärdsområdet få tilläggsfinansiering av staten?
• Hur räknas fullmakten att uppta lån och vad ska den räcka till?
• Vad händer om fullmakten att uppta lån inte räcker till för långfristiga lån som behövs för att att finansiera investeringar?
• Hur påverkar underskottet fullmakten att uppta lån?

Bekanta dig med frågor och svar på soteuudistus.fi (på finska)

Ytterligare information:
Jenni Jaakkola, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30570, jenni.jaakkola(at)gov.fi (välfärdsområdenas finansiering)
Jussi Lindgren, ledande specialsakkunnig, tfn 02955 30293, jussi.lindgren(at)gov.fi (välfärdsområdenas finansiering)
Pasi Leppänen, finansråd, tfn 02955 30564, pasi.leppanen(at)gov.fi (underskott, fullmakt att uppta lån)
Marja Paavonen, finansråd, tfn 02955 30187, marja.paavonen(at)gov.fi