Beskattning i realtid och förnyade påföljdsavgifter
Regeringen slutför reformeringen av beskattningsförfarandena. De föreslagna reformerna förenhetligar och förenklar beskattningsförfarandena och skatteuppbörden i överensstämmelse med regeringsprogrammet. Beskattning i realtid främjas och påföljdssystemet inom beskattningen utvecklas. Regeringens spetsprojekt för avveckling av normer förverkligas samtidigt.
Vid inkomst- och fastighetsbeskattningen tar man i bruk slutförandet av beskattningen för enskilda skattskyldiga. Beskattningen av enskilda skattskyldiga kan i fortsättningen slutföras vid olika tidpunkter och tidigare än för närvarande. Detta tidigarelägger både utbetalningen av skatteåterbäringar år skattskyldiga och redovisningen av restskatt och fastighetsskatter till skattetagarna.
Tidigareläggandet av kvarskatten beräknas utöka skatteinkomsterna tillfälligt med 250 miljoner euro år 2019. Statens andel av detta är 74 miljoner euro, kommunernas 153 miljoner och andra skattetagares andel 23 miljoner euro.
Skyldigheten att granska en förhandsifylld skattedeklaration och skyldigheten att lämna in skattedeklaration förblir oförändrade. Skattskyldiga ska i fortsättningen meddela uppgifterna till skattedeklarationen antingen genom en e-tjänst eller genom särskilda formulär avsedda för de berörda uppgifterna. Inom överlåtelsebeskattningen utvidgas skattedeklarationen till att omfatta fastighetsöverlåtelser.
Vid inkomst- och fastighetsbeskattningen tar man i bruk kompletterande beskattningsbeslut som ett nytt förfarande. Förfarandet går ut på att Skatteförvaltningen på basis av nya uppgifter som den skattskyldige meddelat efter att beskattningen slutförts i inledningsskedet gör ett beskattningsbeslut. Förfarandet förtydligar gränsen mellan beskattning och omprövning, förbättrar de skattskyldigas rättsskydd och förkortar handläggningstiderna.
Bestämmelserna om påföljdsavgifter utvecklas
Påföljdsavgifterna förnyas inom inkomstbeskattningen, fastighetsbeskattningen arvs- och gåvobeskattningen samt överlåtelsebeskattningen. För dessa skatteslags del tar man i bruk en förseningsavgift, och bestämmelserna om skatteförhöjningar förenhetligas.
Skatteförhöjningarna graderas i fortsättningen så att grundnivån för skatteförhöjningar i vissa situationer antingen kan höjas eller sänkas. Lagen ska dessutom innehålla bestämmelser om när skatteförhöjningar inte behöver påföras. Lägre skatteförhöjningar uppmuntrar till att rätta till försummelser på eget initiativ.
Förnyandet av skatteförhöjningarna begränsar myndighetsprövningen, vilket möjliggör enhetligare tillämpningspraxis och förbättrar påföljdernas förutsägbarhet samt rättssäkerheten.
E-tjänsterna utvidgas
Samfund ska i fortsättningen deklarera fastighetskatten och överlåtelseskatten elektroniskt. Samma gäller även för fastighetsmäklare och värdepappershandlare.
Ökat informationsutbyte mellan myndigheter i syfte att bekämpa korruption
Skatteförvaltningen får rätt att informera förundersökningsmyndigheter om observationer som gäller tjänste- och mutbrott. Reformen baserar sig på OECD:s rekommendationer om korruptionsbekämpning.
Reformen förverkligar målsättningarna i åtgärdsprogrammet för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet.
Uppgifterna i skattenummerregistret uppdateras
Skatteförvaltningen ges möjlighet att avföra onödiga uppgifter ur registret om inga arbetstagaruppgifter har lämnats om den registrerade under de senaste två åren. Förslaget förbättrar registrets pålitlighet och skyddet för personuppgifter.
Totalrevisionen av lagen om skatteuppbörd slutförs
Propositionen förverkligar det sista skedet av totalrevisionen av lagen om skatteuppbörd. Efter reformen tillämpar man enhetliga uppbördsbestämmelser på så gott som alla skatter som Skatteförvaltningen tar ut.
Reformerna träder i kraft 2018 och 2019
Regeringen lämnade propositionen om lagändringarna torsdagen den 14 september. Reformerna avses träda i kraft i maj 2018 och de ska tillämpas från och med skatteåret 2018. Den nya lagen om skatteuppbörd samt ändringarna av lagen om överlåtelseskatt och fastighetsskattelagen föreslås dock träda i kraft den 1 november 2019.
Propositionen utgör den tredje och sista lagstiftningshelheten i fråga om reformeringen av beskattnings- och skatteuppbördsförfarandena. Skatteförvaltningens pågående informationssystemsreform (Valmis-projektet) har ett samband med reformen.
I det första skedet förnyades systemet för ändringssökande, beskattningsförfarandet och påföljdsavgifterna för skatter som betalas på eget initiativ samt skatteuppbörden. Dessa ändringar trädde i kraft vid ingången av året. Lagändringarna i det andra skedet som gäller förskottsbetalning och förnyandet av bestämmelserna om ränta vid inkomstbeskattningen träder i kraft i november.
Regeringens proposition publiceras på beslutssidan.
Ytterligare information
Henna Ritari, överinspektör, tfn 02955 30591, henna.ritari(at)vm.fi
Valmis-projektet är en informationssystemreform som pågår inom Skatteförvaltningen, och som går ut på att de nuvarande ca 70 datasystem som används inom beskattningen ersätts med ett nytt inbyggt program före 2020. Målet med ibruktagandet av inbyggd programvara är att garantera störningsfri beskattning även i framtiden, samt att möjliggöra ändamålsenligare allokering av Skatteförvaltningens resurser, förbättring av förutsättningarna för skattetillsyn samt en höjning av automatiseringsgraden, i syfte att minska på beskattningskostnaderna och det skattemässiga underskottet. Målet är att man tillsammans med utvecklingen av verksamhetsprocesserna och lagstiftningsreformerna som gäller beskattningsförfarandet åstadkommer en besparing motsvarande 100 årsverken före år 2022.