Budgetförslaget
Minskad skuldtagning och starkare offentliga finanser

Finansminister Petteri Orpos budgetförslag skapar marginaler för tillväxt och sysselsättning. Målet är att säkerställa finansieringen av offentlig service och välfärdssamhället. Förslaget offentliggörs i sin helhet på finansministeriets webbplats torsdagen den 10 augusti.

Tillväxten kommer enligt finansministeriets ekonomiska översikt från juni att tillta i Finland och fortsätta även under kommande år. Tillväxten vilar på en bredare bas än tidigare och baserar sig inte längre enbart på konsumtion. Exporten och investeringarna växer också. Regeringen får tillgång till de allra nyaste prognossiffrorna under budgetmanglingen, och ministeriet ger ut sin ekonomiska översikt den 19 september.

Den positiva trenden inom sysselsättningen har förstärkts ytterligare. Ökningen av antalet sysselsatta har tilltagit något, men antalet arbetslösa har hållits intill 9 procent under början av året. De förbättrade konjunkturutsikterna kommer att förbättra sysselsättningen även nästa år.

”Nu är det viktigt att se till att tillväxten fortsätter, och att ge alla möjlighet att få arbete”, säger minister Orpo.

Det slutliga föreslagna budgetbeloppet är 55,4 miljarder euro

Finansministeriets förslag till statsbudgeten uppgår till 55,4 miljarder euro. Det är knappa 400 miljoner euro mindre än vad som budgeterats för innevarande år.

Det slutliga beloppet sänks bland annat av de i regeringsprogrammet överenskomna anpassningsåtgärderna. Anslagsnivåerna utökas av de ökande pensionsutgifterna samt beredningen av vård- och landskapsreformen.

Underskotten inom budgetekonomin minskar avsevärt

Finansministeriets budgetförslag har ett underskott på 3,4 miljarder euro, vilket är klart mindre än vad som budgeterats för innevarande år. Statsskulden höjs nästa år till 111 miljarder euro.

Inkomsterna inom statsekonomin beräknas uppgå till ca 52,0 miljarder euro, varav 43,3 miljarder utgörs av skatteinkomster. Ministeriet uppskattade i prognosen från juni att skatteintäkterna ökar med ca 3 procent jämfört med vad som budgeterats för detta år.

Finansministeriets förslag inkluderar de anpassningsåtgärder för nästa år som ingår i regeringsprogrammet, och de har justerats med ändringar som regeringen beslutat om. Spareffekten från anpassningsåtgärderna som riktas mot administrativa utgifter, studiestödet, den specialiserade sjukvården och FoU-bidragen ökar jämfört med innevarande år.

Sysselsättningen förstärks

Arbetskraftsservicen vidareutvecklas. Man föreslår en anslagsökning på 25 miljoner euro för utveckling av tjänster åt arbetslösa, såsom intervjuer som görs var tredje månad. Aktiveringsmodellen inom arbetslöshetsskyddet sporrar till att söka arbete och arbetskraftsservice i alla skeden av arbetslösheten.

Sanssi-kortet för att stödja ungdomars sysselsättning kombineras med Duuni-kortet för att stödja anställandet av över 30-åringar till ett enda lönesubventionskort. Avsikten är att arbetsgivaren redan under arbetsintervjun ska känna till möjligheten att utnyttja lönesubventionen för den arbetslösa arbetssökanden.

Till etableringen av Ohjaamo-verksamheten som ingår i ungdomsgarantin föreslås ett tillägg om 5 miljoner euro.

Den positiva strukturomvandlingen i Sydvästra Finland understöds genom att man anvisar 3 miljoner euro till de tekniska universitetens samarbete i Sydvästra Finland.

Arbetslöshetsskyddsutgifterna beräknas minska med 133 miljoner euro tack vare en sjunkande arbetslöshetsgrad.

Budgetförslaget avvecklar flitfällor genom att göra ändringar i förskoleverksamhetsavgifterna och bostadsbidraget. Förskoleverksamhetsavgifterna för familjer med små och medelstora inkomster sänks. Den avgiftsfria förskoleverksamheten utvidgas till att omfatta 6 700 nya familjer.

Bostadsbidraget tar i beaktande den i planen för de offentliga finanserna fastslagna taket för boendekostnader per kvadrat liksom även kopplandet av boendekostnaderna till levnadskostnadsindexet i stället för hyresindexet.  Reformerna minskar på bostadsbidragsutgifterna med sammanlagt 30 miljoner euro nästa år.

Till basfarledshållningen föreslås 1,4 miljarder euro. Nya farledsprojekt som inleds nästa år är Ring I vid Bredviken, havsfarleden till Nordsjö och arrangemangen för anslutande trafik till Västmetron.

Kompetens och tillväxt förstärks

”Förstärkningen av kompetensen och kunnandet spelar en nyckelroll vid skapandet av uthållig tillväxt. Den positiva utvecklingen får inte bromsas upp av bristen på kompetent arbetskraft. För att vi ska kunna säkerställa uthållig tillväxt, måste vi satsa i kompetensen på samtliga nivåer”, säger minister Orpo.

Personalstrukturen inom förskolepedagogiken utvecklas. Målet är att förstärka förskolepedagogikens kvalitet och pedagogik, samt att utöka det multiprofessionella stödet åt familjerna. För detta ändamål anvisas 5 miljoner euro.

15 miljoner euro tilläggsfinansiering riktas till att stärka jämlikheten i grundskolan. Finansieringen riktas till stödjandet av skolor som är verksamma i utmanande områden. De kan till exempel minska på undervisningsgrupperna och anställa mera personal.

Verkställandet av reformeringen av den yrkesinriktade utbildningen understöds med ett tilläggsanslag om 15 miljoner euro. Finansieringen stöder till exempel skapandet av nya utbildnings- och arbetslivsstigar och den förebygger avbrytande av utbildning.

Finlands Akademi anvisas tilläggsfinansiering på 25 miljoner euro för genomföringen av flaggskepp-forskningscentra som förstärker kompetens och forskning på hög nivå. Flaggskeppsprojekten grundas i samband med universiteten och forskningsinstitutionerna.

Regeringen har förbundit sig till att stöda grundandet av ett nationellt neurocenter i Kuopio som koordinerar Östra Finlands initiativ, och är redo att understöda pilotprojektet vid universitetet i Östra Finland.  Förslaget till finansiering av pilotprojektet bereds i samarbete av olika ministerier (social- och hälsovårdsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, arbets- och näringsministeriet) före budgetmanglingen i augusti med hänsyn till de fastslagna ramarna.

Business Finland, som inleder sin verksamhet i början av 2018, samlar Tekes och Finpros nuvarande tjänster kring innovationsfinansiering, export, investeringar och turism under ett tak. Business Finlands biståndsfullmakt föreslås bli ca 270 miljoner euro, vilket är ca 30 miljoner mera än i år. Detta förbättrar förutsättningarna för ökandet av små och medelstora företags export.

Verkställandet av Turism 4.0 -spetsprojektet föreslås få tilläggsfinansiering på 8 miljoner euro. Tilläggsfinansieringen ska riktas till turismmarknadsföring, förbättring av resebolagens digikompetens och utvecklandet av tjänster som tillhandahålls året runt.

För investeringar i kretsloppsekonomi, utveckling av tillväxtekosystem och främjandet av innovativa upphandlingar föreslås sammanlagt 7 miljoner euro.

Satsningar i säkerheten

Försvarsmaktens omkostnader föreslås bli höjda med 27 miljoner euro netto jämfört med budgeten i fjol. Medlen används bland annat till förbättring av beredskapen på grund av den förändrade säkerhetspolitiska miljön och till anställning av kontraktsoldater.

Polisens operativa verksamhet och antalet poliser bevaras på den nuvarande nivån, dvs. ca 7 200 poliser (exkl. skyddspolisen). Polisens omkostnadsanslag höjs med 14 miljoner euro netto jämfört med budgeten i fjol. Tillägget riktas bland annat till intern säkerhet och tryggande av verksamheten.

Informationssystemen inom räddningsväsendet får tilläggsfinansiering om 3 miljoner euro och informationssystemen görs interoperabla med systemen inom vård- och landskapsreformen.

Gränsbevakningsväsendets anslag höjs bland annat i syfte att effektivisera kontrollerna vid de yttre gränserna och förbättrandet av den interna säkerheten.

Invandringskostnaderna har dimensionerats enligt prognosen att det kommer 7 000 nya asylsökande till Finland. Minskningen av utgifterna begränsas av att behandlingen av asylansökningar tar längre tid. Rättväsendet ges därför ytterligare resurser för påskyndande av behandlingen av besvär.

För nästa år föreslås en ny statlig ersättning för kommunala kostnader som föranleds av brådskande socialvård för personer som vistas olagligt i landet. Anslaget föreslås vara 5,3 miljoner euro.

Satsningar i omsorg

För säkerställandet av tillgången till skyddshemsplatser föreslås en anslagsökning på 4,0 miljoner euro. För vården av mödrar med missbruksproblem föreslås ett anslag på 3 miljoner euro.

För höjningen av garantipensioner föreslås 8,8 miljoner euro och för höjningen av grundstödet inom vårdbidraget för pensionstagare 10 miljoner euro nästa år.

Studeranden omfattas av det allmänna bostadsbidraget, vilket betyder att anslagen för studiestödet minskar med 193 miljoner euro, och anslagen för bostadsbidrag höjs med 167 miljoner euro.  Till studiestödet fogas en försörjarförhöjning åt studeranden som har vårdnad över barn under 18 år, vilket ökar på anslagsbehoven med 10 miljoner euro.

För ersättning av kostnader för tjänster inom öppenvården enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst anvisas 15 miljoner euro. I anslaget har det dessutom beaktats att den invaliditetsgrad som berättigar till kommunala öppenvårdstjänster från och med ingången av detta år har sänkts från 15 % till 10 % i fråga om krigsinvalider med lindriga skador. Detta får en kostnadseffekt på 5,2 miljoner euro nästa år.

När det gäller frontunderstöd till vissa utländska frivilliga frontmän föreslås det att Estländska frivilliga frontsoldaters frontstöd höjs från 590 euro till 2 000 euro, vilket ökar anslagsbehoven med 50 000 euro.

Vid finansieringen av vård- och landskapsreformen iakttas den förändrade tidsplanen

Beredningen av vård- och landskapsreformen föreslås få 166 miljoner euro som används för inledandet av landskapsförvaltningen, grundandet av servicecentraler och IKT-förändringsstöd.  För genomförandet av försök med valfrihet inom social- och hälsovården anvisas ett anslag på 100 miljoner euro för 2018. Den förändrade tidsplanen för vård- och landskapsreformen skjuter upp beredningsmedel till kommande år.

Kommunernas deltagande i utvecklandet av social- och hälsovårds-IKT som överförs till landskapen förstärks med en överföring av 40 miljoner euro som beräknas bli sparade i samband med statsandelarna.

Budgeteringen av hållbar utveckling inleds

Budgetförslaget innehåller för första gången en genomgång av iakttagandet av hållbar utveckling. Mera omfattande budgetering av hållbar utveckling inleds i samband med budgeten för 2019.

Budgetförslaget förstärker skyddet av skogarnas biologiska mångfald genom en satsning av 5 miljoner euro i skyddet av gamla skogar (METSO-programmet).

Skatteändringar bereds före budgetmanglingen

Bilskatten sänks ytterligare i enlighet med regeringsprogrammet , tobaksaccisen skärps och avdraget för bostadslåneräntor minskas.  Slopandet av banskatten och halveringen av farledsavgifterna är i kraft till utgången av 2018. Skattegrunderna inom förvärvsinkomstbeskattningen genomgår en inflationsjustering som motsvarar förhöjningen av konsumentpriserna.

Fastighetsskatten höjs 2018 och 2019 i enlighet med beslut som redan fattats.

Ändringarnas konsekvenser för kommunernas skatteintäkter kompenseras i enlighet med regeringsprogrammet.

Beslut om andra skatteändringar kommer att fattas i slutet av augusti vid regeringens budgetmangling. Ärendet bereds av regeringspartierna, under ledning av finansminister Petteri Orpo.

Regeringen behandlar budgeten i slutet av augusti

Finansministeriets förslag baserar sig på beslut som ingår i plan för de offentliga finanserna från april. Finansministeriet för bilaterala förhandlingar om budgetförslaget med ministerierna den 17-18 augusti.

Regeringen behandlar budgetförslaget vid sin budgetmangling den 30-31 augusti. Regeringens proposition offentliggörs efter statsrådets behandling tisdagen den 19 september.

Ytterligare information:

Ville Valkonen, specialmedarbetare, tfn 044 567 2201, ville.valkonen(at)vm.fi
Mikko Kortelainen, specialmedarbetare, tfn 050 301 8334, mikko.kortelainen(at)vm.fi

Obs! Bilagorna (på finska) har korrigerats den 9. augusti kl. 17.15:

Slide 15:
Felaktig: Verotulot kasvavat yli 500 miljoonalla 43,3 mrd. euroon – kasvua 4 %

Korrigerad: Verotulot kasvavat reilulla 1 miljardilla 43,3 mrd. euroon – kasvua 3 %

Slide 16:
Felaktig: Budjettitalouden menot ovat 55 mrd. vuonna 2018 eli 0,3 mrd. tälle vuodelle budjetoitua vähemmän.

Korrigerad: Budjettitalouden menot ovat 55,4 mrd.  euroa vuonna 2018 eli vajaa 0,4 mrd. euroa  tälle vuodelle budjetoitua vähemmän.