Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om välfärdsområdenas finansiering överlämnas till riksdagen
Regeringen föreslår ändringar i övergångsutjämningen för välfärdsområdena och i den engångsersättning som korrigerar finansieringen för 2023. Avsikten är att ändringarna ska träda i kraft våren 2023. Universitetssjukhustillägget ingår inte i propositionen i detta skede.
Ändringar som gäller övergångsutjämningen
Den nedre gränsen för övergångsutjämningen föreslås bli ändrad från 100 euro per invånare till 50 euro per invånare. Den skillnad mellan kalkylerade och faktiska kostnader som överstiger -50 euro per invånare utjämnas tills vidare genom en permanent övergångsutjämning. Samtidigt ändras graderingen av övergångsutjämningen till denna del.
Ändringen genomförs utan att minska finansiering från de välfärdsområden som inte direkt påverkas av ändringen. Statsrådet reserverar de anslag som ändringen kräver i planen för de offentliga finanserna 2024–2027.
Kommunernas retroaktiva kostnader för löneharmonisering ska enligt propositionen beaktas när övergångsutjämningarna justeras 2023. De retroaktiva löneharmoniseringskostnader som bokförts för 2021 och 2022 stryks från de kostnader som överförs från kommunerna så att kostnaderna motsvarar den prestationsbaserade lönekostnad på ett år som överförs till välfärdsområdena.
Förslaget är en del av den regleringshelhet som har som mål att hindra de snedvridningar som orsakas av dessa kostnader i överföringen av finansieringen från kommunerna till välfärdsområdena. Närmare bestämmelser om hur de retroaktiva kostnaderna ska beaktas utfärdas genom förordning av statsrådet.
Övergångsutjämningarna finansieras i princip välfärdsområdena emellan. Om de sammanlagda ökningarna till följd av övergångsutjämningen är större än avdragen, ökas finansieringen av välfärdsområdena på riksnivå med ett belopp som motsvarar skillnaden.
Regeringen föreslår att denna andel, som staten finansierar ur övergångsutjämningarna, ska beaktas utöver den kalkylerade finansieringen när välfärdsområdenas finansiering på riksnivå ses över i efterhand. Då skulle den inte höja det belopp som betalas på basis av skillnaden mellan de kalkylerade och de faktiska kostnaderna. Utan den föreslagna preciseringen skulle den statsfinansierade andelen av övergångsutjämningarna öka finansieringsbasen år för år.
Dessutom görs det tekniska ändringar i ordalydelsen i övergångsutjämningsparagrafen.
Engångsersättning per välfärdsområde som en del av finansieringen för 2023
Välfärdsområdenas finansiering för 2023 korrigeras i efterhand med en ersättning av engångsnatur som beräknas separat för varje välfärdsområde på basis av kommunernas bokslutsuppgifter för 2022. Regeringen föreslår att engångsersättningen bokförs i finansieringen för 2023 och betalas ut i januari 2024.
Målet med ändringen är att jämna ut fördelningen av finansieringen mellan 2023 och 2024 och att förbättra välfärdsområdenas resultat 2023. På detta sätt påverkar förslaget också fastställandet av välfärdsområdenas fullmakter att uppta lån år 2024 och starten för perioden för att täcka ett eventuellt underskott.
Utifrån bokslutsuppgifterna för år 2022 räknas den kalkylmässiga fördelningen av finansieringen enligt välfärdsområde. Därtill räknas övergångsutjämningen per välfärdsområde utifrån bokslutsuppgifterna för åren 2021 och 2022. Engångsersättningen per välfärdsområde beräknas utifrån skillnaden mellan den statliga finansiering som betalats ut år 2023 och den finansiering som beräknats för år 2023 utifrån bokslutsuppgifterna för år 2022.
Universitetssjukhustillägget bereds vidare
Propositionen inkluderar inte det förslag om tillägg för universitetssjukhus som var på remiss. Den inofficiella ministerarbetsgrupp som regeringen tillsatt för att samordna lagstiftningsplanen beslutade den 17 november 2022 att finansministeriet ännu separat bereder en ny bestämningsfaktor för finansiering som ska införas i finansieringslagen från och med 2024. Avsikten är att anvisa tilläggsfinansiering till välfärdsområden som driver universitetssjukhus i förhållande till deras invånarantal.
Ändringen ska genomföras utan att finansieringen till andra välfärdsområden minskas. Tilläggsfinansieringen är 116 miljoner euro år 2029 på riksnivå, beräknat enligt 2022 års nivå. Det behov av tilläggsfinansiering som ändringen medför täcks med ett tilläggsanslag som anvisas finansieringssystemet. Statsrådet reserverar de nödvändiga anslagen i planen för de offentliga finanserna 2024–2027.
Ytterligare information:
Valtteri Aaltonen, kommunministerns specialmedarbetare, tfn 02955 30399, valtteri.aaltonen(at)gov.fi
Eeva Mäenpää, regeringsråd, tfn 0295 530 266, eeva.maenpaa(at)gov.fi