Finansminister Riikka Purra:
Finlands offentliga finanser står vid ett vägskäl – nu måste vi dämpa utgifterna

Det svåra läget inom de offentliga finanserna kräver ytterligare åtgärder i framtiden. För att reagera på situationen tillsatte finansministeriet en expertgrupp för att bereda ytterligare anpassningsåtgärder med tanke på vårens ramförhandlingar. Den svaga tillväxten under de kommande åren och höjningen av den allmänna räntenivån kan dock också kräva snabbare åtgärder. Finansminister Riikka purra bedömer att regeringen sannolikt måste fatta beslut om ytterligare besparingar redan före halvtidsöverläggningen.

Finansminister Riikka Purra påminde i sitt anförande i riksdagen om att läget inom de offentliga finanserna igen har utvecklats i en sämre riktning. Den 22 november diskuterade riksdagen planen för de offentliga finanserna för 2024–2027. 

"Tillväxten under de kommande åren är anemisk, och höjningen av den allmänna räntenivån ökar våra kostnader för skuldhantering. Finland står inför långsam tillväxt samtidigt som den internationella omvärlden har blivit ännu mer oberäknelig", sade minister Purra.

Finansministeriet tillsatte i går en expertgrupp för att bereda ytterligare anpassningsåtgärder med tanke på vårens ramförhandlingar. Enligt Purra kan det dock vara mycket möjligt att regeringen måste besluta om ytterligare besparingar redan före halvtidsöverläggningen.

"Vi kan inte fortsätta skuldsätta oss i samma takt. Utöver nya sparåtgärder ska arbetsgruppen också bedöma nya strukturåtgärder och beskattningens roll i balanseringen av de offentliga finanserna. Politiken bedrivs i nuet och vi måste också kunna se på inkomstsidan. Det är dock troligt att skattehöjningarna inte är det bästa bränslet i en samhällsekonomi med svag tillväxt. Men för åtminstone en del verkar det vara en oerhört svår tanke att skära ned utgifterna."

Att hållas inom ramarna kräver ytterligare besparingar

Välfärdsområdenas underskott ökar. Purra konstaterade att det krävs ytterligare besparingar för att hållas inom ramarna för statsfinanserna.

"På samma sätt förutsätter eventuella kompensationsåtgärder i fråga om statsandelarna för kommunal basservice att utgifterna skärs ned på annat håll, om man vill hållas inom ramarna för statsfinanserna. Och denna regering vill hållas inom ramarna."

Nedskärningen av statsandelarna när det gäller överföringskalkylen för social- och hälsovården har inte någon inverkan nästa år, eftersom effekten periodiseras på 2025–2027. Enligt Purra är även detta en extra kostnad för staten. 

"Det är viktigt att hållas inom ramarna, också i kreditvärderingsinstitutens och kapitalmarknadens ögon. Vi återgår inte till den tidigare regeringens verksamhetsmodell. Betydelsen av ramförfarandet accentueras när statsskulden är hög. Det är helt enkelt nödvändigt att dämpa utgifterna." 

Finansminister Purra sade att utöver att statsskulden har ökat har statens borgensansvar ökat oroväckande mycket.

"Den som tar på sig bördan måste vara beredd att betala. Här utgör staten inget undantag. Riskerna kan realiseras, åtminstone delvis. Utskottet har fäst uppmärksamhet vid statens ökade borgensansvar – och av god orsak. Dessa ansvar uppgår redan till nästan 70 miljarder euro. Skulden uppgår redan till över 150 miljarder euro, bara för statens del. I detta ingår inte ännu kommunernas och välfärdsområdenas skulder. Om denna utveckling fortsätter är vi snart under luppen för EU:s finanspolitik."

"Finanspolitiken fokuserar på stimulerande åtgärder i det nuvarande läget med hög inflation. Strukturellt sett skulle det vara motiverat med en stramare finanspolitik, men regeringen följer dock aktivt läget bland annat inom byggnadsindustrin."

Regeringens åtgärder ökar inte inkomstskillnaderna

Tidigare i veckan diskuterade riksdagen bedömningarna av de övergripande konsekvenserna av regeringens åtgärder. Purra påpekade att regeringen redan i samband med remissdebatten om budgeten publicerade konsekvensbedömningarna för nästa år som utarbetats under tjänsteansvar. 

"Enligt bedömningarna är konsekvenserna rätt måttliga: Upp till 85 procent av finländarna hör till hushåll vars inkomster i stort sett förblir oförändrade eller stiger. Cirka tre procent drabbas av större inkomstbortfall, det vill säga upp till 10 procent. De största konsekvenserna gäller grupper som har goda möjligheter att få arbete och höja sina inkomster."

"Regeringens åtgärder ökar knappt alls inkomstskillnaderna. Detta kan kallas en effektiv ekonomisk politik – vi kan åstadkomma en väsentlig anpassning av de offentliga finanserna, utan någon betydande ökning av inkomstskillnaderna. Sysselsättningseffekterna är naturligtvis centrala i denna fråga, och därför är strukturreformerna av enorm betydelse. Människorna är i regel rationella och reagerar på ekonomiska incitament", säger ministern.

Medvetenheten om risker ökar

Enligt finansminister Purra står Finlands ekonomi nu vid ett vägskäl. 

"Lyckligtvis har medvetenheten om risker ökat, inte minst på grund av räntenivån. De ökade ränteutgifterna är ett konkret problem och hjälper oss politiker att inse allvaret i situationen."

"Välfärdsområdenas enorma och ökande underskott är en central riskfaktor för statsfinanserna och möjligheterna att hållas inom ramarna. Vi måste på allvar diskutera hur vi kan utveckla en fungerande styrning av områdena och hur statens utgiftsökning kan dämpas. Områdena ska också ha eget ansvar för sin ekonomi."

Purra konstaterar att också strukturella åtgärder hjälper. 

"Regeringen har som mål att höja sysselsättningsgraden till 80 procent före 2031. En hög sysselsättningsgrad räcker dock inte om den värdeökning som arbetet medför är låg. Vi behöver tillväxt inom högteknologiska branscher och export. De offentliga utgifterna finansieras i sista hand med värdeökning inom den privata sektorn och företagande. Lönsam affärsverksamhet skapar arbetsplatser."

Mer information:

Jussi Lindgren, ministerns specialmedarbetare, tfn 0295 530 514, jussi.lindgren(at)gov.fi