Tillväxten håller på att komma igång men de offentliga finanserna uppvisar ett ihållande underskott

Den ekonomiska recessionen håller på att avta och tillväxten kommer så småningom igång. De offentliga finanserna uppvisar dock fortfarande ett underskott och skulden fortsätter att öka, bedömer finansministeriet i sin prognos av den 17 juni.

Finlands ekonomi växte något under första kvartalet 2024, och tillväxten förväntas öka mot slutet av året. Bruttonationalprodukten (BNP) kommer emellertid inte att öka på årsnivå. Finlands BNP beräknas öka med cirka 1,6 procent 2025 och 1,5 procent 2026.

Ökningen av den privata konsumtionen stärks när inflationen avtar och räntorna sjunker. Investeringarna ökar i och med att byggsektorn återhämtar sig efter en kraftig nedgång och investeringarna i energiomställning och säkerhet ökar. Regeringens åtgärder för att stärka de offentliga finanserna höjer priserna, minskar den inhemska efterfrågan och bromsar upp den ekonomiska tillväxten 2025 och 2026.

”Tillväxten kommer så småningom igång, men den offentliga ekonomin oroar. Även om mycket beror på konjunkturvändningarna, måste man också se till att fattade beslut och lokalförvaltningens egna planer för att dämpa utgiftsökningen genomförs, och att de offentliga finanserna stärks till fullo”, säger överdirektören, avdelningschef Mikko Spolander.

Efterfrågan återhämtar sig när inflationen och räntorna sjunker

Utsikterna för världsekonomin har förbättrats. Världshandeln håller på att återhämta sig och Finlands export ökar tack vare det. Tillväxten stöds av Finlands goda kostnadskonkurrenskraft. Exporten kommer emellertid att minska ytterligare i år, delvis till följd av strejkerna i början av året. 

Den privata konsumtionen har ökat trots de stigande priserna och räntorna. Den privata konsumtionen ökar snabbt 2025 i och med att räntorna sjunker, sysselsättningsläget förbättras och konsumenternas förtroende för ekonomin förbättras även om ökningen av realinkomsterna försvagas av regeringens anpassningsåtgärder.

Inflationen har avtagit klart, och priserna på tjänster och ägarboende är de enda som stiger. Höjningen av mervärdesskatten höjer priserna, men inflationen förblir låg. Inflationen beräknas sjunka till 1,8 procent i år. Under de följande åren kommer den att ligga på ungefär 2 procent.

Byggandet har minskat exceptionellt mycket, och byggandet fortsätter att minska också i år. Bostadsmarknaden återhämtar sig när räntorna sjunker, men byggandet börjar återhämta sig först nästa år. Det planeras ett rekordstort antal investeringar i anslutning till energiomställningen i Finland, och investeringarna i maskiner och anordningar har fortsatt att öka trots de höga räntorna.

Sysselsättningen återhämtar sig nästa år

Sysselsättningen försvagas i år men börjar så småningom öka på nytt när ekonomin återhämtar sig och regeringens sysselsättningsåtgärder och invandring ökar utbudet av arbetskraft. Fram till 2026 kommer sysselsättningen att öka med cirka en procent per år, och sysselsättningsgraden för 15–64-åringar stiger till 73,9 procent. Arbetslösheten kommer att öka till 7,9 procent år 2024 emedan arbetsplatserna inom byggbranschen och industrin minskar. Arbetslösheten börjar sedan minska i takt med att produktionen återhämtar sig. År 2026 sjunker arbetslöshetsgraden till 6,9 procent.

Det djupa underskottet i de offentliga finanserna minskar men skuldkvoten ökar

Underskottet i de offentliga finanserna börjar gradvis minska i och med att ekonomin återhämtar sig från recessionen. Dessutom stärks de offentliga finanserna av de åtgärder som regeringen beslutat om i sitt program och i samband med ramförhandlingarna. Färska beskattningsuppgifter antyder dock ett mindre inflöde av skatteinkomster för innevarande år än beräknat. Samtidigt har utgiftsökningen varit snabbare än väntat i synnerhet inom välfärdsområdena och kommunförvaltningen. Det betyder att prognosen för de offentliga finanserna försvagas jämfört med vårprognosen.

Underskottet i de offentliga finanserna beräknas uppgå till 3,7 procent av BNP i år, jämfört med vårens prognos på 3,5 procent. Nästa år beräknas underskottet vara 3,1 procent och 2026 2,6 procent. 

I och med att underskotten fördjupas blir uppskattningen av skuldkvoten också något dystrare än tidigare. Underskotten inom statsförvaltningen och lokalförvaltningen ökar tillsammans med nolltillväxten den offentliga skulden i förhållande till BNP i år, och skuldkvoten ökar till över 80 procent. De minskade underskotten och den ekonomiska tillväxten bromsar upp ökningen av skuldkvoten från och med 2025, även om skuldkvoten ökar under hela prognosperioden. 

I prognosen har man beaktat något under 8 miljarder euro av den anpassningshelhet på cirka 9 miljarder euro inom den offentliga ekonomin som regeringen beslutat om. Om helheten förverkligas i den omfattning och enligt den tidtabell som planerats, kommer underskotten och skuldsättningen att avta mera än vad som prognosticerats. Å andra sidan, om tillväxten förblir sämre än väntat, ökar underskottet i de offentliga finanserna jämfört med prognosen. Detsamma gäller om anpassningsåtgärdernas effekter fördröjs eller visar sig vara mindre än beräknat eller planerat. 

Riskerna bakom långsammare ekonomisk tillväxt än väntat hänför sig på kort sikt bland annat till återhämtningen på exportmarknaden, multiplikatoreffekterna av de upplevda kriserna och de geopolitiska spänningarna. De största ogynnsamma riskerna inom den inhemska ekonomin hänför sig till byggande och privat konsumtion. Investeringarna kan överraska i båda riktningarna.

Mer information:

Mikko Spolander, avdelningschef, överdirektör, tfn 0295 530 006, mikko.spolander(at)gov.fi
Janne Huovari, finansråd, tfn 0295 530 171, janne.huovari(at)gov.fi (realekonomi)
Jenni Pääkkönen, finansråd, tfn 0295 530 131, jenni.paakkonen(at)gov.fi (de offentliga finanserna)