Hoppa till innehåll
Media

Utredare: Barnbudgeteringen i kommuner och välfärdsområden startar med pilotförsök

finansministeriet
Utgivningsdatum 25.8.2022 10.03
Pressmeddelande
En krokodilgunga i parken.

Utredarna Juha Aho och Mika Penttilä föreslår en gemensam modell för barnbudgetering, som grundar sig på trafikljusklassificering, för kommuner och välfärdsområden. De rekommenderar att barnbudgeteringen startas genom ett pilotförsök, som i den första fasen gäller bokslutsuppgifter.

Enligt kommunminister Sirpa Paatero är det bra att utvecklingsarbetet startar som pilotförsök.

”När det gäller barnens välbefinnande är det fråga om vårt lands framtid, och med hjälp av barnbudgetering kan vi främja en positiv inställning till barn inom politiken. Därför är det viktigt att kommunernas och välfärdsområdenas barnbudgetering har granskats och att vidareutvecklingen av modellen sker i form av pilotförsök”, betonar kommunministern.

Samarbetsgrupper säkrar samarbetet mellan kommuner och välfärdsområden

Utredarna föreslår att det inom varje välfärdsområde tillsätts en samarbetsgrupp bestående av företrädare för såväl välfärdsområdet om kommunerna. Grupperna ska ha till uppgift att bereda välfärdsområdets och kommunernas gemensamma målsättningar och indikatorer för välbefinnande, samordna ekonomi- och verksamhetsuppgifter och bereda en gemensam verksamhetsmiljöanalys utifrån identifierade fenomen för välfärdsberättelser och budgetförslag. 

Därtill har utredarna lagt fram förslag om indikatorer för verksamheten i startskedet, med vilka barns och ungdomars välbefinnande kan följas upp. Indikatorerna är bland annat antalet elever som fått avgångsbetyg från grundskolan, antal besök hos skolkurator och -psykolog samt antalet barn och ungdomar som placerats utom hemmet.

”Under projektets gång har vi märkt att kommunernas och sjukvårdsdistriktens uppgifter som gäller ekonomi och verksamhet ofta granskas separat. Det är viktigt att verksamheten och kostnaderna kopplas ihop och att uppgifterna analyseras sektorsövergripande. På så sätt kan vi bättre förstå vilken inverkan de budgeterade medlen i de facto har på barn och unga”, säger utredare Aho.

Barnbudgeteringen ska i regel gälla barn och unga under 18 år

Utredarnas förslag avgränsar barnbudgeteringen till att gälla barn och unga under 18 år. Men som undantag beaktas till exempel kostnaderna för uppsökande ungdomsarbete och utbildning på andra stadiet till fullt belopp.  För att inte öka rapporteringsskyldigheten granskas kostnaderna utgående från den automatiska Aura-tjänsteklassificeringen för rapportering om ekonomin.
I trafikljusklassificeringen betyder gröna tjänster universella förebyggande tjänster, gula sådana som kräver tillfälligt stöd och röda sådana som kräver så kallade korrigerande åtgärder.  

”Tjänsterna för barn, ungdomar och barnfamiljer fördelas från början av nästa år på två aktörer, kommunen och välfärdsområdet. Vi anser att en gemensam nationell modell för kommunernas och välfärdsområdenas barnbudgetering är motiverad. På så sätt får vi en helhetsbild av i vilken riktning barns och ungas välbefinnande utvecklas”, säger utredare Penttilä.

Utredarna föreslår att finansministeriet och Institutet för hälsa och välfärd samordnar pilotförsöken.

Utredningen är ett steg i riktning mot kommunernas och välfärdsområdenas  barnbudgetering

Budgetrådet Tanja Rantanen, som är ordförande för projektets uppföljningsgrupp, tackar utredarna för deras arbete. 

”Jag ser utredningen som ett gott steg i riktning mot barnbudgetering i kommuner och välfärdsområden. Utredarnas förslag om pilotförsök är motiverat, eftersom barnbudgetering tills vidare bara har gjorts i några enskilda kommuner. Tidsplanerna för de eventuella pilotförsöken ska planeras noga, så att kommunerna och välfärdsområdena får en så färdig modell för barnbudgeteringen som möjligt för sina försök. Dessutom kräver pilotförsöken resurser för beredning och uppföljning”, säger Rantanen. 

Rantanen konstaterar att intresse för barnbudgetering finns i kommunerna och välfärdsområdena, men att beredskapen varierar. Därför är det nödvändigt att tänka på vem som har den bästa kompetensen för att samordna kommunernas och välfärdsområdenas arbete, som grundar sig på frivillighet. Enligt Rantanen lönar det sig också att i den fortsatta beredningen precisera hur kostnaderna som beaktas i barnbudgeteringen ska avgränsas och att tänka på om man kan börja använda barnbudgeteringen stegvis. 

Bakgrund

Målet med finansministeriets projekt är att skapa modeller för barnbudgetering och uppföljning av utfallsuppgifterna i kommunerna och välfärdsområdena. Utredare i projektet är utvecklingschef Juha Aho och utbildnings- och kulturchef Mika Penttilä från Uleåborgs stad. Projektet är en del av verkställighetsplanen för barnstrategin. 

Mer information:
Mika Penttilä, utredare, tfn 044 703 9012, mika.penttila(at)ouka.fi
Juha Aho, utredare, tfn 040 041 5773, juha.aho(at)ouka.fi
Tanja Rantanen, budgetråd, tfn 040550 2092, tanja.rantanen(at) gov.fi
Heidi Järvenpää, specialsakkunnig, tfn 050 430 6416, heidi.jarvenpaa(at)gov.fi